Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein
Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om tematiken i sin nypublicerade avhandling.
Johan Marticki
Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.
Martin Westerholm
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Svensk filosofi öppnar dörren till filosofins värld så att forskare kan titta ut och allmänheten titta in. Nu kan du hjälpa till.
- Agora
Foto: Ari Spada/Unsplash
- Agora
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 21 februari 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 15 april. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
- Pressen
Foto: Samuel Bryngelsson/Unsplash
- Pressen
Vi ser en växande trend med fler och fler filosofiprogram i Sverige. Nu till hösten startar Lunds universitet ett nytt kandidatprogram: Kritisk utredare. Jag träffar Ana María Mora Márquez och Martin Jönsson för att diskutera det nya programmet och värdet av att studera filosofi.
Elsa Magnell
Alla har någon gång i livet upplevt kärlek – antingen genom att älska eller bli älskade. Men vad är kärlek egentligen? För att hitta svar vänder sig Felix Maier till de antika grekiska filosoferna.
Felix Maier
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
- Pressen
Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings Universitet
- Pressen
Institutionen för Tema: Teknik och social förändring vid Linköpings universitet utlyser en doktorandtjänst. Sista ansökningsdag är 8 maj.
Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Genom att teckna en stödprenumeration hjälper du oss att hålla Svensk filosofi öppen och tillgänglig för alla – samtidigt som du bidrar till att stärka filosofins röst i samhället.
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Joshua Kettle/Unsplash
Hur kan vi egentligen veta någonting? Det har nog varit den mest centrala frågan inom epistemologin sedan Platon. En av de största debatterna handlar om huruvida kunskap är ett normativt begrepp eller inte. Balder Ask Zaar ger här en överblick av debatten och sina skäl för varför kunskapsbegreppet i slutänden inte är normativt.
Balder Ask Zaar
Faltonia Betitia Proba, född i Rom omkring år 320, betraktas i dag som den första kristna kvinnliga poeten. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om Probas liv och gärning – och om hur hon under senantiken förde samman kristendomen och den romerska traditionen.
Sigrid Schottenius Cullhed
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
- Agora
- Agora
Ojämlikheten har nått höjder som inte skådats sedan slutet av 1800-talet. Med det har illiberala partier vuxit och förtroendet för demokratin minskat. Simon Helperin recenserar Grundbulten, som är Bo Rothsteins försök att förklara hur vi hamnade här.
Simon Helperin
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
I sitt forskningsprojekt undersöker Ellen Svensson frågor kring AI-paternalism inom sjukvården. Hur påverkar AI relationen mellan läkare och patient? Och vilka risker medför AI-baserade beslut för patienter?
Ellen Svensson
200 kronor för 12 månader. Läs mer och ge ditt stöd här.
Antikens filosofer hade en föreställningsvärld som skilde sig fundamentalt från vår. I vår läsning av dem bär vi med oss våra egna idéer till deras texter, vilket kan påverka vår förståelse. Idéhistorikern Anton Svanqvist reflekterar över problemet med att försöka förstå över tid och rum.
Anton Svanqvist
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
- Pressen
- Pressen
Fler generalister med en tydlig förankring i filosofi ska nu skolas fram i samhällsutvecklingens tecken. Frans Svensson, professor i praktisk filosofi och programkoordinator för PPE vid Göteborgs universitet, svarar här på några frågor om det nya kandidatprogrammet.
Anton Emilsson
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash
Martin Heidegger beskrev ångesten som en spricka i vardagens blick. Hanna Tillberg har i sin litteraturvetenskapliga forskning tagit vara på Heideggers ångestteori. Här berättar hon hur.
Hanna Tillberg
- Agora
- Agora
Hur intressant är Platon utan hänvisning till hans filosofiska idéer? Frans Svensson recenserar Robin Waterfields biografi om Platon som utlovar att ge oss en uppfattning om "mannen i fråga".
