”Får jag ha en egen åsikt?” Det kan tyckas konstigt att man får denna fråga av elever på gymnasiet huruvida de får tänka och tycka i filosofi, men det är inte en ovanlig fråga. Den var mer sällan förekommande när jag för 16 år sedan började undervisa i ämnet. Under dessa år är vissa saker konstanta men mycket har också förändrats; styrdokument såväl som det omgivande samhället. Att detta också återspeglas i undervisningen är fullt naturligt. Sedan den nya läroplanen implementerats har det blivit en större utmaning att få eleverna att tänka och identifiera teser och argument i de teorier de möter. Samtidigt är de bättre på andra delar. Filosofin har en unik roll att spela när det kommer till att kompensera för den många gånger alltför starka fokuseringen på bedömning av färdigheter och bredda gentemot skolans bildningsuppdrag.

Som lärare bör man alltid sträva efter att eleverna har ett större intresse för ämnet när de slutar en kurs än när den börjar. Då är det tacksamt att vara lärare i filosofi. Det är ett synnerligen naturligt tillstånd att eleverna i trean ofta är skoltrötta, less på att prestera och allmänt längtar bort till livet efter studenten. Min uppfattning är att filosofin skiljer sig gentemot huvuddelen av elevernas övriga utbildningstid – att den närmast kan betecknas som en särart som gör att många elever som inte alltid lyckas så väl i andra ämnen kan blomstra i filosofi. Det handlar inte nödvändigtvis om att uppnå betygskriterier utan mer i deras intresse och lust för att lära. Det kan sätta i gång processer som möter upp dem i frågor som verkligen berör dem just där de är. Att få dem att lyfta blicken från naveln, helt enkelt. Kanske kan dessa perspektiv vidgas till skolan i övrigt, att strimmor av filosofiska frågor också lyfts i andra ämnen? 

En ofta förekommande metoddiskussion jag och mina kollegor har är hur vi praktiskt påvisar filosofins betydelse och väcker intresse för ämnet. Låt mig exemplifiera med nedanstående: När vi i kursen arbetar med frågor som rör kunskapsteori lyfter vi även in diskussionen kring kunskapsresistens. Här samverkar ofta samhällsvetenskapen och filosofin genom att ta sig an frågan om hot mot kunskap utifrån aktuella exempel. Den politiska filosofin studeras också inom dessa båda ämnen. Filosofin står för det teoretiska ramverket vilket därefter ger eleverna en vidgad förståelse för hur man kan tolka begrepp som rättvisa och hur samhället bör organiseras, vilket i högsta grad också rör samhällsvetenskapen. Populärkulturella inslag lyfts in för att skapa intresse och väcka elevers förförståelse inför ett område. Ett avsnitt från serien Vänner får exempelvis initiera en diskussion om altruism, inledningsscenen i Trainspotting den fria viljan och Zacke som folkhemsrappar. Ibland dyker även en gammal goding såsom biktscenen i Det sjunde inseglet upp. 

Filosofin på gymnasiet existerar dessvärre ofta på en undanskymd plats. Med blotta 50 poäng är kursen tillägnad elever på samhällsvetenskapligt och humanistiskt program. Jag har förmånen att ha flera kollegor som undervisar i ämnet och vi har möjlighet till ett ständigt kollegialt utbyte. Något som inte är alla förunnat. Tidigare var det många elever från både naturvetenskapligt och estetiskt program som läste både A och B-kursen som individuellt val. Det existerar idag en möjlighet i teorin men i praktiken så väljer elever främst kurser som ger meritpoäng eller är på 100 poäng. Det gör att det är färre elever som tar del av filosofi på gymnasiet än tidigare.

Men filosofi har en roll att spela i en bredare kontext än enbart som ett ämne i sig utan också som en naturlig del inom andra vetenskaper. Den kan förstärka och berika andra ämnen som eleverna studerar. Framtida projekt på den skola där jag är verksam är att inom SO-ämnesgruppens verksamhet arbeta för att filosofiska teorier och perspektiv införlivas även inom exempelvis samhällsvetenskap, historia och geografi. Det kan vara ett utmärkt sätt att ge eleverna ett vidgat perspektiv och förståelse inom andra ämnen. Så trots dess ynka 50-poäng har filosofin en stor kostym att fylla.