- Agora
Foto: Ari Spada/Unsplash
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 21 februari 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 15 april. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
- Agora
Foto: Ari Spada/Unsplash
- Agora
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 21 februari 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 15 april. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
- Agora
- Agora
Ojämlikheten har nått höjder som inte skådats sedan slutet av 1800-talet. Med det har illiberala partier vuxit och förtroendet för demokratin minskat. Simon Helperin recenserar Grundbulten, som är Bo Rothsteins försök att förklara hur vi hamnade här.
Simon Helperin
- Agora
- Agora
Hur intressant är Platon utan hänvisning till hans filosofiska idéer? Frans Svensson recenserar Robin Waterfields biografi om Platon som utlovar att ge oss en uppfattning om "mannen i fråga".
Frans Svensson
- Agora
Foto: Anders Hansson
- Agora
1900-talsfilosofen David Ross är mest känd för en gravallvarlig bok om riktighet, plikter, objektiva värden och vikten av att vara moraliskt god. I en tid som vår blir det därför nästan en motståndshandling att läsa Ross, menar Anders Hansson, som nyligen översatt hans bok The Right and the Good.
Anders Hansson
- Agora
Foto: Miltiadis Fragkidis/Unsplash
- Agora
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 18 december 2024. Nästa nyhetsbrev skickas den 21 februari. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Svensk filosofi öppnar dörren till filosofins värld så att forskare kan titta ut och allmänheten titta in. Nu kan du hjälpa till.
- Agora
Foto: Jeremy Bishop/Unsplash
- Agora
Alltmer undergrävs svenskars förtroende för journalistik och expertis genom retoriska grepp. Utvecklingen kräver nya motstrategier, menar Svensk filosofis Jesper Olsson.
Jesper Olsson
- Agora
Foto: Johan Bodell
- Agora
Enligt ledarskribenten Emma Jaenson strider Chalmers nya forum mot meritokratin. Så är det inte alls, menar David Brax.
David Brax
- Agora
- Agora
Är liberalism inte bara en politisk ideologi? Ger den oss också metoder för att växa och bli bättre som människor? Martin Sjöberg recenserar Lefebvres försvar av liberalismen som ett sätt att leva på.
Martin Sjöberg
- Agora
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
- Agora
Regeringens forskningsproposition hade kunnat ta tag i akademins verkliga problem: Otrygghet, osäkerhet och ofrihet. I stället fick vi ett dokument där akademin framställs som företaget Sveriges forsknings- och utvecklingsavdelning, skriver David Brax.
David Brax
- Agora
Foto: Camylla Battani/Unsplash
- Agora
Troll och nyttiga idioter skapar en förvirringsparad kring Musks höjda högerarm. Tillsammans flyttar de gränserna för vad som är politiskt acceptabelt, menar Svensk filosofis Jesper Olsson.
Jesper Olsson
Genom att teckna en stödprenumeration hjälper du oss att hålla Svensk filosofi öppen och tillgänglig för alla – samtidigt som du bidrar till att stärka filosofins röst i samhället.
- Agora
- Agora
En bok som passar bra för lärare och samtalsgrupper. Men är den dynamisk nog för samtal i vardagen? Gina Lindved har läst boken Filosofera tillsammans, författad av Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö.
Gina Lindved
- Agora
Foto: Ahmad Odeh/Unsplash
- Agora
Är filosofi att greppa tag i själen och vända den bort från felaktiga livsmål, och i stället rikta själen mot det mål som på riktigt kommer att göra människan lycklig? Hektor Löfgren skriver om Platons tankar om kärlekens betydelse för filosofin.
Hektor Löfgren
- Agora
Foto: Liza Polyanskaya/Unsplash
- Agora
Är filosofi nödvändig för det goda livet? Eller är det grubblarens självbedrägeri? Ulrika Carlsson reflekterar över vad filosofin gör och vilka det är som gör filosofi, grundläggande och samtidigt personliga frågor om filosofins ursprung och värde.
Ulrika Carlsson
- Agora
Foto: Amandus Lindblad
- Agora
Emma Jakobsson har sett en inspirerande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.
Emma Jakobsson
- Agora
Foto: Yutacar/Unsplash
- Agora
Elsa Magnell, nybliven doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet, delar med sig av sin resa från ensamt grubblande till gemensamt tänkande.
Elsa Magnell
200 kronor för 12 månader. Läs mer och ge ditt stöd här.
- Agora
Foto: David Matos/Unsplash
- Agora
Kritiker av Etikprövningslagen är förvånansvärt tysta om vad lagen är till för. Erik Angner, professor i praktisk filosofi och före detta ledamot vid Etikprövningsmyndigheten, menar att lagen befrämjar viktiga värden som inte får hamna i skymundan.
Erik Angner
- Agora
Foto: Marek Studzinski
- Agora
Lunds universitet har beslutat att repatriera oidentifierade samiska kranier. Det är nu upp till regeringen att fatta det avgörande beslutet. Då måste hänsyn tas till vetenskapligt belagda fakta och med utgångspunkt från välgrundade normativa uppfattningar, skriver Håkan Salwén.