Frans Svensson
- Pressen
Foto: Johan Wingborg/Göteborgs Universitet
- Pressen
Göteborgs universitet har utlyst en doktorandtjänst i teoretisk filosofi.
Den antika tanken hade närhet till en levande praktik. Antikens filosofer riktade blicken mot hur makten utövades, vad för slags människor som hade makt och hur deras karaktärer påverkar styret. Sådana tankar tappar aldrig sin aktualitet, menar Hans Ruin.
Hans Ruin
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
- Pressen
Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseet (CC BY NC ND 4.0)
- Pressen
Det tjugoandra avsnittet av Filosofisk podcast handlar om Uppsalafilosofin och dess förgrundsgestalt Axel Hägerström.
Stina Björkholm, Olle Risberg, Nils Sylvan
- Agora
Foto: Anders Hansson
- Agora
1900-talsfilosofen David Ross är mest känd för en gravallvarlig bok om riktighet, plikter, objektiva värden och vikten av att vara moraliskt god. I en tid som vår blir det därför nästan en motståndshandling att läsa Ross, menar Anders Hansson, som nyligen översatt hans bok The Right and the Good.
Anders Hansson
Foto: Mia Swerbs/Unsplash
De flesta är överens om att människor behöver tvingande institutioner som upprätthåller ordningen i samhället. Tänk om de har fel. Kanske är det enda rättfärdiga styrelseskicket inget styrelseskick alls. Andrés G. Garcia skriver om anarkismens filosofi.
Andrés G. Garcia
Platons dialoger visar vilket pris vi får betala om vi överlåter styret åt någon annan, i stället för att själva engagera oss som medborgare. Charlotta Weigelt skriver om Platon och demokratin.
Charlotta Weigelt
Antikens filosofi i dag
Så gott som alla utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap kräver studier i antikens filosofi. Men är Sokrates, Platon och Aristoteles verkligen relevanta i dag? På vilket sätt då? Vad kan vi lära oss av antikens tänkande – och vet vi verkligen vad antikens tänkare tänkte?
Foto: Saad Salim/Unsplash
Upptäcker vi moraliska värden, eller konstruerar vi dem? Om vi konstruerar dem, vad betyder det – och hur går det till? Emma Jakobsson skriver om olika teorier om metaetisk konstruktivism.
Emma Jakobsson
- Agora
Foto: Miltiadis Fragkidis/Unsplash
- Agora
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 18 december 2024. Nästa nyhetsbrev skickas den 21 februari. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
- Pressen
- Pressen
Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet är Sveriges största institution för filosofi, med forskargrupper inom ett stort antal ämnesområden.
Kan vi förena vår vetenskapliga syn på världen med vår vardagliga syn av den? Wilfrid Sellars försökte göra just detta. Här presenterar Niklas Dahl vad som är så inspirerande med Sellars ansats.
Niklas Dahl
- Agora
Foto: Jeremy Bishop/Unsplash
- Agora
Alltmer undergrävs svenskars förtroende för journalistik och expertis genom retoriska grepp. Utvecklingen kräver nya motstrategier, menar Svensk filosofis Jesper Olsson.
Jesper Olsson
- Pressen
- Pressen
Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet är Sveriges största institution för filosofi, med forskargrupper inom ett stort antal ämnesområden.
Foto: Andrew Butler/Unsplash
För att vara ärlig räcker det inte med att undvika att medvetet fara med osanning. Vi måste vara djupare rotade i sanningen om världen och oss själva än så.
Jeremy Page
Foto: Anika Huizinga/Unsplash
Filosofer och litteraturvetare läser samma texter, men på helt olika sätt. Kanske har de mycket att lära av varandra – inte trots, utan på grund av att de talar olika språk. Maria Trejling resonerar kring disciplinernas skilda förhållningssätt till text.
Maria Trejling
- Agora
Foto: Johan Bodell
- Agora
Enligt ledarskribenten Emma Jaenson strider Chalmers nya forum mot meritokratin. Så är det inte alls, menar David Brax.
David Brax
