Teaterrecension: En framtidstro som bärs av kultur och vetenskap

”Tankens Revolution” visas på Gästspel Ö2scenkonst i Stockholm till och med den 3 november. Foto: Amandus Lindblad
Emma Jakobsson har sett en inspirerande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.
Emma Jakobsson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Tankens Revolution är en intellektuellt kittlande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som dåtidens 1700-tals filosofer och vetenskapsmän stod inför. Föreställningen, av manusförfattaren Andreas Boonstra och i regi av Eva Staaf, är ett skådespel som varvas med humor, allvar och lekfullhet. Det tar oss till dåtidens Jena och tillbaka genom eleganta referenser till fiktion och verklighet. En underhållande och verkligt skicklig skildring av hur våra dåtidens filosofer ger oss inspiration och verktyg, inte minst genom bilden som målas upp av ett jag som vi får möta genom porträtteringen av Johann Gottlieb Fitche:

Väggen du nyss såg och upplevde är ett non-Ich, ett icke-jag, det du ser och upplever när du sluter dina ögon är ditt Ich/ditt jag. Det är bara ditt, ingens Ich är likt någon annans. För att uppnå verklig lycka måste ditt Ich befrias.

Vändningen inåt, mot det egna medvetandet, vårt jag, utgör ett av de grundläggande koncepten för denna föreställning. Vad innebär ett befriat jag? Denna strävan efter ett befriat jag får vi möta under föreställningens gång, i dåtid och nutid möter vi reflektioner över det jag som vi vill befria. Vi får ta del av dialoger som varvas med sångnummer, som tar oss mellan dåtid och nutid där vi bland annat får möta vetenskapsmannen Alexander Von Humboldt, poeten och diktaren Novali (George Friedrich Philipp Von Hardeberg), författaren och diktaren Johann Wolfgang von Goethe, med flera.

Denna grupp av dåtidens kunskapssökare tog fasta på att vi ser styrka i våra olikheter som något som utmanar våra föreställningar. Genom att belysa hur vi kan se våra olikheter som styrkor, ger föreställningen genom sin humoristiska men samtidigt allvarliga ton oss en inblick i hur dåtidens ideal, idéer och tankegångar fortsatt har stor relevans för det samhälle som vi i dag ser växa fram med normalisering av hat och ökad polarisering. Kan vi, likt pjäsens huvudpersoner, ta fasta på en framtidstro som bärs av kultur och vetenskap snarare än av ökad misstro till varandra, ökad militär kapplöpning, ökad polarisering?

Föreställningen är underhållande och tar oss på en resa som genom humor, allvar, sång och dialog undersöker innebörden av ett befriat jag, en tankens revolution. En sevärd och hänförande föreställning som lämnar en med en känsla av att vara inspirerad genom sin djupdykning i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Scott Graham/Unsplash
Redan som doktorand började Mikael Dubois arbeta som utredare i socialförsäkringsfrågor. Ute i arbetslivet har han haft stor nytta av sina filosofistudier.
Mikael Dubois
Foto: Victor Rodriguez/Unsplash
Trots en framgångsrik forskningskarriär inom filosofin var tvivlet en ständig följeslagare för Jonas Åkerman. Han ångrar inte att han satsade på filosofin. Samtidigt är han glad för att han vågade hoppa av.
Jonas Åkerman
Foto: Joshua Hoehne/Unsplash
Filosofin lärde Sara Packalén att tänka på kunskap som en ständigt växande Rubiks kub. Här berättar Sara om hur hon har nytta av sin doktorsexamen utanför filosofin.
Sara Packalén
För krig något gott med sig? Kanske att det lämnar krigsoduglingar och kvinnor att tänka för sig själva? Edvin Belin recenserar en ny kollektivbiografi om de fyra kvinnor som i andra världskrigets skugga motsatte sig dåtidens mansdominerade filosofi.
Edvin Belin
Foto: Alice Yamamura/Unsplash
David Brax är disputerad i praktisk filosofi och arbetar som utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur det är att vara filosof utanför filosofin.
David Brax
Foto: Randy Jacob/Unsplash
Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.
Sara Belfrage
Foto: Robynne O/Unsplash
Efter disputationen i filosofi eftersträvade Karl Pettersson först en fortsatt väg inom forskning. Sedan satsade han dock på ett tidigare intresse och hittade ett arbete utanför filosofin som blev mer än bara en plan B.
Karl Pettersson
Foto: Jo Leonhardt/Unsplash
I boken "Epistemic Courage" skriver Jonathan Ichikawa om ett fenomen som han kallar för just 'epistemiskt mod’. Karl Ågerup har läst boken och reflekterar kring vikten av epistemiskt mod och om riskerna omkring det.
Karl Ågerup
Foto: Jens Lelie/Unsplash
Ebba Gullberg disputerade i filosofi, men presenterar sig sällan som filosof. När avhandlingen var klar kände hon sig också klar med filosofin. Hon saknar ibland undervisningen, men inte forskningen.
Ebba Gullberg
Foto: Sam McGhee/Unsplash
Vad bör vara filosofens roll i samhället? Evelina Edfors funderar över filosofens tredje uppgift och om att skapa rum där vi kan tänka tillsammans.
Evelina Edfors