Filosofera tillsammans är en handbok utformad för den som är nyfiken på att utforska filosofiska frågor i grupp. Författarnas syfte är att göra filosofiska samtal mer lättillgängliga genom att erbjuda konkreta verktyg, metoder och övningar för diskussioner med en bred variation av ämnen som kan intressera de flesta. Boken följer en tydlig struktur där metoder och övningar är väl beskrivna och inga speciella förkunskaper krävs, vilket gör att den passar såväl i utbildningssyfte eller samtalsgrupper som inspiration för privata samtal.

Läsaren introduceras först till vad författarna kallar för “grundrecept for filosofiskt samtal”, det vill säga de fyra samtalsdygder – lekfullhet, ödmjukhet, nyfikenhet och eftertänksamhet – som förväntas lägga en grund för meningsfulla diskussioner. Författarna presenterar även sju verktyg, bland annat för att formulera argument, göra distinktioner, skapa definitioner och ta tankepauser. Tillsammans utgör dessa samtalsdygder och verktyg ett ramverk för samtalsövningarna. Här får läsaren en överblick över bokens metoder och innehåll, samt ett par exempel på hur metoderna ska integreras i praktiken. 

Bokens andra del innehåller ett tjugotal olika samtalsunderlag för filosofiska diskussioner med olika teman, såsom “Vad är tid?”, “Finns det bra lögner?”, ”Robotens moraliska status” eller “Vad är rättvisa?”. Varje samtal presenteras med en genomtänkt struktur; ibland introduceras samtalet med ett citat eller tankeexperiment, och ibland uppmanas deltagarna att ta fram papper och penna och rita eller skriva upp argument som sedan diskuteras i gruppen. De ovan nämnda samtalsverktygen används i varierande grad, där en del diskussioner kretsar kring att ställa varandra frågor och en del kring att skapa argument eller att göra distinktioner. Gemensamt för alla övningar är tankepauser och samtalsrundor, som bidrar till att alla deltagare dels har tid att reflektera i lugn och ro och att alla får komma till tals.

I bokens avslutande del finns även en fördjupning kring bokens innehåll för den som vill lära sig mer. Här utvecklar författarna resonemang om samtalsdygderna och verktygen, samt reflekterar kring filosofiska samtal generellt. Texten är baserad på författarnas egna erfarenheter, filosofisk litteratur, och innehåller dessutom en del litteraturtips för vidare läsning. Denna del ger läsaren möjlighet att fördjupa sin förståelse för tillvägagångssättet i övningarna och hur det fungerar i praktiken. 

I sin helhet är boken både enkel att förstå och ta till sig, ger en god överblick och är välstrukturerad. Eventuellt uppfattar jag bokens tredje, fördjupande del som något rörig då den bitvis innehåller teori och fördjupning inom filosofisk litteratur och bitvis motiveringar till varför författarna anser att de är hjälpsamma, utan att ge klarhet i vad som är teori och åsikt. En del av detta innehåll hade passat bättre i bokens inledning, vilket hade givit mer klarhet och även bidragit till ett förfinat förhållningssätt till bokens metoder innan övningarna.

Jag tror att bokens upplägg framför allt lämpar sig väl i pedagogiskt syfte. Bokens tydliga struktur och detaljerade övningsbeskrivningar ger ett varierat underlag, där deltagare uppmuntras att utveckla sina resonemang och integrera användbara verktyg, samtidigt som samtalets struktur ser till att alla deltar aktivt och får sin röst hörd. Variationen av ämnen och upplägg för diskussioner gör dessutom att det finns något som kan intressera de flesta, utan att några speciella förkunskaper krävs.

För den som vill använda boken mer informellt, som att ha filosofiska diskussioner med vänner, är jag mer tveksam. Även om de ämnen som diskuteras är intressanta och samtalsövningarna kan bidra med en del nya vinklar så tycker jag att bokens strukturerade format kan kännas begränsande. Efter att ha testat en del av övningarna med bekanta upplever jag personligen att det detaljerade upplägget med tydliga instruktioner, återkommande tankepauser och rundor, snabbt känns stolpigt och dämpar samtalets naturliga flöde och dynamik. Däremot kan man givetvis möblera formatet efter eget tycke, vilket författarna även poängterar, och för den som främst söker inspiration till filosofiska samtal finns det en del att hämta. 

En bredare fråga jag ställt mig genom boken är huruvida detta konversationsformat faktiskt bidrar till att göra filosofi mer tillgängligt. Jag håller med om att de samtalsdygder och verktyg som presenteras är nyttiga redskap för mer konstruktiva och meningsfulla konversationer, och borde uppmuntras i samhället i stort. Däremot tror jag att det kan vara ett misstag att förena begreppet filosofiska samtal med dygdetiska och strukturerade samtal, vilket indikerar att man måste vara specifikt ödmjuk och eftertänksam för att prata om filosofi, eller att filosofiska diskussioner måste utgå från en tydlig struktur. I min mening kan detta snarare ha som effekt att distansera filosofin från resten av samhällsdebatten som utgår från mer informella samtalsnormer. Om syftet är att främja filosofins plats i samhället och nå ut till nya målgrupper, tror jag att man skulle dra nytta av att anta mer dynamiska och naturliga konversationsformer och slopa en del av de fasta normer, strukturer och dygder som boken förespråkar.

På samma tema hade jag gärna sett ett mer utvecklat resonemang kring relationen mellan filosofiska frågor och strukturen som valts, som författarna ibland kallar för “utforskande” samtal. Författarna antyder att bokens syfte är att göra filosofi mer tillgänglig för allmänheten genom detta format, men i sina stunder verkar boken mer inriktad på samtalsteori och generell konversationsförmåga än att skapa intresse och engagemang för filosofi. Med detta i åtanke kan både innehållet och bokens titel vara något missledande. Handlar boken om filosofi eller om samtalsteori, eller tar författarna for givet att filosofi och givna samtalsnormer är sammanflätade? Och i så fall, på vilka grunder annat än författarnas personliga preferenser? 

Sammanfattningsvis är Filosofera tillsammans välstrukturerad, enkel att förstå och erbjuder en koncis introduktion till filosofiska diskussioner. Variationen av samtalsämnen gör boken genomgående intressant, och de konversationstekniker som presenteras ger samtalen en extra nyans som skapar variation och reflektion. Framför allt rekommenderar jag boken till lärare och samtalsgrupper, där jag tror att den kan vara en bra grund för att introducera ämnet. Däremot kan formatet upplevas som något begränsande och onaturligt i mer informella samtal, och jag avråder de som har svårt med rigida format och regler i diskussioner att använda boken.