Docenten som Kristdemokraterna ville slänga ut

Foto: Nathan Shively/Unsplash
Torbjörn Tännsjö

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Jag inledde på allvar min offentliga bana som filosof i samhällsdebatten 1989, då jag introducerade bioetiska frågeställningar för allmänheten. Innan dess hade jag som ”vänsterdocent” tagit viss del i offentlig politisk debatt, men mer i det fördolda. I ett slag hamnade jag i centrum för det offentliga intresset då jag på DN Debatt argumenterade för ett frihetligt synsätt på fosterdiagnostik och selektiv abort.

Reaktionen blev häftig. Alf Svensson, ledare för Kristdemokraterna, krävde att jag skulle avsättas från min docentur vid Stockholms universitet. Det kunde tyckas hotfullt men jag erfor ett slags livsluft i vilken jag kunnat verka sedan dess. Ett hot var nog att man kunde tystas (men knappast avsättas) om man hävdade inopportuna åsikter offentligt.

Tack vare just DN Debatt kunde jag ändå fortsätta att skriva om känsliga ting. Om detta berättar jag i del två av mina intellektuella memoarer, Etikprofessorn. Länge var jag tämligen ensam filosof i offentligheten. Nu tillkommer många nya röster. Det finns plats för oss och ett stort intresse av att lyssna till vad vi har att säga.

Vad slags motstånd kan man förvänta sig? Risken är att man blir tystad men den risken övervann jag och av detta följer att den kan övervinnas. Vad kan man bidra med? Det viktiga är att göra olika möjliga ståndpunkter tydliga, att granska och värdera argument där sådana alls framförs, att argumentera där argumentation lyser med sin frånvaro. Man måste våga närma sig känsliga frågor med kyla och saklighet. Allt detta har jag efter bästa förmåga gjort.

Notabelt är att den offentliga filosofin, som förr hade en plats på de stora tidningarnas kultursidor (Hedenius vs Harald Ofstad i polemik om svåra existentiella frågor) nu är hänvisad till debattsidor. Se där ett bestående resultat av postmodernisms och antiintellektualisms intåg i kulturlivet! Där uppfattas filosofi per definition som obegriplig och högtravande. Men detta är inget att gråta över. På debattsidorna når vi en vidare publik än vad vi åtminstone idag skulle göra om vi fick tillgång till kulturens finrum.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Thron Ullberg
I början av 1990-talet skickade Expressen filosofer till kontinenten för att rapportera hem om Hegel och Derrida. Samtidigt höll Per Svensson ställningarna på tidningens kulturredaktion. Här reflekterar han över fem decennier i journalistikens tjänst – och den betydelse som filosofin har haft, åtminstone mellan raderna.
Per Svensson
Foto: Ari Spada/Unsplash
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 21 februari 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 15 april. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Ojämlikheten har nått höjder som inte skådats sedan slutet av 1800-talet. Med det har illiberala partier vuxit och förtroendet för demokratin minskat. Simon Helperin recenserar Grundbulten, som är Bo Rothsteins försök att förklara hur vi hamnade här.
Simon Helperin
Hur intressant är Platon utan hänvisning till hans filosofiska idéer? Frans Svensson recenserar Robin Waterfields biografi om Platon som utlovar att ge oss en uppfattning om "mannen i fråga".
Frans Svensson
Foto: Anders Hansson
1900-talsfilosofen David Ross är mest känd för en gravallvarlig bok om riktighet, plikter, objektiva värden och vikten av att vara moraliskt god. I en tid som vår blir det därför nästan en motståndshandling att läsa Ross, menar Anders Hansson, som nyligen översatt hans bok The Right and the Good.
Anders Hansson
Foto: Miltiadis Fragkidis/Unsplash
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 18 december 2024. Nästa nyhetsbrev skickas den 21 februari. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Jeremy Bishop/Unsplash
Alltmer undergrävs svenskars förtroende för journalistik och expertis genom retoriska grepp. Utvecklingen kräver nya motstrategier, menar Svensk filosofis Jesper Olsson.
Jesper Olsson
Foto: Johan Bodell
Enligt ledarskribenten Emma Jaenson strider Chalmers nya forum mot meritokratin. Så är det inte alls, menar David Brax.
David Brax
Är liberalism inte bara en politisk ideologi? Ger den oss också metoder för att växa och bli bättre som människor? Martin Sjöberg recenserar Lefebvres försvar av liberalismen som ett sätt att leva på.
Martin Sjöberg
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Regeringens forskningsproposition hade kunnat ta tag i akademins verkliga problem: Otrygghet, osäkerhet och ofrihet. I stället fick vi ett dokument där akademin framställs som företaget Sveriges forsknings- och utvecklingsavdelning, skriver David Brax.
David Brax