Ny lärobok i metaetik

Bild: Studentlitteratur
Nils Franzén, Victor Moberger, Olle Risberg

Vad är metaetik?

Inom praktisk filosofi brukar man dela in filosofiska frågor som rör etik, eller moral, i två huvudsakliga grupper. Anta till exempel att Anna anser att det är moraliskt fel att äta kött. Huruvida Anna har rätt – det vill säga huruvida det verkligen är fel att äta kött – är en fråga som diskuteras inom normativ etik (inklusive tillämpad etik och politisk filosofi). Inom normativ etik försöker man ge systematiska svar på frågor om vad som är rätt och fel, och varför det är det.

Men det finns också andra filosofiska frågor man kan ställa om Annas uppfattning att det är moraliskt fel att äta kött. Vad betyder egentligen uttryck som ”moraliskt fel”? Kan meningen hos dessa termer till exempel förstås i termer av vad en fullt ut opartisk person skulle rekommendera? Syftar dessa termer till att beskriva något överhuvudtaget, eller är deras funktion snarare att ge uttryck för våra känslor? Kan vi veta om Annas uppfattning är korrekt eller ej, och hur går vi i så fall tillväga för att ta reda på det?

En annan fråga är om moraliska uppfattningar är fundamentalt annorlunda än exempelvis uppfattningar om vad klockan är, vilket väder det är ute, eller vad som är kvadratroten ur 144. Är moraliska uppfattningar till exempel speciella på så sätt att de (till skillnad från andra typer av uppfattningar) är essentiellt knutna till våra känslor?

En särskilt brännande fråga rör moralens objektivitet. Finns det svar på moraliska frågor ”där ute”, oberoende av oss, ungefär som svaret på frågan huruvida jorden är rund är oberoende av oss? Eller är all moral egentligen relativ till specifika kulturer eller andra grupper? Kan det till och med vara så, vilket hävdas av den moraliska nihilismen, att all moral vilar på en illusion och att alla moraliska uppfattningar egentligen är falska?

Dessa frågor om moralens objektivitet, moralisk kunskap, moraliskt språk och moraliska uppfattningar hör alla till den gren av filosofin som brukar kallas metaetik. Namnet syftar till att det rör sig om filosofiska frågor om moralen som inte direkt handlar om vad som är rätt och fel, utan snarare om ”metafrågor” om hur moraliska frågor ska förstås och hur de kan besvaras.

Grundbok i metaetik

Introduktionskurser i metaetik uppfattas ofta som ett av de svårare momenten inom grundkurser i praktisk filosofi. Ett av skälen kan vara att metaetiken är tätt sammanknuten med många andra filosofiska områden. Exempelvis leder frågor om meningen hos moraliska termer in i språkfilosofins domäner. Likaså är frågor om möjligheten till moralisk kunskap förstås nära relaterade till frågor om vad kunskap i allmänhet är. Metaetiska diskussioner tenderar alltså att kräva att man sätter sig in många andra filosofiska frågor, på ett sätt som ibland gör dem svåra att överblicka.

Denna aspekt av metaetiska frågor är emellertid också något som i mångas ögon gör dem extra intressanta och spännande. I vår nyskrivna introduktionsbok till ämnet, Grundbok i metaetik (Studentlitteratur 2021), har vi försökt ta fasta på att metaetiken så att säga befinner sig i skärningspunkten mellan flera olika filosofiska ämnen. Boken handlar om metaetik, men vi hoppas att läsaren också kommer att lära sig en hel del om hur filosofer har tänkt om till exempel kunskap, sanning, språk, och om relationen mellan filosofi och empirisk vetenskap.

Varje kapitel behandlar en metaetisk helhetsbild, det vill säga en teori som besvarar (eller åtminstone indikerar ett svar på) samtliga centrala metaetiska frågor. Det rör sig om allt från enkla former av moralisk subjektivism och relativism till en långtgående form av moralisk objektivism – den så kallade non-naturalismen – enligt vilken det finns objektiva moraliska fakta som skiljer sig radikalt från de fakta som vetenskaperna studerar. Totalt behandlas sju olika sådana helhetsbilder, varav vissa även inkluderar flera olika versioner. Fokus ligger i hög grad på diverse inflytelserika argument för och emot de olika teorier som behandlas.

Boken är främst avsedd att användas vid introduktionskurser i metaetik på universitetsnivå, men den förutsätter inga särskilda filosofiska förkunskaper. Vår förhoppning är att alla som någon gång har funderat på frågor om moralens natur kan finna boken intressant.

Boken kan beställas här: https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/humaniora-och-samhallsvetenskap/filosofi/grundbok-i-metaetik/

  • Nils Franzén är universitetslektor i filosofi vid Umeå universitet.

  • Forskare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet

  • Forskare i filosofi vid Uppsala universitet och Institutet för framtidsstudier.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om tematiken i sin nypublicerade avhandling.
Johan Marticki
Foto: Sint-Katelijne-Waver
Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.
Martin Westerholm
Foto: aitac/Unsplash
Alla har någon gång i livet upplevt kärlek – antingen genom att älska eller bli älskade. Men vad är kärlek egentligen? För att hitta svar vänder sig Felix Maier till de antika grekiska filosoferna.
Felix Maier
Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson
Foto: Joshua Kettle/Unsplash
Hur kan vi egentligen veta någonting? Det har nog varit den mest centrala frågan inom epistemologin sedan Platon. En av de största debatterna handlar om huruvida kunskap är ett normativt begrepp eller inte. Balder Ask Zaar ger här en överblick av debatten och sina skäl för varför kunskapsbegreppet i slutänden inte är normativt.
Balder Ask Zaar
Faltonia Betitia Proba, född i Rom omkring år 320, betraktas i dag som den första kristna kvinnliga poeten. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om Probas liv och gärning – och om hur hon under senantiken förde samman kristendomen och den romerska traditionen.
Sigrid Schottenius Cullhed
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
I sitt forskningsprojekt undersöker Ellen Svensson frågor kring AI-paternalism inom sjukvården. Hur påverkar AI relationen mellan läkare och patient? Och vilka risker medför AI-baserade beslut för patienter?
Ellen Svensson
Foto: Stefano Zocca/Unsplash
Antikens filosofer hade en föreställningsvärld som skilde sig fundamentalt från vår. I vår läsning av dem bär vi med oss våra egna idéer till deras texter, vilket kan påverka vår förståelse. Idéhistorikern Anton Svanqvist reflekterar över problemet med att försöka förstå över tid och rum.
Anton Svanqvist
Foto: Patrick Tomasso/Unsplash
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund