Docenten som Kristdemokraterna ville slänga ut

Foto: Nathan Shively/Unsplash
Torbjörn Tännsjö

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Jag inledde på allvar min offentliga bana som filosof i samhällsdebatten 1989, då jag introducerade bioetiska frågeställningar för allmänheten. Innan dess hade jag som ”vänsterdocent” tagit viss del i offentlig politisk debatt, men mer i det fördolda. I ett slag hamnade jag i centrum för det offentliga intresset då jag på DN Debatt argumenterade för ett frihetligt synsätt på fosterdiagnostik och selektiv abort.

Reaktionen blev häftig. Alf Svensson, ledare för Kristdemokraterna, krävde att jag skulle avsättas från min docentur vid Stockholms universitet. Det kunde tyckas hotfullt men jag erfor ett slags livsluft i vilken jag kunnat verka sedan dess. Ett hot var nog att man kunde tystas (men knappast avsättas) om man hävdade inopportuna åsikter offentligt.

Tack vare just DN Debatt kunde jag ändå fortsätta att skriva om känsliga ting. Om detta berättar jag i del två av mina intellektuella memoarer, Etikprofessorn. Länge var jag tämligen ensam filosof i offentligheten. Nu tillkommer många nya röster. Det finns plats för oss och ett stort intresse av att lyssna till vad vi har att säga.

Vad slags motstånd kan man förvänta sig? Risken är att man blir tystad men den risken övervann jag och av detta följer att den kan övervinnas. Vad kan man bidra med? Det viktiga är att göra olika möjliga ståndpunkter tydliga, att granska och värdera argument där sådana alls framförs, att argumentera där argumentation lyser med sin frånvaro. Man måste våga närma sig känsliga frågor med kyla och saklighet. Allt detta har jag efter bästa förmåga gjort.

Notabelt är att den offentliga filosofin, som förr hade en plats på de stora tidningarnas kultursidor (Hedenius vs Harald Ofstad i polemik om svåra existentiella frågor) nu är hänvisad till debattsidor. Se där ett bestående resultat av postmodernisms och antiintellektualisms intåg i kulturlivet! Där uppfattas filosofi per definition som obegriplig och högtravande. Men detta är inget att gråta över. På debattsidorna når vi en vidare publik än vad vi åtminstone idag skulle göra om vi fick tillgång till kulturens finrum.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Joshua Hoehne/Unsplash
Filosofin lärde Sara Packalén att tänka på kunskap som en ständigt växande Rubiks kub. Här berättar Sara om hur hon har nytta av sin doktorsexamen utanför filosofin.
Sara Packalén
För krig något gott med sig? Kanske att det lämnar krigsoduglingar och kvinnor att tänka för sig själva? Edvin Belin recenserar en ny kollektivbiografi om de fyra kvinnor som i andra världskrigets skugga motsatte sig dåtidens mansdominerade filosofi.
Edvin Belin
Foto: Alice Yamamura/Unsplash
David Brax är disputerad i praktisk filosofi och arbetar som utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Här berättar han om hur det är att vara filosof utanför filosofin.
David Brax
Foto: Randy Jacob/Unsplash
Efter disputationen i filosofi kände Sara Belfrage en längtan efter att vara mer involverad i världen. Att göra nytta. Utanför forskningen fick hon nya perspektiv.
Sara Belfrage
Foto: Robynne O/Unsplash
Efter disputationen i filosofi eftersträvade Karl Pettersson först en fortsatt väg inom forskning. Sedan satsade han dock på ett tidigare intresse och hittade ett arbete utanför filosofin som blev mer än bara en plan B.
Karl Pettersson
Foto: Jo Leonhardt/Unsplash
I boken "Epistemic Courage" skriver Jonathan Ichikawa om ett fenomen som han kallar för just 'epistemiskt mod’. Karl Ågerup har läst boken och reflekterar kring vikten av epistemiskt mod och om riskerna omkring det.
Karl Ågerup
Foto: Jens Lelie/Unsplash
Ebba Gullberg disputerade i filosofi, men presenterar sig sällan som filosof. När avhandlingen var klar kände hon sig också klar med filosofin. Hon saknar ibland undervisningen, men inte forskningen.
Ebba Gullberg
Foto: Sam McGhee/Unsplash
Vad bör vara filosofens roll i samhället? Evelina Edfors funderar över filosofens tredje uppgift och om att skapa rum där vi kan tänka tillsammans.
Evelina Edfors
Marcel Quarfood recenserar Marcus Willascheks omfattande bok om Kant. En bok som är mer än en biografi, lärobok eller ett bidrag till Kantforskningen.
Marcel Quarfood
Foto: Miikka Luotio/Unsplash
Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.
Olle Risberg