De Ethica

Lars Lindblom

De Ethica är en open access-tidskrift som ges ut av Societas Ethica – Europeiskt sällskap för forskning i filosofisk, teologisk och tillämpad etik. Tidskriftens, liksom sällskapets, huvudidé är att föra samman europeiska etiker från filosofiska och teologiska fakulteter. Societas Ethica anordnar årliga konferenser som är öppna även för de forskare som inte är medlemmar. Konferenserna äger rum i olika europeiska städer och relaterar ofta till ett tema av betydelse för etisk teori och tillämpad etik. Samtidigt är ambitionen att koppla tillämpade problem till teoretiskt sett grundläggande frågor.     

Detta har också varit tidskriften De Ethicas ambition sedan den startades år 2014. Dess första ansvarige utgivare (editor in chief) var professor Brenda Almond (Storbritannien) och dess verkställande redaktör var Marcus Agnafors (Sverige). Idag är det docent Lars Lindblom (Linköping) som är verkställande redaktör och professor Elena Namli (Uppsala) som är ansvarig utgivare. Vi är både en svensk och en internationell tidskrift i det att vi har vår bas i Sverige, men vår grund i internationellt sällskap.

Publiceringen i tidskriften är open access, och vi tillämpar peer review. Att vi är en open access-tidskrift innebär att våra artiklar är tillgängliga för alla utan kostnad eller speciell tillgång till forskningsbibliotek. Peer review innebär att våra artiklar är kvalitetsgranskade av andra forskare innan de publiceras.

Genom åren har vi publicerat exempelvis specialnummer om global rättvisa och om meningen med livet. Våra artiklar spänner fältet från ondskans problem, via frågan vad som kännetecknar moraliskt aktörskap till ämnen som forskningsetik, djurrätt och klimatfrågan.

Vad är då våra framtidsplaner? Vad vill vi göra? I två kommande specialnummer tittar vi på argument för moralisk jämlikhet och lärdomar för prioriteringar efter COVID-19. Jämlikhetstemat är ett där teologer och filosofer kan mötas för de undersöker alla denna grundläggande fråga om än från möjligen olika utgångspunkter. Prioriteringsnumret låter praktiken och etiken mötas för att utveckla den tillämpade etiken.

Titta gärna på våra utlysningstexter (www.de-ethica.com) och skicka era bidrag! Vi tar gärna emot förslag på andra relevanta ämnen för specialnummer – från grundläggande frågor till yttersta tillämpning. Varför inte om AI och etik, barndomens filosofi eller värdeaxiologi?

  • Biträdande professor i filosofi vid Linköpings universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Zbynek Burival/Unsplash
Få har undgått vetskapen om att vi drastiskt behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser. Simon Rosenqvist menar att exakt hur detta ska mätas är i grund och botten en filosofisk fråga.
Simon Rosenqvist
Foto: Dan DeAlmeida/Unsplash
Trots att vi inte har direkt kontroll över vad vi tror, har vi handlingsutrymme i situationer av tvivel och osäkerhet, argumenterar religionsfilosofen Carl-Johan Palmqvist. I tvivlets kölvatten framträder en kreativ zon för existentiell och intellektuell orientering. Här utforskar Palmqvist vilka alternativ som står till buds när tron sviktar.
Carl-Johan Palmqvist
Foto: Ani Sebastian/Unsplash
Platons unika användning av analogier förmedlade komplexa idéer på ett enkelt sätt. Genom att studera dem kan vi förstå analogiers centrala plats i rationella resonemang och hur de bidrar till klarhet i tänkandet.
Oscar Jablon
Rom blev en republik efter att den siste av sju kungar hade störtats. Isak Hammar noterar att balansen i den romerska republikens politiska system återkommande har idealiserats genom historien – men att även nutida jämförelser ofta kräver att vi betraktar historien i ett förenklat och selektivt ljus.
Isak Hammar
Foto: Rosie Steggle/Unsplash
Filosofi ska vara på allvar. Så varför inte tala klarspråk? Anton Emilsson om att tänka med Bernard Williams och att tänka på stil som filosofisk metod.
Anton Emilsson
Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein