Hur är det att vara svensk filosof utomlands? Det borde jag kunna säga något om eftersom jag har mycket erfarenhet av det. Mina första filosofistudier var i Lund och Göteborg. Men sedan 2006 har jag varit verksam utomlands: först i USA (i North Carolina och i Michigan), sedan i Tyskland (i Berlin och i Köln), och nu i Nederländerna (tidigare i Eindhoven och nu i Utrecht). Det finns mycket man kan säga om hur det är att vara svensk filosof i dessa olika länder. Det är inte så lätt att veta var man ska börja!
Jag tänkte emellertid att jag kunde skriva lite om skillnader med att vara aktiv vid universitet i de olika ovannämnda länderna. En skillnad som genast kommer i åtanke är vilka språk man förväntas tala i undervisning, vid seminarier, och så vidare. I USA är det ju klart vilket språk som gäller, men det är kanske intressantare att nämna skillnader mellan Tyskland och Nederländerna. I Tyskland förväntas man tala tyska, och det är sällsynt att få tillfälle att tala engelska. När jag hade min jobbintervju i Köln, t ex, lät jag meddela innan intervjun att min tyska var lite knagglig, varför det kanske vore bättre att hålla intervjun på engelska. Nein, var svaret. Intervjun skulle vara på tyska. Jag stakade mig genom intervjun och fick av någon anledning jobbet. Kunde jag kanske sedan börja genom att först undervisa på engelska och sedan gå över till att undervisa på tyska när min tyska blivit lite bättre? Nein, var svaret igen. Det fick bli att undervisa på tyska från dag ett. Med andra ord, om det finns svenska filosofer som läser det här som aspirerar till ett jobb i Tyskland: var beredd på att ni med största sannolikhet behöver luta er på vad helst ni har i tyskakunskaper!
I Nederländerna hålls många möten och seminarier på engelska, och det finns också gott med kursen vid universiteten som erbjuds på engelska. Det finns tillfällen nog att tala engelska – och holländare nog som är villiga att tala engelska – att man lätt klarar sig utan att lära sig nästan någon holländska alls. Detta kan man ju lätt se som en fördel om man som svensk inte kan någon holländska men man vill söka jobb som filosof här nere i Nederländerna, där jag befinner mig nu. Samtidigt har tyskarnas insisterande på att allt ska vara på tyska den fördelen att det är mycket lättare att lära sig tyska på en brukbar nivå på jobbet än det är att lära sig särskilt mycket användbar holländska på ett jobb vid en filosofiinstitution i Nederländerna. Här känns det nästan kul när ett möte är på holländska så man får en chans att öva sin holländska lite.
De flesta länder verkar ha sina egna typ av akademiska jobb och karriärmöjligheter, och en jobbtitel som t ex ”lecturer” kan betyda något väldigt olika beroende på vilket land man befinner sig i.
En annan skillnad som slår mig som eventuellt intressant för de som vill veta hur det är att vara filosof till yrket utomlands är att vilka sorts jobb det finns beror väldigt mycket på vart man befinner sig. Terminologin skiftar också olika länder emellan. De flesta länder verkar ha sina egna typ av akademiska jobb och karriärmöjligheter, och en jobbtitel som t ex ”lecturer” kan betyda något väldigt olika beroende på vilket land man befinner sig i. I USA och Nederländerna, till exempel, betyder den jobbtiteln i regel att man inte har ett fast jobb, medan den ofta kan betyda att man har ett fast jobb i Storbritannien. Mitt eget jobb – som kallas ”universitair docent 1” på holländska – översätter holländarna till ”assistant professor” när de talar engelska, trots att jag vid det här laget har fast tjänst och min akademiska rank motsvarar vad man skulle kalla ”senior lecturer” i Storbritannien och ”assistant professor” i USA normalt betyder att man ej ännu har en fast tjänst. I USA när man får ”tenure” uppgraderas man normalt till ”associate professor”. I Nederländerna finns det två olika typer av ”assistant professor” (”universitair docent 2 och 1”), och bland de som är ”universitair docent 2” har vissa ännu inte en fast tjänst, medan andra har det.
Med andra ord kan det löna sig att läsa på noga när man söker jobb utomlands och man ser terminologi man kanske tror sig veta vad det är och som man också hört användas i andra länder. Beroende på vilka länder det gäller kan ett engelskt ord som lokalt används för en inhemsk typ av tjänst betyda väldigt olika saker i olika länder. Det blev inte så mycket filosofiskt innehåll i det ovanstående, men jag tänkte att det kanske kunde vara intressant att läsa lite om skillnader som kan förekomma mellan olika länder om man försöker sig på att vara svensk filosof utomlands. Det finns mycket mer som kan sägas om ämnet, och om folk vill höra med om det här, kan ni höra av er. Om ni vill veta mer om min egen forskning kan ni, t ex, gärna följa mig på Twitter (@SvenNyholm), där jag regelmässigt lägger upp länkar till mina senaste publikationer och andra saker jag gör.
