Filosofisk praxis

Kalle Grill

Kalle Grill är docent och lektor i filosofi vid Institutionen för idé- och samhällsstudier på Umeå universitet. Här berättar han om filosofisk praxis.

Filosofiska frågor är i det närmaste oundvikliga. Det är svårt att leva utan att fundera på vad som är sant, vad det innebär att vara människa, hur man bör bete sig mot andra. För att vara ett teoretiskt ämne som studeras och forskas om på universitet så är filosofi på det viset väldigt vardagligt. Samtidigt kan filosofiska teorier och resonemang vara oerhört komplexa. Enkla frågor kräver ibland svåra svar, och ibland har filosofer gett svårare svar än frågan kräver. Det är därför inte så dumt att ha en vägvisare. Man kan säga att filosofisk praxis är en rörelse och en aktivitet där filosofiskt skolade personer agerar vägvisare åt de som vill utforska filosofiska frågor utan att nödvändigtvis studera filosofi själva.

En utgångspunkt för filosofiska praktiker är att alla kan filosofera. Det har att göra med att filosofi är ett praktiskt ämne, ett färdighetsämne. Det kräver inga teoretiska förkunskaper, hävdar jag. Självklart är kunskap om filosofiska teorier och argument viktig och värdefull och det är i allmänhet genom att bekanta sig med tidigare filosofers tankar som man utvecklar sin egen filosofiska förmåga. Men det går att filosofera utan kunskap om filosofi. Jag skulle till och med vilja påstå att det går att vara en god filosof utan sådan kunskap. Det är därför vi ibland upplever att barn formulerar filosofiskt djupsinniga uppfattningar eller ställer filosofiskt djuplodande frågor. 

Att ägna sig åt filosofisk praxis är alltså att filosofera tillsammans med andra, ofta med en filosofiskt skolad samtalspartner eller samtalsledare. I regel riktar man också sitt filosofiska utforskande mot något som är personligt angeläget. Det kan handla om det egna livets konkreta och specifika kriser och val, men det kan också handla om allmänmänskliga och teoretiska frågor, om de upplevs som angelägna. Detta skiljer filosofisk praxis från mer utpräglad akademisk filosofi, där studenter läser de kurser som erbjuds, ofta med syftet att lära sig mer om filosofi i allmänhet, oavsett om de är personligt engagerade i eller berörda av de frågor som kurslitteraturen behandlar.

Vissa filosofer har vidareutbildat sig i samtalskonst och erbjuder allmänheten sina tjänster som filosofiska praktiker eller rådgivare. Metoderna är olika. Sokrates återkommer som en viktig inspirationskälla, med sitt engagerade och dialogiska sanningsökande. Vissa har inspirerats av Sokrates nyfikenhet och öppna frågande, andra mer av hans sätt att med logisk skärpa föra samtalet till sin slutpunkt. En filosof som norska Helge Svare låter gärna samtalet vila i tystnad och är mån om att de som deltar bejakar samtalets inriktning, medan franske Oscar Brenefier rutinmässigt avbryter sina samtalspartners och ställer dem mot väggen med kritiska frågor och påståenden.

Svare och Brenefier är exempel på tongivande filosofiska praktiker i en brokig internationell rörelse som startade på 1980-talet som ett sätt att återföra filosofin från universiteten till den breda allmänheten. I Norge var man relativt tidigt ute och Norsk selskap for filosofisk praksis har erbjudit en längre utbildning i filosofisk praxis sedan 1999. I Sverige grundades Svenska sällskapet för filosofisk praxis 2011 och har gradvis utvecklat sitt kursutbud. Sällskapet genomför också andra aktiviteter, som filosofiska caféer på bibliotek och ett större årligt firande av Världsfilosofidagen. Sällskapets syfte är att ”i Sverige sprida kunskap om och främja användandet av filosofi i samhället, i yrkeslivet och i vardagen”, som det står i stadgarna. Den svenska praxis-rörelsen har från börjat varit särskilt ekumenisk och inkluderat andra än filosofer. Sällskapet välkomnar praktiserande medlemmar inom andra yrken än filosofi, så länge man har utbildning i filosofisk praxis och ett filosofiskt förhållningssätt. 

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Hur kan man locka fler människor till filosofins värld utan att det krävs år av studier? I boken Filosofera tillsammans visar Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö hur alla kan delta i filosofiska samtal. Genom konkreta verktyg och lättillgängliga teman bjuder boken in till reflektion och gemensamt sökande efter insikter.
Kalle Grill
Foto: James Webb-teleskopet/NASA.
Mörk materia används som en förklaring till många astronomiska och kosmologiska observationer, trots att vetenskapen har svårt att bevisa dess existens. Simon Allzén reder ut vad som skiljer mörk materia från enhörningar, tomtar och troll.
Simon Allzén
Foto: Giorgio Grani/Unsplash
Filosofer söker ofta efter rättvisan vid sina skrivbord, men ibland ger de sig ut i verkligheten på jakt efter svar. Anders Melin och Patrik Baard visar hur det kan gå till.
Anders Melin, Patrik Baard
Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén
Den kristna feminismen utmanar patriarkala idéer om subjektivitet genom att betona hur vår identitet formas i relation till andra. Den lyfter därtill fram hur maktstrukturer påverkar subjektiviteten och förespråkar en mer inkluderande syn på människan och hennes subjektivitet, skriver Martin Langby, doktorand i etik.
Martin Langby
Foto: Danist Soh/Unsplash
Ett helt nytt sätt att förhålla sig till vår begreppsvärld? Eller bara gammal vanlig filosofi, med ny flashig etikett? Oavsett är begreppslig ingenjörskonst i dag ett hett diskuterat ämne inom filosofin. Här ger Fredrik Österblom oss en introduktion till metoden och dess varianter.
Fredrik Österblom
Foto: Ospan Ali/Unsplash
Blir världen bättre av fler lyckliga varelser? Vanliga svar på den frågan leder till den så kallade "motbjudande slutsatsen". Det har visat sig svårt att hitta en teori inom populationsetik som inte leder till den motbjudande slutsatsen eller till andra lika oacceptabla slutsatser.
Erik Carlson
Den 10 maj 2024 försvarade Andreas Stephens sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här presenterar han en kort sammanfattning.
Andreas Stephens
Den 6 april i år försvarade jag min avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Då läsarkretsen av hela boken nog är begränsad så ges här en något kortare sammanfattning.
Anton Emilsson