Håkan Salwén
- Agora
- Agora
En lång rad av män vars filosofi vi bara får snudda vid. Per Algander recenserar en bok om Rainer Maria Rilke (1875–1926) som sätter tänkarna framför tankarna.
Per Algander
- Agora
Foto: Cristina Gottardi/Unsplash
- Agora
Debatten om kvinnors plats i filosofihistorien blossar upp med jämna mellanrum och verkar aldrig dö ut. Varför är det så svårt att enas om att kvinnliga filosofer både har existerat och förtjänar en plats i läroplanen?
Sara Mehri, Julie Noorda
- Agora
Foto: Robert Bye/Unsplash
- Agora
Det talas ofta om vikten av akademisk frihet. Men vad innebär egentligen akademisk frihet, och vad är den bra för?
David Brax
- Agora
Foto: Oscar Keys/Unsplash.
- Agora
En utlyst forskartjänst väcker filosofiska frågor: Kan man göra skada genom att erbjuda?
Jesper Ahlin Marceta
- Agora
Foto: Emma Waleij/Unsplash
- Agora
De nyfunna sällsynta jordartsmetallerna i Kiruna har potential att förhindra en klimatkatastrof. Men bör de utvinnas på bekostnad av samernas möjlighet att utöva sin kultur?
Ellen Larsson Berg
- Agora
Foto: Niclas Fasth
- Agora
Vad ska man göra när marken plötsligt sviktar, när vardagen börjar skava och livet krisar? Rut Vinterkvist recenserar Maria Lindquists bok Filosofi för livskrisare.
Rut Vinterkvist
- Agora
Foto: Filip Urban/Unsplash
- Agora
När vi pratar om hållbar utveckling har vi oftast energi och miljö i åtanke. Men hur kan hållbarhet vara ett ämne med generell relevans i en högre utbildningskontext?
Henrik Lundvall
- Agora
- Agora
Henrik Lagerlund har läst en biografi över Carl Yngve Sahlin som närmar sig panegyrik.
Henrik Lagerlund
- Agora
- Agora
Sveriges gemenskaper har förändrats. Vi behöver tänka på hur vi ska förstå förändringarna och vad de betyder. Aristoteles och Cicero kan hjälpa oss att både ställa och besvara viktiga frågor om gemenskap.
Jesper Ahlin Marceta
- Agora
- Agora
Man hör ofta talas om till exempel fransk filosofi, amerikansk filosofi och kinesisk filosofi, men finns det en motsvarande norsk filosofi?
Einar Duenger Bøhn
- Agora
Foto: Element5 Digital/Unsplash
- Agora
Filosofiundervisningen på gymnasiet har en unik roll som inte bara stärker elevers kritiska tänkande utan också kan inspirera och berika andra ämnesområden. Trots att filosofin ofta är undanskymd på schemat, skapar den en särskild plats för elever att utforska frågor som sträcker sig bortom betyg och prestation.
Lisa Tjärner
- Agora
Foto: Lindsay Henwood/Unsplash
- Agora
Är det möjligt att tala om framsteg i filosofin, och vad innebär egentligen ”framsteg” i ett filosofiskt sammanhang? Denna fråga har utmanat filosofer från upplysningstiden och framåt, och deras svar har varierat beroende på hur de förstått filosofins natur. Fredrik Bjarkö utforskar hur idén om framsteg har format filosofihistorien och skapat nya perspektiv på äldre tänkare.
Fredrik Bjarkö
- Agora
Foto: Greg Rakozy/Unsplash
- Agora
Filosofer är ofta oeniga, och inom filosofin har framsteg aldrig varit självklart. Folke Tersman reflekterar över varför konvergens uteblir i centrala filosofiska frågor och diskuterar hur ökad metodreflektion kan bidra till disciplinens utveckling.
Folke Tersman
- Agora
Foto: Taiki Ishikawa/Unsplash
- Agora
Jakob Stenseke utforskar relationen mellan AI och medvetandefilosofi, och hur LaMDA-incidenten aktualiserar både antika och moderna frågor om tänkande, förståelse och etik.
Jakob Stenseke
- Agora
Foto: Clay Banks/Unsplash
- Agora
Ellen Svensson diskuterar hur pandemins restriktioner satte individens frihet i konflikt med kollektiva nyttigheter och hur denna avvägning berör grundläggande filosofiska frågor om frihet, rättvisa och demokratisk legitimitet.
Ellen Svensson
- Agora
Foto: Jametlene Reskp/Unsplash
- Agora
Med den sokratiska metoden kan man inte hoppas komma fram till någon annan slutsats än just att man ingenting vet, skriver Ulrika Carlsson.
Ulrika Carlsson
- Agora
- Agora
Hanna Deák reflekterar över sin resa genom akademiska discipliner och filosofins inflytande på hennes samhällsvetenskapliga studier.
Hanna Deák
- Agora
- Agora
Varför läser jag filosofi? Jag har många gånger fått frågan och aldrig kunnat formulera ett tydligt svar.
Rut Vinterkvist