Tidskrift. Smaka på ordet. Det innehåller två av livets viktigaste beståndsdelar. Ordet har sina rötter i tyskans Zeit Schrift och det tidiga 1800-talet. I Svenska Akademiens ordbok, 2004 års upplaga, anges några exempel på ett sådant periodiskt utkommande tryckalster. Ett av dessa är Filosofisk Tidskrift. Den startades av filosofen Lars Bergström 1980 och i nummer 3 år 2025 skriver han ännu. Den här gången med en text om moral och demokrati.

– Jag skulle tro att det i de flesta nummer finns minst en text av honom, säger Olle Risberg, som tillsammans med Jens Johansson sköter om Filosofisk tidskrift i dag. Båda är filosofer vid Uppsala universitet.

I det allra första numret av Filosofisk tidskrift 1980 skrev filosofen Dag Prawitz om rationalitet och kärnkraft. Det var samma år som svenska folket röstade om kärnkraftens vara eller icke vara men Prawitz text handlade förstås inte om atomkraftens för- eller nackdelar. Den rörde i stället frågan om på vilka slags grunder ett rationellt beslut bör baseras i frågor sådana som den om vi skall ha kärnkraft i Sverige.

Och så där har det fortsatt. För mig och mina kollegor på Filosofiska rummet i P1 har Filosofisk tidskrift varit en källa att ösa ur. Här finns tusentals texter om allt från Livets förgänglighet och värde av Ingmar Persson (1985), till recensioner av aktuella böcker som Katarina Barrlings Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom (2025). Samtliga nummer från 1980 till och med 2023 är generöst åtkomliga helt gratis på nätet.

– Tidskriften vänder sig inte bara till fackfilosofer, utan också till en bredare läsekrets. Det var Lars Bergström som formulerade det, men jag tycker att det är klockrent än i dag, säger Jens Johansson.

Från Thales kommer även Tidskrift för politisk filosofi som sedan 2013 är en digital och alldeles gratis publikation. Tidskriften utkommer med tre nummer om året i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Här finns till exempel en artikel av Gustaf Arrhenius och Joe Ruossos om ”De lömska problemen” och en recension av Torbjörn Tännsjö, som läst Erik Angners En bättre värld är möjlig.

– Att det finns en politisk filosofisk tidskrift på svenska gör att det akademiska samtalet blir tillgängligt även utanför akademin, förklarar William Bülow O’Nils, en av redaktörerna.

Liksom de flesta av de tidskrifter som ger ut filosofiska texter eller artiklar om filosofi är ambitionen hos Tidskrift för politisk filosofi att vara ett motgift mot samtidens kunskapsrelativism, polarisering och organiserat ljugande.

– Det är en sorglig situation och vi hoppas att vår tidskrift kan få funka som en oas för den som i stället önskar en seriös, förutsättningslös och sanningssökande diskussion om normativa frågor inom politikens område, säger William Bülow O’Nils, som är universitetslektor i biomedicinsk etik.

En tidskrift av annat slag är Glänta, vars temanummer komponeras kring ett visst begrepp eller fenomen, till exempel Kärlek, Siffror, Engagemang eller frågan Vad är liv? Formen är essäistisk, lekfull och grafiskt experimenterande.

– Det är viktigt att samhällsdebatten är bred och att den inte bara ger plats åt kortare texter med tydliga ställningstaganden utan också mer djupgående analyser av aktuella ämnen. Och essän, som vi på olika sätt arbetar med, är ett format som möjliggör och uppmuntrar precis sådana inlägg i samhällsdebatten, säger fysikern och teknikhistorikern, författaren och doktor i teknikhistoria Julia Ravanis, en av redaktörerna för Glänta.

För Gläntas prenumeranter finns ett digert arkiv av gamla nummer. Och utöver essäerna i tidskriften har Glänta sin förlagsverksamhet med svenska författare som filosofen Stina Bäckströms bok Om humor, litteraturvetaren Anders Johanssons Till ambivalensens försvar och teologen Ola Sigurdsons Gudomliga komedier. Dessutom ger förlaget ut översättningar av bland andra Gilles Deleuze.

– Vi rör oss ju i gränslandet mellan forskning och kultur och vår förhoppning är att akademiska institutioner och forskningsfinansiärer ska inse värdet i Gläntas typ av utgivning. Den erbjuder forskare att röra sig friare i förhållande till sina ämnen och erbjuder en unik mötesplats för tänkare från alla möjliga discipliner att diskutera gemensamma teman, resonerar Julia Ravanis.

Tidskriften Anekdot startades 2019 och kallar sig Det digitala bildningsmagasinet – ett slags syster till Bildningspodden, som vi ska lyssna lite mer på i en separat artikel om poddlandskapet. Bakom Anekdot finns Stockholms universitet och stöd från Kungl. Vitterhetsakademien. Texterna skrivs i regel av forskare inom humaniora och har ofta en dragning åt historia. De kan avnjutas antingen som dramatiserade ljudessäer i poddflödet eller som långläsning på sajten. Bland de senaste texterna berörs ämnen som huruvida ett berg eller en flod kan ha juridiska rättigheter och ”Kvinnlig vänskap – systerskap eller konkurrens till döds?” Anekdot erbjuder också videoinslag, som när filosofen Jonna Bornemark resonerar om Hur vet vi vad som är sant?

– Vi ska vara relevanta för så många som möjligt, från högstadieålder men också in i akademin. Vi vet att professorer inom andra ämnen läser och lyssnar och förhoppningen är att både nybörjaren och specialisten ska kunna hitta intressanta ämnen hos oss, säger Magnus Bremmer, chefredaktör.

Tidskriften Sans är en publikation från förlaget Fri Tanke med en stor och bred utgivning av filosofi på svenska. Den innehåller artiklar i gränslandet mellan filosofi, idédebatt, kultur och vetenskap och utgår förstås till del från de böcker som förlaget ger ut.

Vi ska också nämna Respons, som numera är helt digital och har som sin uppgift att recensera och publicera essäer kring nyutgiven sakprosa, inte sällan med filosofiska inslag. I redaktionsrådet för Respons finns bland andra Johan Östling, professor i historia vid Lunds universitet och Marin Gustafsson, professor i filosofi vid Åbo Akademi.

Och den som läser detta vet att Svensk filosofi bevakar det svenska filosofilandskapet och publicerar artiklar, recensioner och essäer av och med forskare och tänkare på och utanför de svenska universiteten.Med tanke på att det härutöver finns en rad kulturtidskrifter och magasin med varierande politisk profil finns det hyggligt gott om tidskriftsläsning av filosofi på svenska även om fältet ligger öppet för fler.