Sveriges yngste filosof

Fenix Davies Pamlin. Foto: Jesper Ahlin Marceta
Fenix Davies Pamlin är tolv år gammal och filosof, med samarbeten med både förlag och bokhandlare. Svensk filosofi har träffat honom för en intervju.
Jesper Ahlin Marceta

Fenix Davies Pamlin har ett helt vanligt pojkrum. En svart gamingstol och en datorskärm med välvd display dominerar inredningen. Under skrivbordet ligger pedaler till ett bilspel.

Till skillnad från i många andra pojkrum är det dock inte bara hörlurar, sladdar och telefonstativ som trängs på skrivbordet, utan även ett exemplar av Jean-Paul Sartres bok Självporträtt.

Fenix, tolv år gammal, är nämligen filosof.

Han har bland annat nyligen publicerat en kritisk recension av Claus Mikoschs bok Lilla Buddha söker lycka – vilken för övrigt inte marknadsförs som en barn- eller ungdomsbok – som en del i sitt samarbete med Akt Förlag.

Vi träffas en regnig onsdagseftermiddag. Familjen är mitt uppe i en flytt och det är lite stökigt i hemmet.

Hur blev du intresserad av filosofi?

– Pappa läste en bok för mig som gick igenom olika filosofer och filosofiska principer. Sen fortsatte jag att läsa böcker själv.

– Jag ville göra något eget, så jag började använda filosofin som verktyg. Det kan man göra hela tiden i vardagen. Till exempel om någon bråkar i skolan, då kan man tänka som en stoiker och inte bli arg.

– Då blir stoicismen nästan som en anti-filosofi. Man börjar inte att tänka, säger Fenix.

Fenix har Friedrich Nietzsches ”Om moralens härstamning” i bokhyllan. Foto: Jesper Ahlin Marceta

Han resonerar med sig själv innan han svarar. Sedan talar han med en intellektuell skärpa som ter sig främmande i ett barns kropp.

Varför är filosofi intressant?

– I dagens samhälle har vi nästan inga materiella brister. Det är typ som i filmen WALL-E, där människor bara sitter i en stol så gör robotar allting åt dem.

– Filosofin kan hjälpa oss. Och filosofer kan vara de viktigaste personerna i samhället, säger Fenix.

Han har en poäng. Utan materiella brister skulle mänskligheten ha råd att göra filosofin till sitt ändamål. Mången tänkare har önskat sig en sådan värld.

Det jag jobbade med senast var hur upplysningsfilosofer kan appliceras på sociala medier.

Du har ju filosoferat om internet och människors beteende. Hur kan filosofin vara nyttig för sociala medier?

– Det jag jobbade med senast var hur upplysningsfilosofer kan appliceras på sociala medier. Internet kan demokratisera kunskap. Wikipedia är ett exempel. Det borde införas i skolan att alla måste skriva minst en artikel på Wikipedia innan de slutar.

– Men så länge sociala medier är öppna platser kommer det att finnas folk som beter sig illa. Och inte allting är bra där. Om man klickar på en film så matas man med fler liknande filmer, så att man bara möts av samma innehåll hela tiden, säger Fenix.

Borde sociala medier vara hårdare kontrollerade?

– Nej. Var går till exempel gränsen till hat? Rasism är en sak, men om man bara bråkar och säger taskiga saker? Ska det förbjudas?

– Det vore bättre om möjligheten infördes att använda filter, så att man kan välja vilket innehåll man vill och inte vill se. I stället för en gräns till hat får vi då en gräns mellan algoritmerna och användarens ansvar, säger Fenix.

Fenix rekommenderar ”Stora boken om filosofi” av Will Buckingham, Douglas Burnham, Clive Hill, Peter J. King, John Marenbon och Marcus Weeks. Foto: Jesper Ahlin Marceta

Vad har du för tips till andra som är intresserade av filosofi?

– Tyvärr finns det inte så många böcker i filosofi som är både lättlästa och intressanta. Jag rekommenderar att man ber sina föräldrar att läsa en bok för en, säger Fenix.

Stötta Svensk filosofi genom att teckna en stödprenumeration.