Foto: Randy Jacob/Unsplash
Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.
Sara Belfrage
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Foto: Randy Jacob/Unsplash
Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.
Sara Belfrage
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Den 26 april försvarade Jakob Stenseke framgångsrikt sin avhandling, trots att den misslyckades med vad den ämnade göra. Här sammanfattar han sitt arbete och visar varför komplicerade frågor, som förblir obesvarade, är såväl nödvändiga som intressanta att ställa.
Jakob Stenseke
Foto: Robynne O/Unsplash
Efter disputationen i filosofi eftersträvade Karl Pettersson först en fortsatt väg inom forskning. Sedan satsade han dock på ett tidigare intresse och hittade ett arbete utanför filosofin som blev mer än bara en plan B.
Karl Pettersson
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.
Foto: Jo Leonhardt/Unsplash
I boken "Epistemic Courage" skriver Jonathan Ichikawa om ett fenomen som han kallar för just 'epistemiskt mod’. Karl Ågerup har läst boken och reflekterar kring vikten av epistemiskt mod och om riskerna omkring det.
Karl Ågerup
Foto: Jens Lelie/Unsplash
Ebba Gullberg disputerade i filosofi, men presenterar sig sällan som filosof. När avhandlingen var klar kände hon sig också klar med filosofin. Hon saknar ibland undervisningen, men inte forskningen.
Ebba Gullberg
Filosofer utanför filosofin
Efter disputation fortsätter många filosofer med forskning. Andra gör det inte. Vad ägnar de sig åt i stället? I den här artikelserien bjuder vi in disputerade filosofer att berätta om sina verksamheter utanför den filosofiska forskningen.

Svensk filosofi öppnar dörren till filosofins värld så att forskare kan titta ut och allmänheten titta in. Nu kan du hjälpa till.

Foto: Karita Sirén
När Jesper Ahlin Marceta nu lämnar över chefredaktörskapet till Anton Emilsson rör sig Svensk filosofi in i något av en ny era, med nya möjligheter.
Anton Emilsson
Foto: Sam McGhee/Unsplash
Vad bör vara filosofens roll i samhället? Evelina Edfors funderar över filosofens tredje uppgift och om att skapa rum där vi kan tänka tillsammans.
Evelina Edfors
Foto: Svensk filosofi
Jesper Ahlin Marceta slutar som chefredaktör för Svensk filosofi. Här berättar han om tidskriftens första fem år i en personlig avskedshälsning.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Justine Talain/Unsplash
På vilket sätt kan fiktiva objekt likt läkaren Tyko Glas sägas vara verklig? Karin Krouthén diskuterar ifall fiktiva objekt existerar över huvud taget och, om så, huruvida deras metafysiska natur är konkret eller abstrakt.
Karin Krouthén
Foto: Leyre Del Rio/Unsplash
Det tjugofjärde avsnittet av Filosofisk podcast handlar om språklig mening: Vad är extension och intension? Hur påverkas sånt vi säger av kontexten det sägs i?
Stina Björkholm, Olle Risberg, Nils Sylvan

Genom att teckna en stödprenumeration hjälper du oss att hålla Svensk filosofi öppen och tillgänglig för alla – samtidigt som du bidrar till att stärka filosofins röst i samhället.

Marcel Quarfood recenserar Marcus Willascheks omfattande bok om Kant. En bok som är mer än en biografi, lärobok eller ett bidrag till Kantforskningen.
Marcel Quarfood
Foto: Tulsa Jansson.
Sokratiska institutet vill se ett särskilt sätt att göra filosofi på få större plats i samhället. Men vad går metoden egentligen ut på? Vad gör den så speciell? Svensk filosofi är på plats vid institutets inledande workshop.
Anton Emilsson
Foto: Miikka Luotio/Unsplash
Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.
Olle Risberg
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Regeringen har delat ut uppdraget att utforma ett medborgarskapsprov till två svenska universitet, något som väckt protester. "Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen", svarar migrationsminister Johan Forssell. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är en auktoritär förskjutning och att vi tillsammans behöver sätta ned foten innan det är för sent.
Erik Angner
Foto: Spencer Davis/Unsplash, Frankie Fouganthin/Wikimedia
Filosoferna på Södertörns högskola har upprättat ett forskningscentrum om antikens filosofi. Svensk filosofi har talat med Charlotta Weigelt och Hans Ruin, som leder centret, om vad som gör antikens filosofi aktuell i dag.
Jesper Ahlin Marceta
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?

200 kronor för 12 månader. Läs mer och ge ditt stöd här.

