Foto: Manta X/Unsplash.
Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken och samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin som sammanvävda.
Olli Lagerspetz
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.
Foto: Manta X/Unsplash.
Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken och samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin som sammanvävda.
Olli Lagerspetz
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.
Den 12 september 2025 försvarade Melina Tsapos sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här sammanfattar hon dess innehåll, ansats och syfte.
Melina Tsapos
Foto: Mathieu Stern/Unsplash
Är rikedom och snygghet nyckeln till lycka? Pauliina Remes visar att antika filosofer kan lära oss hur vi omdirigerar våra begär till något mer genuint gott.
Pauliina Remes
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
Den moderna vetenskapen närmar sig möjligheten att skapa barn helt syntetiskt, utan biologiskt tillskott från verkliga människor. Vad betyder det för mänskligheten? Vilka etiska frågor väcker tekniken?
Daniela Cutas
Foto: Vince Fleming/Unsplash
Både idéhistoriker och filosofihistoriker ägnar sig åt historiska filosofiska tankar. Men de gör det på olika sätt, och med olika syften. Här diskuterar Victoria Fareld vad som skiljer ämnena åt.
Victoria Fareld
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?

Svensk filosofi öppnar dörren till filosofins värld så att forskare kan titta ut och allmänheten titta in. Nu kan du hjälpa till.

Foto: Alexandr Kornienko/Unsplash
Vad händer med vår kreativitet när generativ AI producerar texter, bilder och musik på några sekunder? AI-forskaren Oliver Li reflekterar över mänsklig kreativitet som relationer, processer och meningsskapande.
Oliver Li
Foto: Birmingham Museums Trust
Figurer i den antika litteraturen uppträder ofta som hänsynslösa mördare – utan att deras beteende fördöms eller ens kommenteras av berättaren. Varför väcker vissa moraliska överträdelser i fiktionen vårt motstånd, medan andra passerar obemärkta förbi? Eric Cullhed skriver om hur Iliadens moral alltid fått översättare att vilja rädda diktaren från sig själv.
Eric Cullhed
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Maskmedicare Shop/Unsplash
Jesper Ahlin Marceta är bekymrad över att ingen han talade med under våren ifrågasatte hur forskare bör förhålla sig till beslutsfattare. Krönika från Svensk filosofis nyhetsbrev den 19 juni 2025.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Nicholas Green/Unsplash
Om flera personer får rösta om ett faktapåstående, och var och en gör sin egen bedömning, så ökar chansen att gruppen som helhet har rätt ju fler som röstar. Men tänk om personerna i gruppen har förutfattade meningar om exempelvis kön eller etnicitet. Vad betyder det för resultatet?
Katharina Berndt
Foto: Sam Szuchan/Unsplash
Den akademiska friheten fortsätter att undermineras på förbluffande sätt. Olle Risberg kommenterar det senaste exemplet på Trumps attack mot universitetet som institution.
Olle Risberg

Genom att teckna en stödprenumeration hjälper du oss att hålla Svensk filosofi öppen och tillgänglig för alla – samtidigt som du bidrar till att stärka filosofins röst i samhället.

Foto: Markus Spiske/Unsplash
Det tjugosjätte avsnittet av Filosofisk podcast handlar om mänskliga rättigheter: Vad är de? Vem har dem? Varför?
Stina Björkholm, Olle Risberg, Nils Sylvan
Foto: Niklas Garnholz/Unsplash
Finns det idéer som är farliga i sig själva? Aaron Goldman förklarar idén bakom internetvärldens ökända tankeexperiment "Rokos Basilisk" och visar att liknande tankegångar finns i äldre filosofiska teser om tro och motiv.
Aaron Goldman
Foto: Mattias Pettersson.
Foto: David Naylor
Foto: Brecht Corbeel/Unsplash
Pornografiska deepfakes – hyperrealistiska AI-genererade videor eller bilder, ofta med kvinnor som offer – är djupt oetiska. Men att förklara exakt vad som gör dem moraliskt fel är både komplext och kontroversiellt.
Nils-Hennes Stear

200 kronor för 12 månader. Läs mer och ge ditt stöd här.

