De Ethica

Lars Lindblom

De Ethica är en open access-tidskrift som ges ut av Societas Ethica – Europeiskt sällskap för forskning i filosofisk, teologisk och tillämpad etik. Tidskriftens, liksom sällskapets, huvudidé är att föra samman europeiska etiker från filosofiska och teologiska fakulteter. Societas Ethica anordnar årliga konferenser som är öppna även för de forskare som inte är medlemmar. Konferenserna äger rum i olika europeiska städer och relaterar ofta till ett tema av betydelse för etisk teori och tillämpad etik. Samtidigt är ambitionen att koppla tillämpade problem till teoretiskt sett grundläggande frågor.     

Detta har också varit tidskriften De Ethicas ambition sedan den startades år 2014. Dess första ansvarige utgivare (editor in chief) var professor Brenda Almond (Storbritannien) och dess verkställande redaktör var Marcus Agnafors (Sverige). Idag är det docent Lars Lindblom (Linköping) som är verkställande redaktör och professor Elena Namli (Uppsala) som är ansvarig utgivare. Vi är både en svensk och en internationell tidskrift i det att vi har vår bas i Sverige, men vår grund i internationellt sällskap.

Publiceringen i tidskriften är open access, och vi tillämpar peer review. Att vi är en open access-tidskrift innebär att våra artiklar är tillgängliga för alla utan kostnad eller speciell tillgång till forskningsbibliotek. Peer review innebär att våra artiklar är kvalitetsgranskade av andra forskare innan de publiceras.

Genom åren har vi publicerat exempelvis specialnummer om global rättvisa och om meningen med livet. Våra artiklar spänner fältet från ondskans problem, via frågan vad som kännetecknar moraliskt aktörskap till ämnen som forskningsetik, djurrätt och klimatfrågan.

Vad är då våra framtidsplaner? Vad vill vi göra? I två kommande specialnummer tittar vi på argument för moralisk jämlikhet och lärdomar för prioriteringar efter COVID-19. Jämlikhetstemat är ett där teologer och filosofer kan mötas för de undersöker alla denna grundläggande fråga om än från möjligen olika utgångspunkter. Prioriteringsnumret låter praktiken och etiken mötas för att utveckla den tillämpade etiken.

Titta gärna på våra utlysningstexter (www.de-ethica.com) och skicka era bidrag! Vi tar gärna emot förslag på andra relevanta ämnen för specialnummer – från grundläggande frågor till yttersta tillämpning. Varför inte om AI och etik, barndomens filosofi eller värdeaxiologi?

  • Biträdande professor i filosofi vid Linköpings universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: National Cancer Institute/Unsplash
I sitt forskningsprojekt undersöker Ellen Svensson frågor kring AI-paternalism inom sjukvården. Hur påverkar AI relationen mellan läkare och patient? Och vilka risker medför AI-baserade beslut för patienter?
Ellen Svensson
Foto: Stefano Zocca/Unsplash
Antikens filosofer hade en föreställningsvärld som skilde sig fundamentalt från vår. I vår läsning av dem bär vi med oss våra egna idéer till deras texter, vilket kan påverka vår förståelse. Idéhistorikern Anton Svanqvist reflekterar över problemet med att försöka förstå över tid och rum.
Anton Svanqvist
Foto: Patrick Tomasso/Unsplash
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund
Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash
Martin Heidegger beskrev ångesten som en spricka i vardagens blick. Hanna Tillberg har i sin litteraturvetenskapliga forskning tagit vara på Heideggers ångestteori. Här berättar hon hur.
Hanna Tillberg
Den antika tanken hade närhet till en levande praktik. Antikens filosofer riktade blicken mot hur makten utövades, vad för slags människor som hade makt och hur deras karaktärer påverkar styret. Sådana tankar tappar aldrig sin aktualitet, menar Hans Ruin.
Hans Ruin
Foto: Mia Swerbs/Unsplash
De flesta är överens om att människor behöver tvingande institutioner som upprätthåller ordningen i samhället. Tänk om de har fel. Kanske är det enda rättfärdiga styrelseskicket inget styrelseskick alls. Andrés G. Garcia skriver om anarkismens filosofi.
Andrés G. Garcia
Foto: Edgar Serrano (CC BY-NC-SA)
Platons dialoger visar vilket pris vi får betala om vi överlåter styret åt någon annan, i stället för att själva engagera oss som medborgare. Charlotta Weigelt skriver om Platon och demokratin.
Charlotta Weigelt
Foto: Saad Salim/Unsplash
Upptäcker vi moraliska värden, eller konstruerar vi dem? Om vi konstruerar dem, vad betyder det – och hur går det till? Emma Jakobsson skriver om olika teorier om metaetisk konstruktivism.
Emma Jakobsson
Foto: Alexander Awerin/Unsplash
Kan vi förena vår vetenskapliga syn på världen med vår vardagliga syn av den? Wilfrid Sellars försökte göra just detta. Här presenterar Niklas Dahl vad som är så inspirerande med Sellars ansats.
Niklas Dahl
Foto: Andrew Butler/Unsplash
För att vara ärlig räcker det inte med att undvika att medvetet fara med osanning. Vi måste vara djupare rotade i sanningen om världen och oss själva än så.
Jeremy Page