Platon förbjuds vid amerikanskt universitet

Foto: Sam Szuchan/Unsplash
Den akademiska friheten fortsätter att undermineras på förbluffande sätt. Olle Risberg kommenterar det senaste exemplet på Trumps attack mot universitetet som institution.
Olle Risberg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Den svenske filosofen Martin Peterson är professor vid Texas A&M University i USA. I slutet av förra året införde universitetet nya regler för vad de kallar ”race or gender ideology” i undervisningen. Med hänvisning till dessa regler har Peterson nu förbjudits att använda Platons dialog Gästabudet i sin undervisning. Dialogen handlar om kärlekens natur och är en av filosofihistoriens viktigaste texter.

Ärendet har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och i internationell media. En detaljerad sammanfattning kan läsas (gratis, utan inloggning) på Daily Nous.

Många frågor om akademisk frihet och forskningens relationer till de politiska krafterna är svåra. Det här är inte en av dem.

Filosofer är vana vid att hantera svåra, komplexa frågor. Vi vrider och vänder på detaljerade resonemang, ifrågasätter allt möjligt och problematiserar även det som verkar allra mest självklart. Tänk bara på några av det senaste århundradets mest omdiskuterade filosofiska frågor: Finns det verkligen stolar och bord? Hur kan jag veta att jag inte drömmer just nu? Varför syftar namnet ”Aristoteles” till just Aristoteles?

De värdefulla kritiska förmågor som krävs för att tackla dessa problem förtjänar en större plats i samhället i stort. Men i vissa sammanhang kan nyanserandet gå till överdrift. När även urstarka argument ifrågasätts och invändningar mot ditt och datt tas på största allvar så kan det antyda att frågan som diskuteras kan besvaras på många olika sätt, som alla är ungefär lika respektabla.

Så är det ofta i filosofin, men inte i det här fallet. Många frågor om akademisk frihet och forskningens relationer till de politiska krafterna är svåra. Det här är inte en av dem.

I stället för att vrida och vända på saker och ting bör vi därför följa uppmaningen från Kieran Healys intressanta och provokativa uppsats, ”Fuck Nuance”. (Uppsatsen fokuserar på nyans i sociologi, men det allmänna budskapet är tillämpbart även i andra sammanhang.)

Nyans vore i detta sammanhang direkt missvisande och potentiellt skadligt.

Att en platonsk dialog förbjuds från undervisningen vid en filosofisk institution är groteskt. Inga alternativa synsätt kan tas på allvar. Nyans vore i detta sammanhang direkt missvisande och potentiellt skadligt.

Beslutet är inte heller en isolerad händelse. Tvärtom är det väldokumenterat att allvarliga övergrepp på den akademiska friheten nu sker regelbundet i USA. Flera olika discipliner har påverkats kraftigt av censur och enorma plötsliga nedskärningar – något som bland andra organisationen ALLEA (All European Academies) har uttryckt oro över.

Den akademiska friheten är en av de grundläggande demokratiska principerna. Det är därför inte förvånande att dessa attacker mot den fria akademin är rotade i en minst sagt bristande respekt för det demokratiska samhället. 2026 har inte pågått i mer än drygt en vecka men den amerikanska staten har redan hunnit bryta mot folkrätten, hotat en allierad nation militärt och skjutit ihjäl småbarnsmamman Renee Nicole Good – en av sina egna medborgare.

Peterson har valt att böja sig för universitetsledningens krav och plocka bort Gästabudet från litteraturlistan. Han skulle annars riskera att bli avskedad. 

Men det finns en strimma av glädje i smolkbägaren: Studenterna kommer i stället att få diskutera frågor om akademisk frihet och yttrandefrihet. Kurslitteratur blir New York Times artikel om beslutet att förbjuda Platons dialog i deras undervisning.

  • Forskare i filosofi vid Uppsala universitet och Institutet för framtidsstudier.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Rohit Coudhari/Unsplash
Sofia Jeppsson ger replik på Samuel Carlsson Tjernströms reflektioner i Svensk filosofi om mentalsjukdomars äkthet och betydelse för moraliskt ansvar.
Sofia Jeppsson
  • Foto: Lena Lee
Foto: Zandra Erikshed. Modifierad bild.
Vad är religions roll i dagens demokratiska samhällen? Vad bör den vara? Bruno Hamnell recenserar Joel Halldorfs nyutkomna försvar för "det heligas" betydelse för politiken.
Bruno Hamnell
Foto: Jeremy Shapiro/ Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. I en replik till Anders Burman presenterar Anders Bartonek här en mer kritisk tolkning av Habermas inflytande.
Anders Bartonek
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag (modifierad)
Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraproduktiv och uppmanar politiker att våga tänka om.
Jesper Olsson
Foto: Wolfram Huke/Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.
Anders Burman
  • Foto: Emil Svensson
Foto: Christian Lue/Unsplash
Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.
David Brax
Foto: meeezy/Unsplash
Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras beslut. Ellen Breitholtz, docent i lingvistik vid Göteborgs universitet, ger en förklaring på hur detta fungerar.
Ellen Breitholtz
Foto: Europeana/Unsplash
Dumpen har väckt starka reaktioner i Sverige, och dess ansvarige utgivare dömdes nyligen för grovt förtal. Men bortom de juridiska och etiska striderna väcker Dumpen också frågan om varför människor gång på gång dras till offentliga iscensättningar av skuld och bestraffning. Jacob Gustavsson betraktar här fenomenet ur ett filosofihistoriskt perspektiv.
Jacob Gustavsson
Foto: camstejim/Unsplash
Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större inslag, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. Därför är politisk läsförståelse viktigare än någonsin, menar Anna W. Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna W Gustafsson
Foto: Ernie A. Stephens/Unsplash
I en tid då samtalsklimatet präglas av polarisering växer självcensuren fram. När trakasserier och hot ökar anpassar vi våra ord eller väljer att tiga helt. Fortsätter denna trend riskerar också demokratin att urholkas, menar Oscar Björkenfeldt, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Oscar Björkenfeldt