Foto: Scott Szarapka/Unsplash
Rebecca Schlottau benar ut Adornos begrepp om bannet – hur det förtrollar, förbinder och utesluter – och frågar om det finns någon väg ut ur dess totalitära system.
Rebecca Schlottau
Foto: Jonathan Velasquez/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen
Filosofi på svenska
En rad förlag och utgivare publicerar filosofi på svenska. Finns det en poäng med det, när så mycket av forskningen sker på engelska? Lars Mogensen, journalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Foto: Geri Sakti/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen
Filosofi på svenska
En rad förlag och utgivare publicerar filosofi på svenska. Finns det en poäng med det, när så mycket av forskningen sker på engelska? Lars Mogensen, journalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Foto: Nik/Unsplash
Vad har filmen ”The Swedish Theory of Love”, boken ”Är svensken människa?” och den liberalkonservativa oron över nya reproduktiva teknologier gemensamt – och är de något på spåren?
Daniela Cutas
Foto: Bruno Martins/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen
Filosofi på svenska
En rad förlag och utgivare publicerar filosofi på svenska. Finns det en poäng med det, när så mycket av forskningen sker på engelska? Lars Mogensen, journalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Den åttonde mars försvarade Max Minden Ribeiro sin doktorsavhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger han en översikt av sitt projekt.
Max Minden Ribeiro
Foto: Tingey Injury Law Firm
Nyligen skrev Balder Ask Zaar i Svensk filosofi om varför kunskap inte är ett normativt begrepp. Här argumenterar Niklas Dahl för det motsatta synsättet: Varför vårt kunskapsbegrepp i grunden är just normativt.
Niklas Dahl
Foto: Volodymyr Hryshchenko/Unsplash
En kurs i psykiatrins filosofi fick Samuel Carlsson Tjernström att undra om gängse sätt att förstå psykisk ohälsa bygger på en grundläggande begreppsförvirring. Här berättar han om idéerna som fick honom att ompröva det han trodde sig veta om sjukdom och ansvar.
Samuel Carlsson Tjernström
Foto: Scott Graham/Unsplash
Redan som doktorand började Mikael Dubois arbeta som utredare i socialförsäkringsfrågor. Ute i arbetslivet har han haft stor nytta av sina filosofistudier.
Mikael Dubois
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Foto: Wiki Sinaloa/Unsplash
Att skönlitteratur gör oss klokare ses som en uppenbar sanning. Men är det verkligen så? Kamilla Taraeva diskuterar litteratur som källa till kunskap.
Kamilla Taraeva
Foto: Victor Rodriguez/Unsplash
Trots en framgångsrik forskningskarriär inom filosofin var tvivlet en ständig följeslagare för Jonas Åkerman. Han ångrar inte att han satsade på filosofin. Samtidigt är han glad för att han vågade hoppa av.
Jonas Åkerman
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Foto: Dasha Yukhymyuk/Unsplash
När något så grundläggande som känslan av att vara sig själv eller att världen är verklig börjar vackla blir det vi annars tar för givet synligt. Fabiana Caserta berättar om hur filosofin kan hjälpa oss att bättre förstå förändrade medvetandetillstånd som depersonalisation och derealisation.
Fabiana Caserta
Foto: Joshua Hoehne/Unsplash
Filosofin lärde Sara Packalén att tänka på kunskap som en ständigt växande Rubiks kub. Här berättar Sara om hur hon har nytta av sin doktorsexamen utanför filosofin.
Sara Packalén
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Foto: NASA
Det tjugofemte avsnittet av Filosofisk podcast handlar om vetenskapsfilosofi: Behöver vetenskapens teorier handla om sådant som kan mätas och räknas? Måste vetenskapen vara fri från värderingar?
Stina Björkholm, Olle Risberg, Nils Sylvan
För krig något gott med sig? Kanske att det lämnar krigsoduglingar och kvinnor att tänka för sig själva? Edvin Belin recenserar en ny kollektivbiografi om de fyra kvinnor som i andra världskrigets skugga motsatte sig dåtidens mansdominerade filosofi.
Edvin Belin
Foto: Alice Yamamura/Unsplash
David Brax är disputerad i praktisk filosofi och arbetar som utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur det är att vara filosof utanför filosofin.
David Brax
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Foto: Quino Al/Unsplash
Vad är filosofins mål och värde? Ylwa Sjölin Wirling har nyligen undervisat på en kurs i ämnet och arbetar med att färdigställa en samförfattad bok om problemen som är förknippade med frågan. Här ger hon en försmak på de argument hon ägnar sig åt.
Ylwa Sjölin Wirling
Foto: Randy Jacob/Unsplash
Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.
Sara Belfrage
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Den 26 april försvarade Jakob Stenseke framgångsrikt sin avhandling, trots att den misslyckades med vad den ämnade göra. Här sammanfattar han sitt arbete och visar varför komplicerade frågor, som förblir obesvarade, är såväl nödvändiga som intressanta att ställa.
Jakob Stenseke