Filosofi på svenska del 3: Poddarna

Foto: Jonathan Velasquez/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen

Det har hänt att filosofer fått frossa, att vanligtvis verserade och självsäkra akademiker blivit så stumma, bleka och fixerade vid sina minnesanteckningar att jag blivit tvungen att norpa åt mig deras blad och helt sonika placera talepunkterna i papperskorgen.

Det handlar om filosofiska samtal i radio och podd och detta är långt ifrån detsamma som att sitta ensam på sin kammare och skissa fram modeller och teorier. Eller för den delen att föreläsa inför studenter.

Filosofi och tänkande utvecklas i mötet mellan olika människor och för min del får det gärna ske i en radiostudio. Vad de frossbrutna filosoferna och likbleka akademikerna beträffar så brukar pulsen gå ner och färgen återkomma till deras ansikten när manuskripten väl är borta. Då får tankar och samtal en chans att börja dansa och deltagarna kring bordet börjar verkligen lyssna på varandra.

– Alltså, jag ska verkligen erkänna att när det gäller Fritankepodden så har jag ju en väldigt avslappnad syn. Vi har inget speciellt uttänkt format, utan det är bara jag som sätter mig ner och pratar med någon jag tycker är intressant, säger Christer Sturmark på förlaget Fri Tanke som gör flera olika poddserier och scenarrangemang med författare och filosofer.

I Fri Tankes podd kan man bland mycket annat höra P.C. Jersild om livet, Joel Halldorf om Konklaven och röken i Rom, Melina Tsapos om konspirationsteorier eller Martin Kragh om Historiens återkomst – alltså ofta ämnen och personer löst eller tydligt kopplat till förlagets bokutgivning.

För den som gillar att lyssna på filosofiska samtal och resonemang finns en rad internationella ikoner som BBC:s In our time eller Peter Adamson vid Ludwig Maximilian universitetet i München och hans History of philophy without any gaps. Men den som föredrar svenska språket har också en hel del att välja på.

Bildningspodden startades väl lite reaktivt mot Filosofiska rummet för lyssnare som kanske tyckte att tröskeln var lite för hög.

Magnus Bremmer

Filosofiska rummet i Sveriges Radio P1 är en källa till kunskap och eftertanke för många och jag har lärt mig massor genom alla möten och samtal där. Numera hör jag ofta människor beklaga att programmet lagts ner men detta är dessbättre inte korrekt. Sändningarna från Malmö, med mig och producent Thomas Lunderquist, har upphört och utgivningstakten har halverats, men programmet sänds alltjämt från Stockholm varannan vecka. Det har ny signatur, lite annat format och kanske rappare tilltal. Dessutom finns många hundra tidigare avsnitt att lyssna på, bland annat med den uppskattade programledaren Peter Sandberg som tyvärr gick bort 2019.

– Bildningspodden startades väl lite reaktivt mot Filosofiska rummet för lyssnare som kanske tyckte att tröskeln var lite för hög oss er, berättar Magnus Bremmer som byggt upp Bildningspodden och nu verkar som producent medan programlederiet sköts av bland andra Hedvig Ljungar.

Bildningspodden har sedan starten 2015 etablerat sig med lyssning som många uppskattar och tar del av. Formen är enkel och rubrikerna raka: Pierre Bordieu, Tullar, Virginia Woolf eller Stoicismen.

– Avsnitt som funkar lite som en grundkurs i filosofi är de som blivit de mest populära, noterar Magnus Bremmer och exemplifierar med avsnitt om Karl Marx eller Mary Wollstonecraft.

Med Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien i ryggen fungerar Bildningspodden också som ett sätt för forskare att fullgöra den tredje uppgiften och sprida kunskaper och inspiration till allmänheten.

– Mitt mål är att få ut så många forskare som möjligt till allmänheten och att podden kan vara en plantskola för yngre forskare. Det handlar mycket om kunskapsspridning, säger Magnus Bremmer.

En annan källa inom fältet talad filosofi är Filosofisk podcast i samarbete med Filosofisk tidskrift och Thales Förlag. Programledare är Stina Björkholm, Olle Risberg och Nils Sylvan. I det senaste (24:e) avsnittet diskuteras begreppet Språklig mening men i listan finns också teman som Straff och – förstås – Sokrates och Platon. Släktskapet med Thales och Filosofisk tidskrift borgar för hög kvalitet.

Vår podd ligger på en lite högre abstraktionsnivå än de flesta andra.

Jens Johansson

– Vår podd ligger på en lite högre abstraktionsnivå än de flesta andra, säger Jens Johansson som är ansvarig utgivare för Filosofisk tidskrift.

Han tänker sig att målgruppen för podden är lite annorlunda än för tidskriften och förlaget.

– Podden når andra också, de som gillar att lyssna hellre än att läsa. Det gör att vi kan nå folk på väg till jobbet eller kanske de som tränar.

Filosofiska institutionen vid Lunds universitet har under en tid försökt sig på att göra en egen podd kallad Om filosofers liv och tankar. Nu var det ett tag sedan det kom några avsnitt men förhoppningsvis dyker det snart upp nya samtal.

Sist – men faktiskt inte minst – får jag väl ödmjukt tala i egen sak och tipsa om min och filosofen Melina Tsapos Filosofiska podden som vi startade i början av 2024 och som nu närmar sig 50 avsnitt. Tilltalet är enkelt och tonen avslappnad. För mig som journalist är det intressant att ha en disputerad filosof vid min sida. Bland våra mest avlyssnade avsnitt finns Skam, rädsla och intelligens – om konsten att vara lycklig men också Fult eller dåligt – ett samtal om estetiska värderingar och kulturkonflikter. Naturligtvis kör även vi lite Självrannsakan med Sokrates och – ett av mina egna favoritämnen – Löpningens filosofi – att tänka med fötterna.

Så – den som vill läsa på papper har sina magasin, den som föredrar nätet har mängder. För dem som föredrar att tänka under promenaden eller med händerna i diskbaljan finns lyckligtvis också en del att botanisera i. Dessutom är detta bara en skärva av allt som erbjudes där ute i nätets vrår och bubblor.

  • Frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Filosofi på svenska

En rad förlag och utgivare publicerar filosofi på svenska. Finns det en poäng med det, när så mycket av forskningen sker på engelska? Lars Mogensen, journalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Foto: Geri Sakti/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen
Foto: Bruno Martins/Unsplash
Finns det någon poäng med att läsa filosofi på ett litet skandinaviskt språk när så mycket av facklitteraturen ges ut på engelska? Lars Mogensen, frilansjournalist och mångårig programledare för Filosofiska rummet i P1, har försökt greppa den svenska utgivningen.
Lars Mogensen