Vi måste tillsammans mota Olle i grind

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Regeringen har delat ut uppdraget att utforma ett medborgarskapsprov till två svenska universitet, något som väckt protester. "Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen", svarar migrationsminister Johan Forssell. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är en auktoritär förskjutning och att vi tillsammans behöver sätta ned foten innan det är för sent.
Erik Angner

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Debatten om universitetens organisationsform fick ny fart under veckan som gick, då Stockholms universitet protesterade mot uppdraget att utforma medborgarskapsprov. Migrationsminister Johan Forssell avfärdade raskt protesterna: ”Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen”, sade han till svar.

Frågan om universitetens organisationsform är värd att utredas. Men det är viktigt att notera att privata universitet i andra länder inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker.

När man pratar om klåfingriga politiker går tankarna förstås till Donald Trump. Dennes hårdföra försök att stöpa om forskning och utbildning vid amerikanska universitet så att de ligger i linje med hans ideologiska och andra uppfattningar har fått mycket uppmärksamhet.

Men vi behöver inte lämna EU för att hitta ett exempel på politiker som krävt att universiteten ska rätta sig efter hans vilja. Så sent som 2019 drev Ungerns president Viktor Orbán ett helt universitet i landsflykt för att han uppfattade det som subversivt. Där var det framför allt genusvetenskapen som retade upp honom. Centraleuropeiska universitetet fick hastigt och lustigt flytta till Wien.

Det är osannolikt att en ny organisationsform skulle räcka till för att skydda svenska universitet från den sortens auktoritära politiker.

Det som fungerat hittills i Sverige är en kombination framför allt av relativt självständiga myndigheter, inte minst förbudet mot ministerstyre, och tydliga sociala normer för ”armlängds avstånd” och mot klåfingrigt beteende från politiskt håll.

Nu vore det förnämligt om alla som bryr sig om universitetens framtid ställer sig upp som en och protesterar mot varje förskjutning i auktoritär riktning.

Vad vi såg i veckan var en klar förskjutning i auktoritär riktning. När Forssell sade att universiteten lyder under regeringen kommunicerade han inte bara ett korrekt och okontroversiellt faktum om statliga organisationsscheman. Hans uttalande hade också en tydlig implikatur: att universitet och högskolor ska hålla tyst och göra som de blir tillsagda.

Forssells tillskyndare påtalade snart att hans uttalande är bokstavligen sant, eftersom universiteten sorterar under regeringen. Men detta ignorerar implikaturen. En implikatur är information som inte ingår i ett uttrycks bokstavliga mening. Om en matros rapporterar ”Kapten är nykter i dag!” har hen inte bara kommunicerat att kapten är nykter i dag, utan att han inte brukar vara det. Om någon som svar på frågan ”Ser han bra ut?” säger ”Han är snäll”, så har hen inte bara kommunicerat att han är snäll, utan att han inte ser bra ut. På samma sätt har Forssell kommunicerat mer än ordens innehåll.

Som Måns Wadensjö påpekade i Svenska Dagbladet: ”Så låter maktspråk, om du aldrig hört det förut”. ”Jag kan inte minnas senast en regering var så tydlig med att den har makten att styra över lärosätena”, tillade Jacob Adamowicz från fackföreningen Sveriges universitetslärare och forskare. Detta fick Victor Malm på Expressen att undra: ”Vill Johan Forssell ha det som i Sovjet?”

Alla former av klåfingrighet och maktbegär kommer inte gå att blockera med en ny organisationsform. Och som filosofen Cristina Bicchieri skriver kan normer bara upprätthållas så länge som överträdelser är förenade med sociala sanktioner av något slag.

Nu vore det förnämligt om alla som bryr sig om universitetens framtid, och som vill ha ett samhälle med fri och oberoende forskning, ställer sig upp som en och protesterar mot varje förskjutning i auktoritär riktning. Oavsett vad som händer med organisationsformerna är det så vi motar en klåfingrig och maktfullkomlig Olle i grind.

  • Professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Tidigare ledamot vid Etikprövningsmyndigheten. Foto: Rickard Kilström

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Jeremy Shapiro/ Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. I en replik till Anders Burman presenterar Anders Bartonek här en mer kritisk tolkning av Habermas inflytande.
Anders Bartonek
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag (modifierad)
Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraproduktiv och uppmanar politiker att våga tänka om.
Jesper Olsson
Foto: Wolfram Huke/Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.
Anders Burman
Foto: Christian Lue/Unsplash
Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.
David Brax
Foto: meeezy/Unsplash
Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras beslut. Ellen Breitholtz, docent i lingvistik vid Göteborgs universitet, ger en förklaring på hur detta fungerar.
Ellen Breitholtz
Foto: Europeana/Unsplash
Dumpen har väckt starka reaktioner i Sverige, och dess ansvarige utgivare dömdes nyligen för grovt förtal. Men bortom de juridiska och etiska striderna väcker Dumpen också frågan om varför människor gång på gång dras till offentliga iscensättningar av skuld och bestraffning. Jacob Gustavsson betraktar här fenomenet ur ett filosofihistoriskt perspektiv.
Jacob Gustavsson
Foto: camstejim/Unsplash
Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större inslag, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. Därför är politisk läsförståelse viktigare än någonsin, menar Anna W. Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna W Gustafsson
Foto: Ernie A. Stephens/Unsplash
I en tid då samtalsklimatet präglas av polarisering växer självcensuren fram. När trakasserier och hot ökar anpassar vi våra ord eller väljer att tiga helt. Fortsätter denna trend riskerar också demokratin att urholkas, menar Oscar Björkenfeldt, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Oscar Björkenfeldt
Foto: Ed Rojas/Unsplash
När går politisk kommunikation över i propaganda? Peter Pagin, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, undersöker gränsen mellan berättigad opinionsbildning och politisk manipulation.
Peter Pagin
Foto: Joss Broward/Unsplash.
Kommer hotet mot universiteten idag främst från totalitära krafter – eller är hotet mer djupgående, mer internt? David Brax diskuterar Peter Flemings tes i Dark Academia, ett centralt verk för kritiska universitetsstudier.
David Brax