”Får jag ha en egen åsikt?”

Foto: Element5 Digital/Unsplash
Filosofiundervisningen på gymnasiet har en unik roll som inte bara stärker elevers kritiska tänkande utan också kan inspirera och berika andra ämnesområden. Trots att filosofin ofta är undanskymd på schemat, skapar den en särskild plats för elever att utforska frågor som sträcker sig bortom betyg och prestation.
Lisa Tjärner

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

”Får jag ha en egen åsikt?” Det kan tyckas konstigt att man får denna fråga av elever på gymnasiet huruvida de får tänka och tycka i filosofi, men det är inte en ovanlig fråga. Den var mer sällan förekommande när jag för 16 år sedan började undervisa i ämnet. Under dessa år är vissa saker konstanta men mycket har också förändrats; styrdokument såväl som det omgivande samhället. Att detta också återspeglas i undervisningen är fullt naturligt. Sedan den nya läroplanen implementerats har det blivit en större utmaning att få eleverna att tänka och identifiera teser och argument i de teorier de möter. Samtidigt är de bättre på andra delar. Filosofin har en unik roll att spela när det kommer till att kompensera för den många gånger alltför starka fokuseringen på bedömning av färdigheter och bredda gentemot skolans bildningsuppdrag.

Min uppfattning är att filosofin skiljer sig gentemot huvuddelen av elevernas övriga utbildningstid – att den närmast kan betecknas som en särart som gör att många elever som inte alltid lyckas så väl i andra ämnen kan blomstra i filosofi. 

Som lärare bör man alltid sträva efter att eleverna har ett större intresse för ämnet när de slutar en kurs än när den börjar. Då är det tacksamt att vara lärare i filosofi. Det är ett synnerligen naturligt tillstånd att eleverna i trean ofta är skoltrötta, less på att prestera och allmänt längtar bort till livet efter studenten. Min uppfattning är att filosofin skiljer sig gentemot huvuddelen av elevernas övriga utbildningstid – att den närmast kan betecknas som en särart som gör att många elever som inte alltid lyckas så väl i andra ämnen kan blomstra i filosofi. Det handlar inte nödvändigtvis om att uppnå betygskriterier utan mer i deras intresse och lust för att lära. Det kan sätta i gång processer som möter upp dem i frågor som verkligen berör dem just där de är. Att få dem att lyfta blicken från naveln, helt enkelt. Kanske kan dessa perspektiv vidgas till skolan i övrigt, att strimmor av filosofiska frågor också lyfts i andra ämnen? 

En ofta förekommande metoddiskussion jag och mina kollegor har är hur vi praktiskt påvisar filosofins betydelse och väcker intresse för ämnet. Låt mig exemplifiera med nedanstående: När vi i kursen arbetar med frågor som rör kunskapsteori lyfter vi även in diskussionen kring kunskapsresistens. Här samverkar ofta samhällsvetenskapen och filosofin genom att ta sig an frågan om hot mot kunskap utifrån aktuella exempel. Den politiska filosofin studeras också inom dessa båda ämnen. Filosofin står för det teoretiska ramverket vilket därefter ger eleverna en vidgad förståelse för hur man kan tolka begrepp som rättvisa och hur samhället bör organiseras, vilket i högsta grad också rör samhällsvetenskapen. Populärkulturella inslag lyfts in för att skapa intresse och väcka elevers förförståelse inför ett område. Ett avsnitt från serien Vänner får exempelvis initiera en diskussion om altruism, inledningsscenen i Trainspotting den fria viljan och Zacke som folkhemsrappar. Ibland dyker även en gammal goding såsom biktscenen i Det sjunde inseglet upp. 

Men filosofi har en roll att spela i en bredare kontext än enbart som ett ämne i sig utan också som en naturlig del inom andra vetenskaper. Den kan förstärka och berika andra ämnen som eleverna studerar. 

