PPE-student i Lund

Foto: News Øresund - Jenny Andersson (CC BY 3.0).
Inas Hamdan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Jag heter Inas Hamdan och studerar Politik, filosofi och ekonomi (PPE) vid Lunds universitet. Sedan grundskoletiden har jag alltid haft ett starkt intresse för både filosofi och politik och har alltid vetat att jag vill jobba med dessa ämnen på något sätt. Till mina föräldrars förfäran ville jag varken bli läkare, jurist eller ingenjör utan valde istället att satsa på det jag älskade. Jag sökte efter en utbildning som både passade mina intressen och var attraktiv på arbetsmarknaden. Samtidigt ville jag känna efter och ta mina beslut under studietiden, och ville därför inte skriva in mig på en femårig utbildning. PPE kändes därför som ett självklart val för mig. 

PPE-programmet är en treårig kandidatutbildning där man får läsa statsvetenskap, praktisk filosofi och nationalekonomi. Programmet är utformat på ett sådant sätt att man går med studenter som läser alla delar som fristående kurser. Man har alltså en kursomgång som man går med under alla tre åren, men får samtidigt studera med studenter som antingen bara vill läsa fristående kurser eller går i andra program, som exempelvis Pol. kand.

Det är obligatoriskt att läsa grund- och fortsättningskursen i praktisk filosofi och grundkurserna i nationalekonomi och statsvetenskap. Efter dessa fyra terminer kan man dock välja mellan fortsättningskurs i nationalekonomi eller statsvetenskap. Sista terminen väljer man ämnet man vill ta examen i. Vissa läser dock ännu en termin för att ta examen i sammanlagt två ämnen, till exempel både statsvetenskap och praktisk filosofi.

Mina studier har hjälpt mig omvandla detta intresse till konkreta planer om hur jag kan vara med och göra skillnad.

Under programmets gång finns det vissa delkurser som ges exklusivt till PPE-studenter. Sista månaden av praktisk filosofi, första terminen, läser vi ​Filosofiska frågor och metoder inom politik​ och ekonomi i stället för ​Religionsfilosofi och estetik​ som alla andra tar. Den delkursen ger oss verktyg för både statsvetenskap och ekonomi. Vi har även extra schemalagda tvärvetenskapliga seminarier. Slutligen har vi tvärvetenskaplig opponering när vi skriver vår examensuppsats, vilket innebär att vi får filosofisk, statsvetenskaplig och nationalekonomisk feedback av våra klasskamrater för att uppsatsen ska bli så bra som möjligt. 

Att studera PPE är väldigt givande eftersom man som student får tre perspektiv att analysera världen med; det politiska, det filosofiska och det ekonomiska. Det är också intressant att lära sig hur dessa ämnen är lika och hur de skiljer sig åt. Ett exempel på det är att man under första terminen läser djupgående om politiska filosofer, och dessa tar man också upp ofta i statsvetenskap och nationalekonomi. Samtidigt läser man med kursare som är väldigt filosofiskt lagda, så det filosofiska genomsyrar hela utbildningen. 

Just nu läser jag min tredje termin och känner att jag har fått en bättre förståelse för andras åsikter och hur världen fungerar. Jag har ett stort intresse av moralfilosofi och har bland annat en stor kärlek för Effektiv altruism-rörelsen. Mina studier har hjälpt mig omvandla detta intresse till konkreta planer om hur jag kan vara med och göra skillnad. PPE ett perfekt program för den som är intresserad av praktisk filosofi och politik men också vill ha verktyg som är anpassade för en tuff arbetsmarknad.

  • Studerar Politik, filosofi och ekonomi vid Lunds universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Noah Silliman/Unsplash
Är existentiell hälsa ett meningslöst begrepp? Kan filosofi hjälpa personer som lider av mental ohälsa? Här är Kalle Grills slutreplik i debatten.
Kalle Grill
Foto: Hans Moerman/Unsplash
Kalle Grill invänder i Svensk filosofi mot att Torbjörn Tännsjö avfärdar existentiell hälsa som begrepp. Här bemöter Tännsjö argumenten.
Torbjörn Tännsjö
Foto: Hailey Kean/Unsplash
Torbjörn Tännsjö menar att existentiell hälsa är ett meningslöst begrepp och går till angrepp på filosofiska praktiker. Kalle Grill synar argumenten.
Kalle Grill
Foto: Stina Nylén
Filosofin handlar om renhårighet. För en kulturjournalist är tricket att hitta de konkreta situationer när filosofiska frågor är av intresse, skriver Nina Björk.
Nina Björk
Foto: Thron Ullberg
I början av 1990-talet skickade Expressen filosofer till kontinenten för att rapportera hem om Hegel och Derrida. Samtidigt höll Per Svensson ställningarna på tidningens kulturredaktion. Här reflekterar han över fem decennier i journalistikens tjänst – och den betydelse som filosofin har haft, åtminstone mellan raderna.
Per Svensson
Foto: Ari Spada/Unsplash
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 21 februari 2025. Nästa nyhetsbrev skickas den 15 april. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta
Ojämlikheten har nått höjder som inte skådats sedan slutet av 1800-talet. Med det har illiberala partier vuxit och förtroendet för demokratin minskat. Simon Helperin recenserar Grundbulten, som är Bo Rothsteins försök att förklara hur vi hamnade här.
Simon Helperin
Hur intressant är Platon utan hänvisning till hans filosofiska idéer? Frans Svensson recenserar Robin Waterfields biografi om Platon som utlovar att ge oss en uppfattning om ”mannen i fråga”.
Frans Svensson
Foto: Anders Hansson
1900-talsfilosofen David Ross är mest känd för en gravallvarlig bok om riktighet, plikter, objektiva värden och vikten av att vara moraliskt god. I en tid som vår blir det därför nästan en motståndshandling att läsa Ross, menar Anders Hansson, som nyligen översatt hans bok The Right and the Good.
Anders Hansson
Foto: Miltiadis Fragkidis/Unsplash
Den här krönikan är från Svensk filosofis nyhetsbrev den 18 december 2024. Nästa nyhetsbrev skickas den 21 februari. Teckna en stödprenumeration innan dess för att ta del av de senaste uppdateringarna från filosofin och forskningspolitiken.
Jesper Ahlin Marceta