Foto: Zbynek Burival/Unsplash
Få har undgått vetskapen om att vi drastiskt behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser. Simon Rosenqvist menar att exakt hur detta ska mätas är i grund och botten en filosofisk fråga.
Simon Rosenqvist
Foto: Markus Spiske/Unsplash
Att svara på klimathotet kräver att vi radikalt ställer om vårt sätt att leva, men samtidigt att vi hanterar de förväntningar som människor har på vad ett gott liv innebär. Eric Brandstedt skriver om hur vi kan förstå spänningen och hur frustrerade förväntningar kan stå i vägen för en lyckad klimatomställning.
Eric Brandstedt
Foto: Dan DeAlmeida/Unsplash
Trots att vi inte har direkt kontroll över vad vi tror, har vi handlingsutrymme i situationer av tvivel och osäkerhet, argumenterar religionsfilosofen Carl-Johan Palmqvist. I tvivlets kölvatten framträder en kreativ zon för existentiell och intellektuell orientering. Här utforskar Palmqvist vilka alternativ som står till buds när tron sviktar.
Carl-Johan Palmqvist
Foto: Ani Sebastian/Unsplash
Platons unika användning av analogier förmedlade komplexa idéer på ett enkelt sätt. Genom att studera dem kan vi förstå analogiers centrala plats i rationella resonemang och hur de bidrar till klarhet i tänkandet.
Oscar Jablon
Foto: Bundesarchiv, bild 146-1969-065-24 / CC-BY-SA 3.0
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 15 april 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 18 juni. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Processingly/Unsplash
Björn Brunnander saknar ett perspektiv i diskussionen: En begriplig definition räcker inte för att tal om existentiell hälsa ska vara en bra idé.
Björn Brunnander
Den senaste Augustprisvinnaren är rik på explicit filosofi. Men vilka är egentligen tankegångarna? Niklas Dahl lyssnar in romanen och nystar ut tankarna.
Niklas Dahl
Rom blev en republik efter att den siste av sju kungar hade störtats. Isak Hammar noterar att balansen i den romerska republikens politiska system återkommande har idealiserats genom historien – men att även nutida jämförelser ofta kräver att vi betraktar historien i ett förenklat och selektivt ljus.
Isak Hammar
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Wikimedia Commons (CC-BY-3.0).
Det tjugotredje avsnittet av Filosofisk podcast handlar om icke-identitetsproblemet inom populationsetiken.
Stina Björkholm, Olle Risberg, Nils Sylvan
Foto: Sai Kiran Belana/Unsplash
William Bülow O’Nils eftersöker reda och förståelse i debatten om existentiell hälsa. Vilka dimensioner rör frågan? Vilken är fackfilosofens roll i det hela?
William Bülow O’Nils
Foto: Thierry Ehrmann
Emet Brulin är kritiker och utbildad i filosofi. Här varnar han för att filosofin måste stå emot kulturjournalistikens reduktiva logik och race mot botten.
Emet Brulin
Filosofin och kulturen
Den som läser kultursidorna i svenska tidningar möter nästan dagligen resonemang med filosofiska dimensioner. Vad är sanning? Är detta kunskap? Hur är verkligheten egentligen beskaffad? Svensk filosofi har bett kulturjournalister att reflektera över filosofins betydelse för kulturjournalistiken. Spelar filosofin någon roll?
Foto: Rosie Steggle/Unsplash
Filosofi ska vara på allvar. Så varför inte tala klarspråk? Anton Emilsson om att tänka med Bernard Williams och att tänka på stil som filosofisk metod.
Anton Emilsson
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.
Albert Camus menade att det finns människor som lever större och sannare än andra. De hör till Sällskapet. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist med ett särskilt intresse för filosofi – och för det Sällskap som Camus ville hedra.
Jenny Maria Nilsson
Filosofin och kulturen
Den som läser kultursidorna i svenska tidningar möter nästan dagligen resonemang med filosofiska dimensioner. Vad är sanning? Är detta kunskap? Hur är verkligheten egentligen beskaffad? Svensk filosofi har bett kulturjournalister att reflektera över filosofins betydelse för kulturjournalistiken. Spelar filosofin någon roll?
Foto: Noah Silliman/Unsplash
Är existentiell hälsa ett meningslöst begrepp? Kan filosofi hjälpa personer som lider av mental ohälsa? Här är Kalle Grills slutreplik i debatten.
Kalle Grill
Foto: Hans Moerman/Unsplash
Kalle Grill invänder i Svensk filosofi mot att Torbjörn Tännsjö avfärdar existentiell hälsa som begrepp. Här bemöter Tännsjö argumenten.
Torbjörn Tännsjö
Foto: Hailey Kean/Unsplash
Torbjörn Tännsjö menar att existentiell hälsa är ett meningslöst begrepp och går till angrepp på filosofiska praktiker. Kalle Grill synar argumenten.
Kalle Grill
Foto: Stina Nylén
Filosofin handlar om renhårighet. För en kulturjournalist är tricket att hitta de konkreta situationer när filosofiska frågor är av intresse, skriver Nina Björk.
Nina Björk
Filosofin och kulturen
Den som läser kultursidorna i svenska tidningar möter nästan dagligen resonemang med filosofiska dimensioner. Vad är sanning? Är detta kunskap? Hur är verkligheten egentligen beskaffad? Svensk filosofi har bett kulturjournalister att reflektera över filosofins betydelse för kulturjournalistiken. Spelar filosofin någon roll?
Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.
Foto: Thron Ullberg
I början av 1990-talet skickade Expressen filosofer till kontinenten för att rapportera hem om Hegel och Derrida. Samtidigt höll Per Svensson ställningarna på tidningens kulturredaktion. Här reflekterar han över fem decennier i journalistikens tjänst – och den betydelse som filosofin har haft, åtminstone mellan raderna.
Per Svensson
Filosofin och kulturen
Den som läser kultursidorna i svenska tidningar möter nästan dagligen resonemang med filosofiska dimensioner. Vad är sanning? Är detta kunskap? Hur är verkligheten egentligen beskaffad? Svensk filosofi har bett kulturjournalister att reflektera över filosofins betydelse för kulturjournalistiken. Spelar filosofin någon roll?
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Husgudar
Vissa tänkare får en särskild plats i ens eget tänkande. I deras böcker tenderar bindningen att släppa och sidorna gulna. Deras filosofiska perspektiv är en ständig källa för inspiration. Den här artikelserien är dedikerad till ens filosofiska husgudar: till de tänkare som har en altarplats i ens personliga tankevärld.