Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
Foto: Adrien Converse/Unsplash
En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.
Karl Bergman
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.
Foto: Florian Krumm/Unsplash
Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.
Ellen Davidsson
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag (modifierad)
Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraproduktiv och uppmanar politiker att våga tänka om.
Jesper Olsson
Foto: Wolfram Huke/Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.
Anders Burman

Svensk filosofi öppnar dörren till filosofins värld så att forskare kan titta ut och allmänheten titta in. Nu kan du hjälpa till.

Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.
Frits Gåvertsson
Foto: Christian Lue/Unsplash
Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.
David Brax
Foto: meeezy/Unsplash
Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras beslut. Ellen Breitholtz, docent i lingvistik vid Göteborgs universitet, ger en förklaring på hur detta fungerar.
Ellen Breitholtz
Politiken i språket
Politiska aktörer använder språket för att påverka och kontrollera, vinkla och vilseleda, samt dela upp vår sociala värld mellan motståndare och bundsförvanter. Denna artikelserie undersöker politiskt språkbruk tvärvetenskapligt i syfte att främja det demokratiskt samtalet.
Foto: Europeana/Unsplash
Dumpen har väckt starka reaktioner i Sverige, och dess ansvarige utgivare dömdes nyligen för grovt förtal. Men bortom de juridiska och etiska striderna väcker Dumpen också frågan om varför människor gång på gång dras till offentliga iscensättningar av skuld och bestraffning. Jacob Gustavsson betraktar här fenomenet ur ett filosofihistoriskt perspektiv.
Jacob Gustavsson
Hur kan politiker påverka oss utan att säga det de menar? Och hur smyger sig falska antaganden in i det vi tar för sant? Jesper Olsson recenserar Anna W. Gustafssons Vad gör språket i politiken?
Jesper Olsson
Politiken i språket
Politiska aktörer använder språket för att påverka och kontrollera, vinkla och vilseleda, samt dela upp vår sociala värld mellan motståndare och bundsförvanter. Denna artikelserie undersöker politiskt språkbruk tvärvetenskapligt i syfte att främja det demokratiskt samtalet.

Genom att teckna en stödprenumeration hjälper du oss att hålla Svensk filosofi öppen och tillgänglig för alla – samtidigt som du bidrar till att stärka filosofins röst i samhället.

Foto: camstejim/Unsplash
Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större inslag, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. Därför är politisk läsförståelse viktigare än någonsin, menar Anna W. Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna W Gustafsson
Politiken i språket
Politiska aktörer använder språket för att påverka och kontrollera, vinkla och vilseleda, samt dela upp vår sociala värld mellan motståndare och bundsförvanter. Denna artikelserie undersöker politiskt språkbruk tvärvetenskapligt i syfte att främja det demokratiskt samtalet.
Foto: Mattias Pettersson.
Foto: Ernie A. Stephens/Unsplash
I en tid då samtalsklimatet präglas av polarisering växer självcensuren fram. När trakasserier och hot ökar anpassar vi våra ord eller väljer att tiga helt. Fortsätter denna trend riskerar också demokratin att urholkas, menar Oscar Björkenfeldt, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Oscar Björkenfeldt
Politiken i språket
Politiska aktörer använder språket för att påverka och kontrollera, vinkla och vilseleda, samt dela upp vår sociala värld mellan motståndare och bundsförvanter. Denna artikelserie undersöker politiskt språkbruk tvärvetenskapligt i syfte att främja det demokratiskt samtalet.
Foto: Suri Huang/Unsplash
Filosofisk podcast firar femårsdag med ett avsnitt om ett av filosofihistoriens största problem: kropp-själ-problemet.
Olle Risberg, Stina Björkholm, Nils Sylvan
Foto: Mattias Pettersson.

200 kronor för 12 månader. Läs mer och ge ditt stöd här.

