Vi måste tillsammans mota Olle i grind

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Regeringen har delat ut uppdraget att utforma ett medborgarskapsprov till två svenska universitet, något som väckt protester. "Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen", svarar migrationsminister Johan Forssell. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är en auktoritär förskjutning och att vi tillsammans behöver sätta ned foten innan det är för sent.
Erik Angner

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Debatten om universitetens organisationsform fick ny fart under veckan som gick, då Stockholms universitet protesterade mot uppdraget att utforma medborgarskapsprov. Migrationsminister Johan Forssell avfärdade raskt protesterna: ”Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen”, sade han till svar.

Frågan om universitetens organisationsform är värd att utredas. Men det är viktigt att notera att privata universitet i andra länder inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker.

När man pratar om klåfingriga politiker går tankarna förstås till Donald Trump. Dennes hårdföra försök att stöpa om forskning och utbildning vid amerikanska universitet så att de ligger i linje med hans ideologiska och andra uppfattningar har fått mycket uppmärksamhet.

Men vi behöver inte lämna EU för att hitta ett exempel på politiker som krävt att universiteten ska rätta sig efter hans vilja. Så sent som 2019 drev Ungerns president Viktor Orbán ett helt universitet i landsflykt för att han uppfattade det som subversivt. Där var det framför allt genusvetenskapen som retade upp honom. Centraleuropeiska universitetet fick hastigt och lustigt flytta till Wien.

Det är osannolikt att en ny organisationsform skulle räcka till för att skydda svenska universitet från den sortens auktoritära politiker.

Det som fungerat hittills i Sverige är en kombination framför allt av relativt självständiga myndigheter, inte minst förbudet mot ministerstyre, och tydliga sociala normer för ”armlängds avstånd” och mot klåfingrigt beteende från politiskt håll.

Nu vore det förnämligt om alla som bryr sig om universitetens framtid ställer sig upp som en och protesterar mot varje förskjutning i auktoritär riktning.

Vad vi såg i veckan var en klar förskjutning i auktoritär riktning. När Forssell sade att universiteten lyder under regeringen kommunicerade han inte bara ett korrekt och okontroversiellt faktum om statliga organisationsscheman. Hans uttalande hade också en tydlig implikatur: att universitet och högskolor ska hålla tyst och göra som de blir tillsagda.

Forssells tillskyndare påtalade snart att hans uttalande är bokstavligen sant, eftersom universiteten sorterar under regeringen. Men detta ignorerar implikaturen. En implikatur är information som inte ingår i ett uttrycks bokstavliga mening. Om en matros rapporterar ”Kapten är nykter i dag!” har hen inte bara kommunicerat att kapten är nykter i dag, utan att han inte brukar vara det. Om någon som svar på frågan ”Ser han bra ut?” säger ”Han är snäll”, så har hen inte bara kommunicerat att han är snäll, utan att han inte ser bra ut. På samma sätt har Forssell kommunicerat mer än ordens innehåll.

Som Måns Wadensjö påpekade i Svenska Dagbladet: ”Så låter maktspråk, om du aldrig hört det förut”. ”Jag kan inte minnas senast en regering var så tydlig med att den har makten att styra över lärosätena”, tillade Jacob Adamowicz från fackföreningen Sveriges universitetslärare och forskare. Detta fick Victor Malm på Expressen att undra: ”Vill Johan Forssell ha det som i Sovjet?”

Alla former av klåfingrighet och maktbegär kommer inte gå att blockera med en ny organisationsform. Och som filosofen Cristina Bicchieri skriver kan normer bara upprätthållas så länge som överträdelser är förenade med sociala sanktioner av något slag.

Nu vore det förnämligt om alla som bryr sig om universitetens framtid, och som vill ha ett samhälle med fri och oberoende forskning, ställer sig upp som en och protesterar mot varje förskjutning i auktoritär riktning. Oavsett vad som händer med organisationsformerna är det så vi motar en klåfingrig och maktfullkomlig Olle i grind.

  • Professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Tidigare ledamot vid Etikprövningsmyndigheten. Foto: Rickard Kilström

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Maskmedicare Shop/Unsplash
Jesper Ahlin Marceta är bekymrad över att ingen han talade med under våren ifrågasatte hur forskare bör förhålla sig till beslutsfattare. Krönika från Svensk filosofis nyhetsbrev den 19 juni 2025.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Sam Szuchan/Unsplash
Den akademiska friheten fortsätter att undermineras på förbluffande sätt. Olle Risberg kommenterar det senaste exemplet på Trumps attack mot universitetet som institution.
Olle Risberg
Foto: Scott Graham/Unsplash
Redan som doktorand började Mikael Dubois arbeta som utredare i socialförsäkringsfrågor. Ute i arbetslivet har han haft stor nytta av sina filosofistudier.
Mikael Dubois
Foto: Victor Rodriguez/Unsplash
Trots en framgångsrik forskningskarriär inom filosofin var tvivlet en ständig följeslagare för Jonas Åkerman. Han ångrar inte att han satsade på filosofin. Samtidigt är han glad för att han vågade hoppa av.
Jonas Åkerman
Foto: Joshua Hoehne/Unsplash
Filosofin lärde Sara Packalén att tänka på kunskap som en ständigt växande Rubiks kub. Här berättar Sara om hur hon har nytta av sin doktorsexamen utanför filosofin.
Sara Packalén
För krig något gott med sig? Kanske att det lämnar krigsoduglingar och kvinnor att tänka för sig själva? Edvin Belin recenserar en ny kollektivbiografi om de fyra kvinnor som i andra världskrigets skugga motsatte sig dåtidens mansdominerade filosofi.
Edvin Belin
Foto: Alice Yamamura/Unsplash
David Brax är disputerad i praktisk filosofi och arbetar som utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur det är att vara filosof utanför filosofin.
David Brax
Foto: Randy Jacob/Unsplash
Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.
Sara Belfrage
Foto: Robynne O/Unsplash
Efter disputationen i filosofi eftersträvade Karl Pettersson först en fortsatt väg inom forskning. Sedan satsade han dock på ett tidigare intresse och hittade ett arbete utanför filosofin som blev mer än bara en plan B.
Karl Pettersson
Foto: Jo Leonhardt/Unsplash
I boken "Epistemic Courage" skriver Jonathan Ichikawa om ett fenomen som han kallar för just 'epistemiskt mod’. Karl Ågerup har läst boken och reflekterar kring vikten av epistemiskt mod och om riskerna omkring det.
Karl Ågerup