Att försöka förstå hur människors liv formas av sin tid och de samhällen de lever i har alltid fascinerat mig. En del i detta är att förstå hur människor genom tiderna har tänkt om sin egen tid och försökt rättfärdiga, eller för den delen kritisera, den egna samhällsordningen. Historia och filosofi har därför alltid varit mina stora intressen.

Efter en lång omväg via ingenjörsstudier på KTH började jag hösten 1999 läsa praktisk filosofi på Stockholms universitet som kvällskurs. Jag blev fast och läste till en examen i praktisk filosofi och historia, med lite teoretisk filosofi som tillägg. Efter det kom jag 2003 tillbaka till KTH, denna gång som doktorand på den då relativt nya filosofienhet som professor Sven Ove Hansson startat. Jag disputerade 2015 på en avhandling om politisk filosofi och socialförsäkringar och legitimitet.

Innan dess, redan 2011, hade jag börjat som utredare i socialförsäkringsfrågor på fackförbundet Unionen. Att jag började där var mest en slump: De sökte utredare och jag jobb och min avhandling passade ämnesmässigt, även om jag då inte hade disputerat.

Nu är jag utredare i socialförsäkringsfrågor på TCO, Tjänstemännens centralorganisation. Kortfattat innebär arbetet att utveckla TCO:s politik inom socialförsäkringsområdet och representera tjänstemännens intressen i statliga utredningar, vid framtagandet av lagförslag och i andra sammanhang. På så vis är arbetet som klippt och skuret för att nära följa samhällsutvecklingen, och ibland även kunna påverka och göra skillnad.

På vilket sätt har jag då haft nytta av filosofi och filosofistudierna i arbetet som facklig utredare?

För det första har jag naturligtvis i mitt arbete som utredare inom just socialförsäkringsområdet haft stor nytta av mitt avhandlingsarbete som har gett mig tillfälle att fördjupa mig i socialförsäkringarnas framväxt och hur olika politiska och normativa teorier har relevans för denna slags försäkringar. Det kan exempelvis handla om normativa grunder till våra obligatoriska inkomstbortfallsförsäkringar, hur olika idéer om frihet relaterar till obligatoriska försäkringar, eller hur olika sätt att se på jämlikhet eller rättigheter och skyldigheter kan motivera olika villkor eller ersättningsnivåer.

Jag har också haft stor nytta av den allmänna orienteringen inom olika filosofiska teorier som studier inom både praktisk och teoretisk filosofi ger. Kunskap om politiska och etiska teorier och hur de förhåller sig till varandra ger en förståelse för hur olika aktörer argumenterar och en grund för att kritiskt förhålla sig till deras argument.

En allmän orientering inom politisk filosofi ger en grund för att kritiskt förhålla sig till olika aktörers mer eller mindre uttalade synsätt på samhället och fördelningen av resurser, välfärd och arbete. Från teoretisk filosofi har kanske främst vetenskapsfilosofin och epistemologin varit användbart, om inte annat för att kritisk granska grunderna för olika aktörers favoritpåståenden och käpphästar.

Sedan ska möjligheten att kunna fly upp i elfenbenstornet med frågor om vad andra verkligen menar med de begrepp de använder och frasen ”din invändning reser flera komplexa filosofiska frågeställningar” när marken gungar under fötterna inte underskattas. Det ger en viss trygghet.

Jag har också haft stor nytta av filosofi som verksamhet och av att använda olika filosofiska metoder och ”verktyg”. Ett sådant verktyg är begreppsanalys och en känsla för att reda ut vad som menas med olika begrepp. Alltför ofta stöter jag på resonemang där centrala begrepp och fraser är otydliga eller bara tendentiöst definierade. Många gånger fyller olika aktörer ett begrepp med helt olika innehåll eller, vilket inte heller är helt ovanligt, skiftar betydelsen av ett begrepp utifrån vilken poäng man vill få fram.

Sedan kan i mitt arbete ett visst mått av otydlighet i begreppen vara nödvändigt av pragmatiska skäl och för att parter som egentligen tycker helt olika med någon trovärdighet ska kunna låtsas vara överens. Utmaningen är då att hitta en acceptabel balans mellan begreppslig stringens och pragmatisk otydlighet.

Argumentationsanalys är ett annat verktyg hämtat från filosofin som jag ofta använder i mitt arbete. Att kunna bena ut underförstådda antaganden och följa argumenten för eller emot något visst påstående i en debatt är en förutsättning för att se svagheter och brister i resonemangen.

Jag strukturerar även min egen argumentation utifrån ett argumentationsanalytiskt schema så att argumenten blir tydliga och konsistenta. På så vis är det också lättare att se svagheter och luckor i min egen argumentation, vilket kan vara svårt med ett mer ostrukturerat och allmänt resonemang för eller emot något.

Mest nytta – och kanske också mest glädje – har jag nog ändå haft av att i mina filosofistudier övat mig i respektlöshet gentemot det som för stunden gäller som evig sanning och i att ifrågasätta det som för alla andra verkar vara det mest självklara.

Filosofins bidrag till mitt arbete som utredare är förmågan att utifrån olika filosofiska teorier som grund och med filosofiska verktyg som medel inta ett mer kritiskt förhållningssätt till andras argument och påståenden om hur det är eller bör vara. Hur väl jag lyckats med det får andra bedöma.

Mitt främsta tips till blivande filosofer är att behålla bredden i det filosofiska läsandet! Snöa inte in er på en viss filosofisk skola eller teori. När jag läste på Stockholms universitet, och även på KTH, var fokus nästan helt på analytisk och anglosaxisk filosofi medan kontinental filosofi med några få undantag sällan togs upp. För att få hela bredden behöver ni också läsa existentialism och exempelvis kritisk teori och Frankfurtskolan med sin genomgående kritik av det moderna samhället.

Var inte rädda för teorier som gör anspråk på att förklara allt. Det är viktigt att kunna greppa helheter även om sådana teorier inte alltid når upp till den analytiska filosofins krav på stringens. Läs kurser brett, även om de ges på andra institutioner än den filosofiska, som exempelvis idéhistoria, ekonomi eller statsvetenskap.

Min erfarenhet är att en utbildning i filosofi ger en solid och bred bas för många olika slags arbeten som rör samhällets funktion eller utveckling. När jag har arbetat nära jurister, statsvetare och nationalekonomer står sig min bakgrund i filosofi väl. Framför allt att reda ut otydliga begrepp och strukturera en argumentation, och kritiskt men också konstruktivt ifrågasätta och tänka bortom den rådande lagstiftningen eller samhällsordningen, är något som en utbildning i filosofi ger goda förutsättningar för.