Foto: Ed Rojas/Unsplash
När går politisk kommunikation över i propaganda? Peter Pagin, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, undersöker gränsen mellan berättigad opinionsbildning och politisk manipulation.
Peter Pagin
Politiken i språket
Politiska aktörer använder språket för att påverka och kontrollera, vinkla och vilseleda, samt dela upp vår sociala värld mellan motståndare och bundsförvanter. Denna artikelserie undersöker politiskt språkbruk tvärvetenskapligt i syfte att främja det demokratiskt samtalet.
Foto: Joss Broward/Unsplash.
Kommer hotet mot universiteten idag främst från totalitära krafter – eller är hotet mer djupgående, mer internt? David Brax diskuterar Peter Flemings tes i Dark Academia, ett centralt verk för kritiska universitetsstudier.
David Brax
Foto: Javier Miranda/Unsplash
Vad vår planet tål sätter gränser för vad vi människor får göra. Planetär etik erbjuder ett etiskt ramverk där jorden, snarare än människan, står i centrum för moraliska överväganden.
Silvana Hultsch
Foto: Manta X/Unsplash.
Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken och samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin som sammanvävda.
Olli Lagerspetz
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.
Den 12 september 2025 försvarade Melina Tsapos sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här sammanfattar hon dess innehåll, ansats och syfte.
Melina Tsapos
Foto: Mathieu Stern/Unsplash
Är rikedom och snygghet nyckeln till lycka? Pauliina Remes visar att antika filosofer kan lära oss hur vi omdirigerar våra begär till något mer genuint gott.
Pauliina Remes
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
Den moderna vetenskapen närmar sig möjligheten att skapa barn helt syntetiskt, utan biologiskt tillskott från verkliga människor. Vad betyder det för mänskligheten? Vilka etiska frågor väcker tekniken?
Daniela Cutas
Foto: Vince Fleming/Unsplash
Både idéhistoriker och filosofihistoriker ägnar sig åt historiska filosofiska tankar. Men de gör det på olika sätt, och med olika syften. Här diskuterar Victoria Fareld vad som skiljer ämnena åt.
Victoria Fareld
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Alexandr Kornienko/Unsplash
Vad händer med vår kreativitet när generativ AI producerar texter, bilder och musik på några sekunder? AI-forskaren Oliver Li reflekterar över mänsklig kreativitet som relationer, processer och meningsskapande.
Oliver Li
Foto: Birmingham Museums Trust
Figurer i den antika litteraturen uppträder ofta som hänsynslösa mördare – utan att deras beteende fördöms eller ens kommenteras av berättaren. Varför väcker vissa moraliska överträdelser i fiktionen vårt motstånd, medan andra passerar obemärkta förbi? Eric Cullhed skriver om hur Iliadens moral alltid fått översättare att vilja rädda diktaren från sig själv.
Eric Cullhed
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Maskmedicare Shop/Unsplash
Jesper Ahlin Marceta är bekymrad över att ingen han talade med under våren ifrågasatte hur forskare bör förhålla sig till beslutsfattare. Krönika från Svensk filosofis nyhetsbrev den 19 juni 2025.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Nicholas Green/Unsplash
Om flera personer får rösta om ett faktapåstående, och var och en gör sin egen bedömning, så ökar chansen att gruppen som helhet har rätt ju fler som röstar. Men tänk om personerna i gruppen har förutfattade meningar om exempelvis kön eller etnicitet. Vad betyder det för resultatet?
Katharina Berndt
Foto: Sam Szuchan/Unsplash
Den akademiska friheten fortsätter att undermineras på förbluffande sätt. Olle Risberg kommenterar det senaste exemplet på Trumps attack mot universitetet som institution.
Olle Risberg
Foto: Markus Spiske/Unsplash
Det tjugosjätte avsnittet av Filosofisk podcast handlar om mänskliga rättigheter: Vad är de? Vem har dem? Varför?
Stina Björkholm, Olle Risberg, Nils Sylvan
Foto: Niklas Garnholz/Unsplash
Finns det idéer som är farliga i sig själva? Aaron Goldman förklarar idén bakom internetvärldens ökända tankeexperiment "Rokos Basilisk" och visar att liknande tankegångar finns i äldre filosofiska teser om tro och motiv.
Aaron Goldman
Foto: Mattias Pettersson.
Foto: David Naylor
Foto: Brecht Corbeel/Unsplash
Pornografiska deepfakes – hyperrealistiska AI-genererade videor eller bilder, ofta med kvinnor som offer – är djupt oetiska. Men att förklara exakt vad som gör dem moraliskt fel är både komplext och kontroversiellt.
Nils-Hennes Stear
Foto: Scott Szarapka/Unsplash
Rebecca Schlottau benar ut Adornos begrepp om bannet – hur det förtrollar, förbinder och utesluter – och frågar om det finns någon väg ut ur dess totalitära system.
Rebecca Schlottau
Foto: Jonathan Velasquez/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen
Filosofi på svenska
En rad förlag och utgivare publicerar filosofi på svenska. Finns det en poäng med det, när så mycket av forskningen sker på engelska? Lars Mogensen, journalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.