Teaterrecension: En framtidstro som bärs av kultur och vetenskap

”Tankens Revolution” visas på Gästspel Ö2scenkonst i Stockholm till och med den 3 november. Foto: Amandus Lindblad
Emma Jakobsson har sett en inspirerande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.
Emma Jakobsson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Tankens Revolution är en intellektuellt kittlande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som dåtidens 1700-tals filosofer och vetenskapsmän stod inför. Föreställningen, av manusförfattaren Andreas Boonstra och i regi av Eva Staaf, är ett skådespel som varvas med humor, allvar och lekfullhet. Det tar oss till dåtidens Jena och tillbaka genom eleganta referenser till fiktion och verklighet. En underhållande och verkligt skicklig skildring av hur våra dåtidens filosofer ger oss inspiration och verktyg, inte minst genom bilden som målas upp av ett jag som vi får möta genom porträtteringen av Johann Gottlieb Fitche:

Väggen du nyss såg och upplevde är ett non-Ich, ett icke-jag, det du ser och upplever när du sluter dina ögon är ditt Ich/ditt jag. Det är bara ditt, ingens Ich är likt någon annans. För att uppnå verklig lycka måste ditt Ich befrias.

Vändningen inåt, mot det egna medvetandet, vårt jag, utgör ett av de grundläggande koncepten för denna föreställning. Vad innebär ett befriat jag? Denna strävan efter ett befriat jag får vi möta under föreställningens gång, i dåtid och nutid möter vi reflektioner över det jag som vi vill befria. Vi får ta del av dialoger som varvas med sångnummer, som tar oss mellan dåtid och nutid där vi bland annat får möta vetenskapsmannen Alexander Von Humboldt, poeten och diktaren Novali (George Friedrich Philipp Von Hardeberg), författaren och diktaren Johann Wolfgang von Goethe, med flera.

Denna grupp av dåtidens kunskapssökare tog fasta på att vi ser styrka i våra olikheter som något som utmanar våra föreställningar. Genom att belysa hur vi kan se våra olikheter som styrkor, ger föreställningen genom sin humoristiska men samtidigt allvarliga ton oss en inblick i hur dåtidens ideal, idéer och tankegångar fortsatt har stor relevans för det samhälle som vi i dag ser växa fram med normalisering av hat och ökad polarisering. Kan vi, likt pjäsens huvudpersoner, ta fasta på en framtidstro som bärs av kultur och vetenskap snarare än av ökad misstro till varandra, ökad militär kapplöpning, ökad polarisering?

Föreställningen är underhållande och tar oss på en resa som genom humor, allvar, sång och dialog undersöker innebörden av ett befriat jag, en tankens revolution. En sevärd och hänförande föreställning som lämnar en med en känsla av att vara inspirerad genom sin djupdykning i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Miikka Luotio/Unsplash
Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.
Olle Risberg
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Regeringen har delat ut uppdraget att utforma ett medborgarskapsprov till två svenska universitet, något som väckt protester. "Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen", svarar migrationsminister Johan Forssell. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är en auktoritär förskjutning och att vi tillsammans behöver sätta ned foten innan det är för sent.
Erik Angner
Foto: Markus Spiske/Unsplash
Att svara på klimathotet kräver att vi radikalt ställer om vårt sätt att leva, men samtidigt att vi hanterar de förväntningar som människor har på vad ett gott liv innebär. Eric Brandstedt skriver om hur vi kan förstå spänningen och hur frustrerade förväntningar kan stå i vägen för en lyckad klimatomställning.
Eric Brandstedt
Foto: Bundesarchiv, bild 146-1969-065-24 / CC-BY-SA 3.0
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 15 april 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 18 juni. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Processingly/Unsplash
Björn Brunnander saknar ett perspektiv i diskussionen: En begriplig definition räcker inte för att tal om existentiell hälsa ska vara en bra idé.
Björn Brunnander
Den senaste Augustprisvinnaren är rik på explicit filosofi. Men vilka är egentligen tankegångarna? Niklas Dahl lyssnar in romanen och nystar ut tankarna.
Niklas Dahl
Foto: Sai Kiran Belana/Unsplash
William Bülow O’Nils eftersöker reda och förståelse i debatten om existentiell hälsa. Vilka dimensioner rör frågan? Vilken är fackfilosofens roll i det hela?
William Bülow O’Nils
Foto: Thierry Ehrmann
Emet Brulin är kritiker och utbildad i filosofi. Här varnar han för att filosofin måste stå emot kulturjournalistikens reduktiva logik och race mot botten.
Emet Brulin
Albert Camus menade att det finns människor som lever större och sannare än andra. De hör till Sällskapet. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist med ett särskilt intresse för filosofi – och för det Sällskap som Camus ville hedra.
Jenny Maria Nilsson
Foto: Noah Silliman/Unsplash
Är existentiell hälsa ett meningslöst begrepp? Kan filosofi hjälpa personer som lider av mental ohälsa? Här är Kalle Grills slutreplik i debatten.
Kalle Grill