Filosofin på gymnasiet existerar dessvärre ofta på en undanskymd plats. Med blotta 50 poäng är kursen tillägnad elever på samhällsvetenskapligt och humanistiskt program. Jag har förmånen att ha flera kollegor som undervisar i ämnet och vi har möjlighet till ett ständigt kollegialt utbyte. Något som inte är alla förunnat. Tidigare var det många elever från både naturvetenskapligt och estetiskt program som läste både A och B-kursen som individuellt val. Det existerar idag en möjlighet i teorin men i praktiken så väljer elever främst kurser som ger meritpoäng eller är på 100 poäng. Det gör att det är färre elever som tar del av filosofi på gymnasiet än tidigare.

Men filosofi har en roll att spela i en bredare kontext än enbart som ett ämne i sig utan också som en naturlig del inom andra vetenskaper. Den kan förstärka och berika andra ämnen som eleverna studerar. Framtida projekt på den skola där jag är verksam är att inom SO-ämnesgruppens verksamhet arbeta för att filosofiska teorier och perspektiv införlivas även inom exempelvis samhällsvetenskap, historia och geografi. Det kan vara ett utmärkt sätt att ge eleverna ett vidgat perspektiv och förståelse inom andra ämnen. Så trots dess ynka 50-poäng har filosofin en stor kostym att fylla.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag (modifierad)
Svenska etablerade partier har länge försökt vinna tillbaka väljare från Sverigedemokraterna bland annat genom att härma deras retorik. Svensk filosofis Jesper Olsson menar att strategin är kontraproduktiv och uppmanar politiker att våga tänka om.
Jesper Olsson
Foto: Wolfram Huke/Wikimedia Commons
Den 14 mars 2026 gick Jürgen Habermas bort. Anders Burman skriver här om Habermas sju decennier långa karriär och förlusten av den sista tänkaren i stor stil.
Anders Burman
Foto: Christian Lue/Unsplash
Vad är den akademiska frihetens begränsningar? David Brax tittar närmare på den senaste kontroversen gällande en filosofs anspråk på akademisk frihet.
David Brax
Foto: meeezy/Unsplash
Hundvisslepolitiken har gjort entré. Svenska politiker använder i dag särskilda uttryck – så kallade "hundvisslor” – som bär på dolda budskap avsedda att forma väljarnas attityder och påverka deras beslut. Ellen Breitholtz, docent i lingvistik vid Göteborgs universitet, ger en förklaring på hur detta fungerar.
Ellen Breitholtz
Foto: Europeana/Unsplash
Dumpen har väckt starka reaktioner i Sverige, och dess ansvarige utgivare dömdes nyligen för grovt förtal. Men bortom de juridiska och etiska striderna väcker Dumpen också frågan om varför människor gång på gång dras till offentliga iscensättningar av skuld och bestraffning. Jacob Gustavsson betraktar här fenomenet ur ett filosofihistoriskt perspektiv.
Jacob Gustavsson
Foto: camstejim/Unsplash
Vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle. När politisk kommunikation blir allt kortare och mer tillspetsad får underförstådda påståenden större inslag, vilket förstärker bekräftelsebias och polarisering. Därför är politisk läsförståelse viktigare än någonsin, menar Anna W. Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.
Anna W Gustafsson
Foto: Ernie A. Stephens/Unsplash
I en tid då samtalsklimatet präglas av polarisering växer självcensuren fram. När trakasserier och hot ökar anpassar vi våra ord eller väljer att tiga helt. Fortsätter denna trend riskerar också demokratin att urholkas, menar Oscar Björkenfeldt, postdoktor vid Göteborgs universitet.
Oscar Björkenfeldt
Foto: Ed Rojas/Unsplash
När går politisk kommunikation över i propaganda? Peter Pagin, professor emeritus i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, undersöker gränsen mellan berättigad opinionsbildning och politisk manipulation.
Peter Pagin
Foto: Joss Broward/Unsplash.
Kommer hotet mot universiteten idag främst från totalitära krafter – eller är hotet mer djupgående, mer internt? David Brax diskuterar Peter Flemings tes i Dark Academia, ett centralt verk för kritiska universitetsstudier.
David Brax
Foto: Maskmedicare Shop/Unsplash
Jesper Ahlin Marceta är bekymrad över att ingen han talade med under våren ifrågasatte hur forskare bör förhålla sig till beslutsfattare. Krönika från Svensk filosofis nyhetsbrev den 19 juni 2025.
Jesper Ahlin Marceta