Docenten som Kristdemokraterna ville slänga ut

Foto: Nathan Shively/Unsplash
Torbjörn Tännsjö

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Jag inledde på allvar min offentliga bana som filosof i samhällsdebatten 1989, då jag introducerade bioetiska frågeställningar för allmänheten. Innan dess hade jag som ”vänsterdocent” tagit viss del i offentlig politisk debatt, men mer i det fördolda. I ett slag hamnade jag i centrum för det offentliga intresset då jag på DN Debatt argumenterade för ett frihetligt synsätt på fosterdiagnostik och selektiv abort.

Reaktionen blev häftig. Alf Svensson, ledare för Kristdemokraterna, krävde att jag skulle avsättas från min docentur vid Stockholms universitet. Det kunde tyckas hotfullt men jag erfor ett slags livsluft i vilken jag kunnat verka sedan dess. Ett hot var nog att man kunde tystas (men knappast avsättas) om man hävdade inopportuna åsikter offentligt.

Tack vare just DN Debatt kunde jag ändå fortsätta att skriva om känsliga ting. Om detta berättar jag i del två av mina intellektuella memoarer, Etikprofessorn. Länge var jag tämligen ensam filosof i offentligheten. Nu tillkommer många nya röster. Det finns plats för oss och ett stort intresse av att lyssna till vad vi har att säga.

Vad slags motstånd kan man förvänta sig? Risken är att man blir tystad men den risken övervann jag och av detta följer att den kan övervinnas. Vad kan man bidra med? Det viktiga är att göra olika möjliga ståndpunkter tydliga, att granska och värdera argument där sådana alls framförs, att argumentera där argumentation lyser med sin frånvaro. Man måste våga närma sig känsliga frågor med kyla och saklighet. Allt detta har jag efter bästa förmåga gjort.

Notabelt är att den offentliga filosofin, som förr hade en plats på de stora tidningarnas kultursidor (Hedenius vs Harald Ofstad i polemik om svåra existentiella frågor) nu är hänvisad till debattsidor. Se där ett bestående resultat av postmodernisms och antiintellektualisms intåg i kulturlivet! Där uppfattas filosofi per definition som obegriplig och högtravande. Men detta är inget att gråta över. På debattsidorna når vi en vidare publik än vad vi åtminstone idag skulle göra om vi fick tillgång till kulturens finrum.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag (modifierad)
Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraproduktiv och uppmanar politiker att våga tänka om.
Jesper Olsson
Foto: Wolfram Huke/Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.
Anders Burman
Foto: Christian Lue/Unsplash
Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.
David Brax
Foto: meeezy/Unsplash
Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras beslut. Ellen Breitholtz, docent i lingvistik vid Göteborgs universitet, ger en förklaring på hur detta fungerar.
Ellen Breitholtz
Foto: Europeana/Unsplash
Dumpen har väckt starka reaktioner i Sverige, och dess ansvarige utgivare dömdes nyligen för grovt förtal. Men bortom de juridiska och etiska striderna väcker Dumpen också frågan om varför människor gång på gång dras till offentliga iscensättningar av skuld och bestraffning. Jacob Gustavsson betraktar här fenomenet ur ett filosofihistoriskt perspektiv.
Jacob Gustavsson
Foto: camstejim/Unsplash
Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större inslag, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. Därför är politisk läsförståelse viktigare än någonsin, menar Anna W. Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna W Gustafsson
Foto: Ernie A. Stephens/Unsplash
I en tid då samtalsklimatet präglas av polarisering växer självcensuren fram. När trakasserier och hot ökar anpassar vi våra ord eller väljer att tiga helt. Fortsätter denna trend riskerar också demokratin att urholkas, menar Oscar Björkenfeldt, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Oscar Björkenfeldt
Foto: Ed Rojas/Unsplash
När går politisk kommunikation över i propaganda? Peter Pagin, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, undersöker gränsen mellan berättigad opinionsbildning och politisk manipulation.
Peter Pagin
Foto: Joss Broward/Unsplash.
Kommer hotet mot universiteten idag främst från totalitära krafter – eller är hotet mer djupgående, mer internt? David Brax diskuterar Peter Flemings tes i Dark Academia, ett centralt verk för kritiska universitetsstudier.
David Brax
Foto: Maskmedicare Shop/Unsplash
Jesper Ahlin Marceta är bekymrad över att ingen han talade med under våren ifrågasatte hur forskare bör förhålla sig till beslutsfattare. Krönika från Svensk filosofis nyhetsbrev den 19 juni 2025.
Jesper Ahlin Marceta