Linköpings universitet har en lång tradition av att bedriva praktiknära filosofi. Vid Centrum för tillämpad etik forskar och undervisar filosofer i ämnen som IT, medicin och politik. Nu har universitetet startat ett nytt masterprogram i filosofi och policy, som ges för första gången höstterminen 2024.
Programmet heter Ethics, Science, and Policy och riktar sig till studenter som vill utveckla eller påverka policy i praktiken. Till de ämnen som studeras hör bland annat utbildning, hälso- och sjukvård, riskhantering, beskattning och forskning.
Svensk filosofi har pratat Lars Lindblom, som är biträdande professor och programansvarig.
Vilken nytta kan man ha av att studera filosofi och policy tillsammans?
– Detta fungerar åt två håll. Om man inte kan se vad en filosofisk teori implicerar för världen så kan man nog inte riktigt den filosofiska teori man arbetar med. För att veta vad exempelvis egalitarism, utilitarism och kantianism verkligen innebär så behöver man veta vad dessa teorier kräver av oss här och nu.
– Men det är också så att filosofiska idéer spelar centrala roller i det som vi tänker oss är rent praktiska eller vetenskapliga frågor. Vilken approach man ska ha till riskhantering, eller hur man bäst modellerar social interaktioner, är inte bara empiriska frågor utan handlar också om värderingar, normer, ja till och med etisk och vetenskapsfilosofisk teori. Nyttan med att studera filosofi och policy tillsammans kan därför sägas vara att man blir ännu bättre på policy och på filosofi.
Hur bidrar programmet till filosofisk policyforskning?
– När vi utformade programmet så utgick vi från en allmän idé om att kombinera vetenskapsfilosofi och etik med ett fokus på viktiga samhällsfrågor. Men för att fylla i denna ram så utgick vi ifrån två ytterligare desiderata: Vi ville utforma kurser om sådant som vi både forskar om och som vi tycker är kul, säger Lars Lindblom.
– Någon kurs, som den om beskattning och rättvisa, följer inte riktigt den mallen, då den kom till för att jag skulle vilja forska på ämnet på sikt. Men i allmänhet så kommer man ha lärare som forskar på ämnet de föreläser om. Eftersom att undervisa om ett ämne är ett av det bästa sätten att generera idéer för forskning så skulle jag tro att programmet kommer att ge upphov till artiklar om ämnen som medicinska prioriteringar, utbildningsfilosofi och modellval inom epidemiologin.
Internationellt tycks det finnas en rörelse i riktning mot praktiknära forskning och utbildning i filosofi. Hur krokar Linköpings universitet i den rörelsen?
– Det finns ganska många krokar här. Vi har Centrum för tillämpad etik här på avdelningen och den undervisning, liksom de andra samarbeten, som centret ger upphov till kopplar oss och filosofin till universitets alla fakulteter.
– Vissa av oss har en bakgrund på Linköpings Tema-avdelningar och har därmed en tvärvetenskaplig ingång till filosofin. Andra kommer från Kungliga Tekniska högskolan och den skolan av tämligen praktiknära filosoferande. Vetenskapsteorin som gör här på avdelningen görs ofta i nära samarbete med fysiker.
– Detta betyder inte att vi tänker att praktiken är viktigare än det filosofiska resonerandet, utan att det ofta finns intressant filosofi att göra med avstamp i praktiken. Och vi tänker att filosofer ofta kan göra nytta ute i världen om vi använder våra verktyg och teorier, avslutar Lars Lindblom.
