- Agora
Foto: Google Gemini
Vad blir kvar av filosofer när AI skriver filosofi? Jakob Stenseke skissar en framtidsutveckling där AI-filosofi gör mänsklig filosofi till en förströelse och mänskliga filosofer till munkar.
Jakob Stenseke
- Agora
Foto: Google Gemini
- Agora
Vad blir kvar av filosofer när AI skriver filosofi? Jakob Stenseke skissar en framtidsutveckling där AI-filosofi gör mänsklig filosofi till en förströelse och mänskliga filosofer till munkar.
Jakob Stenseke
Få, om någon, kan hoppas eller drömmer ens om att vara nästa Marx eller Rousseau. Men det behöver inte betyda att man inte vill göra skillnad. David Larsson Heidenblad ser en alternativ väg för den humanistiska forskaren, bestående av små strategiska steg.
David Larsson Heidenblad
- Pressen
Foto: Joanne Glaudemans/Unsplash
- Pressen
Det trettionde avsnittet av Filosofisk podcast rör passande attityder och gästas av Marta Johansson Werkmäster och Andrés Garcia.
Olle Risberg, Stina Björkholm, Nils Sylvan
- Agora
Foto: Anders Hansson
- Agora
I sin översättning av Thomas Nagels Jämlikhet och partiskhet möter Anders Hansson en politisk filosofi som rymmer både skepsis och hopp. Med utgångspunkt i Nagels resonemang reflekterar han över vår tids politiska utmaningar och över möjligheten till en ljusare politisk framtid.
Anders Hansson
- Agora
Foto: Mohamed Nohassi/Unsplash
- Agora
I somras publicerade filosofijournalen Philosophy & Public Affairs en artikel helt författad av en AI. Ellen Svensson reflekterar kring frågor detta har väckt om målet med filosofisk forskning och varför vi över huvud taget håller på med filosofi.
Ellen Svensson
Svensk filosofi öppnar dörren till filosofins värld så att forskare kan titta ut och allmänheten titta in. Nu kan du hjälpa till.
Foto: Element 5 Digital/Unsplash
Är demokrati det bästa styrelseskicket? Eller är gemene man för trångsynt, för ointresserad, för fördomsfull – för dum – för demokrati? Amanda Jensen diskuterar om vi helt enkelt är för dumma för demokrati, eller om demokrati i stället är perfekt för så dumma som oss.
Amanda Jensen
Immanuel Kant hör till de filosofer som förändrat filosofin i grunden, men också gett upphov till frågor som fortfarande är långt ifrån avgjorda. Juuso Rantanen tar sig an Kants tanke att kunskap uppstår genom föreningen av sinnlighet och förstånd, samt frågan om hur dessa två förmågor kan förenas.
Juuso Rantanen
Husgudar
Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld. De tänkare i vars böcker bindningen tenderar att släppa och sidorna gulna, och vars filosofiska perspektiv utgör en ständig källa till inspiration.
Den 13 september försvarade Fredrik Österblom sin doktorsavhandling i teoretisk filosofi. Avhandlingen handlar om hur vi kan hantera och förbättra begrepp som är bristfälliga men samtidigt har en viktig eller till och med oumbärlig roll i våra tankeliv. Här ger han en kort presentation av sitt projekt.
Fredrik Österblom
- Pressen
Foto: Johan Wingborg/Göteborgs Universitet
- Pressen
- Pressen
En tjänst i praktisk filosofi, en tjänst i teoretisk filosofi och en tjänst i vetenskapsteori vid Stockholms universitet.
Genom att teckna en stödprenumeration hjälper du oss att hålla Svensk filosofi öppen och tillgänglig för alla – samtidigt som du bidrar till att stärka filosofins röst i samhället.
- Agora
Foto: Ruben Mavarez/Unsplash
- Agora
Att gröna och biologiskt diversifierade städer är bra kan tyckas självklart. Men inte minst det givna drar till sig filosofens granskande blick. Här undersöker Anders Melin vilka värden urban biologisk mångfald egentligen kan sägas ha.
Anders Melin
- Pressen
- Pressen
Det senaste avsnittet av Filosofisk podcast tar sig an ämnet socialism, med gästerna Erik Malmqvist och Roland Paulsen.
Olle Risberg, Nils Sylvan, Stina Björkholm
Den 27 februari 2026 försvarade Nicholas Lawrence sin doktorsavhandling i filosofi vid Södertörns högskola. Här ger han en överblick över sitt sätt att läsa filosofen Maimons självbiografi som ett uttryck för världssjälens fulländningsprocess.
Nicholas Lawrence
Foto: Destiny Ayodele/Unsplash
Vissa saker är mer fundamentala än andra, metafysiskt talat. Men vad innebär det att säga det – att plocka ut något som mer metafysiskt fundamentalt än något annat? Åke Gafvelin presenterar här en teori om hur vi ska förstå ett absolut fundamentalt begrepp inom metafysik, nämligen det att vara fundamentalt.
Åke Gafvelin
Den tolfte november 2025 försvarade Alice Damirjian sin doktorsavhandling i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Här ger hon en sammanfattning av sitt arbete om språklig flertydighet och slang.
Alice Damirjian
200 kronor för 12 månader. Läs mer och ge ditt stöd här.
- Agora
Foto: Greg Rosenke/Unsplash
- Agora
Filosofin är den enda disciplinen som disciplinerar sig själv. Så sett är frågan vad filosofer gör när de ställer filosofiska frågor, som Anton Emilsson undersöker, en synnerligen filosofisk fråga.
