PPE-student i Lund

Foto: News Øresund - Jenny Andersson (CC BY 3.0).
Inas Hamdan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Jag heter Inas Hamdan och studerar Politik, filosofi och ekonomi (PPE) vid Lunds universitet. Sedan grundskoletiden har jag alltid haft ett starkt intresse för både filosofi och politik och har alltid vetat att jag vill jobba med dessa ämnen på något sätt. Till mina föräldrars förfäran ville jag varken bli läkare, jurist eller ingenjör utan valde istället att satsa på det jag älskade. Jag sökte efter en utbildning som både passade mina intressen och var attraktiv på arbetsmarknaden. Samtidigt ville jag känna efter och ta mina beslut under studietiden, och ville därför inte skriva in mig på en femårig utbildning. PPE kändes därför som ett självklart val för mig. 

PPE-programmet är en treårig kandidatutbildning där man får läsa statsvetenskap, praktisk filosofi och nationalekonomi. Programmet är utformat på ett sådant sätt att man går med studenter som läser alla delar som fristående kurser. Man har alltså en kursomgång som man går med under alla tre åren, men får samtidigt studera med studenter som antingen bara vill läsa fristående kurser eller går i andra program, som exempelvis Pol. kand.

Det är obligatoriskt att läsa grund- och fortsättningskursen i praktisk filosofi och grundkurserna i nationalekonomi och statsvetenskap. Efter dessa fyra terminer kan man dock välja mellan fortsättningskurs i nationalekonomi eller statsvetenskap. Sista terminen väljer man ämnet man vill ta examen i. Vissa läser dock ännu en termin för att ta examen i sammanlagt två ämnen, till exempel både statsvetenskap och praktisk filosofi.

Mina studier har hjälpt mig omvandla detta intresse till konkreta planer om hur jag kan vara med och göra skillnad.

Under programmets gång finns det vissa delkurser som ges exklusivt till PPE-studenter. Sista månaden av praktisk filosofi, första terminen, läser vi ​Filosofiska frågor och metoder inom politik​ och ekonomi i stället för ​Religionsfilosofi och estetik​ som alla andra tar. Den delkursen ger oss verktyg för både statsvetenskap och ekonomi. Vi har även extra schemalagda tvärvetenskapliga seminarier. Slutligen har vi tvärvetenskaplig opponering när vi skriver vår examensuppsats, vilket innebär att vi får filosofisk, statsvetenskaplig och nationalekonomisk feedback av våra klasskamrater för att uppsatsen ska bli så bra som möjligt. 

Att studera PPE är väldigt givande eftersom man som student får tre perspektiv att analysera världen med; det politiska, det filosofiska och det ekonomiska. Det är också intressant att lära sig hur dessa ämnen är lika och hur de skiljer sig åt. Ett exempel på det är att man under första terminen läser djupgående om politiska filosofer, och dessa tar man också upp ofta i statsvetenskap och nationalekonomi. Samtidigt läser man med kursare som är väldigt filosofiskt lagda, så det filosofiska genomsyrar hela utbildningen. 

Just nu läser jag min tredje termin och känner att jag har fått en bättre förståelse för andras åsikter och hur världen fungerar. Jag har ett stort intresse av moralfilosofi och har bland annat en stor kärlek för Effektiv altruism-rörelsen. Mina studier har hjälpt mig omvandla detta intresse till konkreta planer om hur jag kan vara med och göra skillnad. PPE ett perfekt program för den som är intresserad av praktisk filosofi och politik men också vill ha verktyg som är anpassade för en tuff arbetsmarknad.

  • Studerar Politik, filosofi och ekonomi vid Lunds universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Marcel Quarfood recenserar Marcus Willascheks omfattande bok om Kant. En bok som är mer än en biografi, lärobok eller ett bidrag till Kantforskningen.
Marcel Quarfood
Foto: Miikka Luotio/Unsplash
Privata universitet i andra länder har inte kunnat värja sig mot makthungriga politiker, menar Erik Angner. Olle Risberg replikerar att det finns fler – och mer lovande – alternativ till status quo, och att pratet om ”privata universitet” har snedvridit debatten.
Olle Risberg
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Regeringen har delat ut uppdraget att utforma ett medborgarskapsprov till två svenska universitet, något som väckt protester. "Våra universitet är statliga myndigheter som lyder under regeringen", svarar migrationsminister Johan Forssell. Erik Angner, professor i praktisk filosofi på Stockholms universitet, menar att Forssells uttalande är en auktoritär förskjutning och att vi tillsammans behöver sätta ned foten innan det är för sent.
Erik Angner
Foto: Markus Spiske/Unsplash
Att svara på klimathotet kräver att vi radikalt ställer om vårt sätt att leva, men samtidigt att vi hanterar de förväntningar som människor har på vad ett gott liv innebär. Eric Brandstedt skriver om hur vi kan förstå spänningen och hur frustrerade förväntningar kan stå i vägen för en lyckad klimatomställning.
Eric Brandstedt
Foto: Bundesarchiv, bild 146-1969-065-24 / CC-BY-SA 3.0
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 15 april 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 18 juni. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Processingly/Unsplash
Björn Brunnander saknar ett perspektiv i diskussionen: En begriplig definition räcker inte för att tal om existentiell hälsa ska vara en bra idé.
Björn Brunnander
Den senaste Augustprisvinnaren är rik på explicit filosofi. Men vilka är egentligen tankegångarna? Niklas Dahl lyssnar in romanen och nystar ut tankarna.
Niklas Dahl
Foto: Sai Kiran Belana/Unsplash
William Bülow O’Nils eftersöker reda och förståelse i debatten om existentiell hälsa. Vilka dimensioner rör frågan? Vilken är fackfilosofens roll i det hela?
William Bülow O’Nils
Foto: Thierry Ehrmann
Emet Brulin är kritiker och utbildad i filosofi. Här varnar han för att filosofin måste stå emot kulturjournalistikens reduktiva logik och race mot botten.
Emet Brulin
Albert Camus menade att det finns människor som lever större och sannare än andra. De hör till Sällskapet. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist med ett särskilt intresse för filosofi – och för det Sällskap som Camus ville hedra.
Jenny Maria Nilsson