Socialontologi är en gren av filosofin som studerar den del av verkligheten som antingen utgörs av eller på ett eller annat sätt förutsätter mellanmänsklig interaktion. Den sociala ontologins studieobjekt inkluderar därmed allt ifrån enkla aktiviteter såsom en gemensam promenad, ett parti schack, eller ett zoom-möte.
Betydligt mer komplexa aktiviteter såsom ett krig. Socialt laddade objekt såsom en 500-kronors sedel eller en gräns i form av en stenmur. Sociala institutioner såsom högsta domstolen eller aktiemarknaden. Sociala kategorier (och deras medlemmar) såsom kategorin kvinna eller man eller transperson. Och sedan sådant som existerar så att säga ”mellan” alla dessa olika sorters sociala aktiviteter, objekt, fenomen, och kategorier. Sådant som (mer eller mindre institutionaliserad) rasism och sexism liksom mer positivt laddade saker som vänskap.
Traditionellt har forskning inom socialontologi framförallt varit fokuserad på studiet av naturen hos sociala grupper, inklusive studiet av gruppens (kollektiva) intentioner och trosföreställningar, gruppens handlingar, och gruppens eventuella ansvar. Frågor rörande (kollektiv) intention, handling, och ansvar behandlas vanligtvis av handlingsfilosofer, medvetandefilosofer, och moralfilosofer, snarare än av filosofer med metafysik/ontologi som specialitet. Först relativt nyligen har filosofer med denna specialitet börjat engagera sig i den socialontologiska debatten på ett mer systematiskt sätt. Så även jag.
Att något socialt faktum grundar sig i ett annat, mer fundamentalt, socialt faktum är med andra ord något vi på basis i våra värderingar, väljer att acceptera.
Min egen bakgrund är i traditionell metafysik/ontologi. Jag har forskat på frågor rörande egenskapers och tingens natur, med särskilt fokus på vad som måste existera på den fundamentala nivån för att vi på bästa sätt ska kunna göra reda för existensen och naturen hos det icke-fundamentala. Ett viktigt bakgrundsantagande i min forskning har varit idén att verkligheten är strukturerad i olika ”lager” med hjälp av så kallade grundande-relationer. Med detta sätt att se på verkligheten beror existensen och naturen hos allt som existerar och inte är fundamentalt i grund och botten på det som finns på den fundamentala nivån.
Ofta tänker man sig att det som därmed existerar på den fundamentala nivån, är det som beskrivs i den mest fundamentala vetenskapen. Och enligt de flesta är detta fysiken. När något mer fundamentalt grundar existensen av något mindre fundamentalt talar man ibland om att det förra också förklarar det senare. Denna sorts förklaringar kallas ofta metafysiska förklaringar. De senaste åren har min forskning varit särskilt inriktad mot att förstå just denna sorts förklaringars natur.
I sin inflytelserika bok The Ant Trap (2015) föreslår filosofen Brian Epstein att vi kan förstå, inte bara naturliga utan även konventionella/sociala fenomen i grundande-teoretiska termer. Detta är enligt min mening ett sätt att närma sig frågor om den sociala verklighetens natur med stor potential.
En viktig anledning till att vi önskar förstå det sociala är ofta att vi vill förändra det. Målet för samhällsvetenskaperna kan med andra ord sägas vara social reform, åtminstone ibland. Det finns flera skäl att tro att för att uppnå den sorts förståelse av de sociala fenomenen som behövs för detta krävs mer än förståelse av vad som orsakar fenomenen. Utöver kausala (orsaks-)förklaringar behöver vi även förstå vad dessa fenomen är uppbyggda av, liksom hur deras delar är organiserade. Vi behöver formulera, värdera, och försvara metafysiska förklaringar av det socialas existens och natur.
Att vad som förklarar vad delvis bestäms av en viss grupps normer och värderingar tycks också innebära att mer än en social metafysisk förklaring av samma fenomen kan ges, beroende på vems normer och värderingar vi lägger vikt vid. Vem har rätt, om någon?
Traditionellt har sociala förklaringar förståtts i uteslutande kausala termer. Kausala förklaringars natur och funktion har diskuterats, både inom filosofi, samhälls- och naturvetenskap under årtionden. Det är dock sämre ställt med vår förståelse av hur sociala/samhälleliga metafysiska förklaringar fungerar. Att förstå naturen hos denna sorts förklaringar är särskilt utmanande. Till skillnad från andra sorters metafysiska förklaringar är detta en sorts förklaring som åtminstone delvis involverar politiska och moraliska normer och värderingar.
Att något socialt faktum grundar sig i ett annat, mer fundamentalt, socialt faktum är med andra ord något vi – eller medlemmar av den sociala grupp som för tillfället äger tolkningsföreträdet – på basis i våra värderingar, väljer att acceptera. Hur kan detta faktum inkorporeras i grundandemodellen på ett systematiskt sätt? Att vad som förklarar vad delvis bestäms av en viss grupps normer och värderingar tycks också innebära att mer än en social metafysisk förklaring av samma fenomen kan ges, beroende på vems normer och värderingar vi lägger vikt vid. Vem har rätt, om någon?
Det är här – i skärningspunkten mellan metafysiska, metametafysiska, politiska, och moralfilosofiska frågeställningar – som jag tror att mycket intressant och viktig filosofi kommer att produceras inom den närmaste framtiden.