Anton Emilsson
Foto: Bell C./Unsplash
Människan har alltid drömt om att undkomma döden. Men är det verkligen önskvärt att aldrig dö? Andrea Asker utforskar frågan.
Andrea Asker
- Pressen
Foto: Tanya Paquet/Unsplash
- Pressen
Det senaste avsnittet av Filosofisk podcast handlar om kollektiv skada.
Olle Risberg, Stina Björkholm, Nils Sylvan
Hur används filosofiska inslag i etnologisk forskning? Och vad kan filosofer lära sig av etnologer?
Elin Wallner
Filosofi och tvärvetenskap
Filosofin har sällan levt i isolation. Den korsar gränser och låter både sig själv och andra omformas i de möten som uppstår. I den här artikelserien utforskar vi just dessa möten: där filosofi och andra discipliner utmanar och berikar varandra. Hur förändras filosofiska frågor när de ställs i dialog med andra ämnen? Och vad händer med dessa ämnen när filosofin gör sig hörd?
- Agora
- Agora
Hanna Kinnunen recenserar Anders Burmans gestaltning av en av 1900-talets mest betydelsefulla tänkare, Hannah Arendt.
Hanna Kinnunen
Filosofi och ekonomi kan låta som två helt skilda världar. Joakim Sandberg är professor i både filosofi och ekonomi och hans forskning handlar ofta om skärningspunkten mellan dessa ämnen. Här berättar han mer om hur han brottats med denna motsättning.
Joakim Sandberg
Filosofi och tvärvetenskap
Filosofin har sällan levt i isolation. Den korsar gränser och låter både sig själv och andra omformas i de möten som uppstår. I den här artikelserien utforskar vi just dessa möten: där filosofi och andra discipliner utmanar och berikar varandra. Hur förändras filosofiska frågor när de ställs i dialog med andra ämnen? Och vad händer med dessa ämnen när filosofin gör sig hörd?
Foto: Laura Clark. Modifierad bild.
Nyttan kanske är stor, men vad går vi miste om när användandet av AI blir mer och mer utbrett? Och varför har AI-användade denna effekt på våra liv? Sven Nyholm diskuterar här detta betydelsefulla tema inom AI-etik.
Sven Nyholm
Genom historien har filosofin knoppat av sig den ena akademiska disciplinen efter den andra. Ett av de senaste ämnena är kognitionsvetenskap. Peter Gärdenfors diskuterar här hur separationen från filosofin gick till och hur kognitionsvetenskapen utvecklats därefter.
Peter Gärdenfors
Filosofi och tvärvetenskap
Filosofin har sällan levt i isolation. Den korsar gränser och låter både sig själv och andra omformas i de möten som uppstår. I den här artikelserien utforskar vi just dessa möten: där filosofi och andra discipliner utmanar och berikar varandra. Hur förändras filosofiska frågor när de ställs i dialog med andra ämnen? Och vad händer med dessa ämnen när filosofin gör sig hörd?
- Agora
Foto: Rohit Coudhari/Unsplash
- Agora
Sofia Jeppsson ger replik på Samuel Carlsson Tjernströms reflektioner i Svensk filosofi om mentalsjukdomars äkthet och betydelse för moraliskt ansvar.
Sofia Jeppsson
Christian Munthe brukar förklara för de som frågar om hans filosofiska verksamhet att han jobbar mycket tvärvetenskapligt. Men vad innebär det? Och på vilka sätt kan filosofin användas tvärvetenskapligt? Det beror delvis på vad man menar med tvärvetenskap, delvis på vad som räknas som filosofi.
Christian Munthe
Filosofi och tvärvetenskap
Filosofin har sällan levt i isolation. Den korsar gränser och låter både sig själv och andra omformas i de möten som uppstår. I den här artikelserien utforskar vi just dessa möten: där filosofi och andra discipliner utmanar och berikar varandra. Hur förändras filosofiska frågor när de ställs i dialog med andra ämnen? Och vad händer med dessa ämnen när filosofin gör sig hörd?
- Agora
Foto: Zandra Erikshed. Modifierad bild.
- Agora
Vad är religions roll i dagens demokratiska samhällen? Vad bör den vara? Bruno Hamnell recenserar Joel Halldorfs nyutkomna försvar för "det heligas" betydelse för politiken.
Bruno Hamnell
- Agora
Foto: Jeremy Shapiro/ Wikimedia Commons
- Agora
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. I en replik till Anders Burman presenterar Anders Bartonek här en mer kritisk tolkning av Habermas inflytande.
Anders Bartonek
Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.
Karl Bergman
Husgudar
Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld. De tänkare i vars böcker bindningen tenderar att släppa och sidorna gulna, och vars filosofiska perspektiv utgör en ständig källa till inspiration.
Foto: Florian Krumm/Unsplash
Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.
Ellen Davidsson
- Agora
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag (modifierad)
- Agora
Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraproduktiv och uppmanar politiker att våga tänka om.
Jesper Olsson
- Agora
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.
Anders Burman
Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.
Frits Gåvertsson
- Agora
Foto: Christian Lue/Unsplash
- Agora
Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.
David Brax
- Agora
Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras beslut. Ellen Breitholtz, docent i lingvistik vid Göteborgs universitet, ger en förklaring på hur detta fungerar.
Ellen Breitholtz
Politiken i språket
Politiska aktörer använder språket för att påverka och kontrollera, vinkla och vilseleda, samt dela upp vår sociala värld mellan motståndare och bundsförvanter. Denna artikelserie undersöker politiskt språkbruk tvärvetenskapligt i syfte att främja det demokratiskt samtalet.