Jämförelser av olika handlingsalternativ är centralt i vårt resonerande när vi försöker bestämma oss för vad vi bör göra. Många gånger är det enkelt att göra jämförelser. Jag bör välja det yrke som ger mig en känsla av mening samtidigt som det erbjuder en bra lön, framför det yrke som ger sämre betalt och mest känns meningslöst. Det första alternativet är det bästa, vilket talar för att jag bör välja det.

Ibland är jämförelser dock inte lika enkla. Vi är alla bekanta med situationer där det tycks omöjligt att säga hur två alternativ förhåller sig till varandra. Hur förhåller sig en karriär som filosof till en karriär som advokat? Ett gott glas rött vin och ett gott glas vitt vin? En semester i Rom och en semester i Zermatt? Det ena alternativet tycks vara varken bättre, sämre eller lika bra som det andra; de tycks vara ojämförbara med avseende på dess värde.

Att alternativ kan förhålla sig på det viset tycks underligt och svårförklarat. Saker som är underliga och svårförklarliga lockar ofta till sig filosofer, så även i detta fallet. Men det är inte bara filosofisk nyfikenhet som driver forskning om ojämförbarhet. Det finns också en oro för att om alternativ är ojämförbara så kan man omöjligt fatta rationella beslut, eftersom rationellt handlade bör styras av hur alternativ förhåller sig till varandra med avseende på värde.

En möjlighet är naturligtvis att det inte finns mycket mer att säga än att alternativ ibland inte kan jämföras. När två alternativ tycks ojämförbara så betyder det helt enkelt att det ena varken är bättre, sämre eller lika bra som det andra.

Det finns fyra inflytelserika teorier om vad som är grunden till ojämförbarhet. En möjlighet är naturligtvis att det inte finns mycket mer att säga än att alternativ ibland inte kan jämföras. När två alternativ tycks ojämförbara så betyder det helt enkelt att det ena varken är bättre, sämre eller lika bra som det andra.

Förslaget att ojämförbarhet betyder att alternativen är lika bra har ansetts vara en för radikal ståndpunkt. Det har motiverat filosofer till att utveckla andra förslag:

(1) Den epistemologiska teorin, som hävdar att det endast är okunskap om alternativen som gör att vi upplever alternativen som ojämförbara.

(2) Vaghetsteorin, som menar att det faktum att vårt språk innehåller vagheter gör att vi ibland inte med bestämdhet kan säga hur två alternativ förhåller sig till varandra. Den här idén kan illustreras genom att betänka ett vagt ord så som ”grushög”. Ordet har ingen exakt definition vilket gör att det är obestämt hur många gruskorn man behöver för att kunna få kalla sin samling med gruskorn för en grushög. Detsamma kan gälla värdejämförelser. Kanske är det en avsaknad av exakthet som gör att vi inte med bestämdhet kan säga hur alternativen förhåller sig till varandra.

(3) Paritetsteorin, som hävdar att det finns åtminstone en till värderelation utöver de tre gängse relationerna ”bättre än”, ”sämre än” samt ”lika bra”. När vi upplever att två alternativ är ojämförbara så kan det enligt den här teorin innebära att de står i paritet med varandra. Alternativen är jämförbara – fast i termer av en fjärde, tidigare förbisedd, värderelation. Paritetsrelationen påminner mycket om ”lika bra”, men skillnaden är att om man förbättrar ett handlingsalternativ så kan paritetsrelationen bestå medans ”lika bra”-relationen alltid upphör då alternativ förbättras/försämras. En karriär som filosof blir nödvändigtvis inte bättre än en karriär som advokat om lönen ökas med en liten summa, ett lite bättre rött vin är inte nödvändigtvis bättre än ett vitt vin, och en resa till Rom är nödvändigtvis inte bättre än en resa till Zermatt bara för att den förlängs med 10 minuter. Om alternativen varit lika bra innan dessa förbättringar införts skulle de förbättrade versionerna varit bättre än alternativen.

Vår förhoppning är att vår föreslagna klassificering kan vara ett hjälpsamt medel i att hitta lösningar på hur man faktiskt bör handla då man står inför en svår jämförelse.

I vår nyligen publicerade forskningsartikel ”Classifying comparability problems in a way that matters” hävdar vi att den rent metafysiska forskningen kring vad som förklarar upplevd ojämförbarhet nu är tillräckligt utvecklad för att återigen fokusera på frågan om hur man faktiskt ska agera när man står inför ett fall av ojämförbarhet.

Vi menar att skillnaden mellan vaghetsteorin och paritetsteorin är mindre än vad många kanske insett. Distinktionen mellan vaghetsteorin och paritetsteorin är främst av ett teoretiskt intresse. Därefter presenterar vi ett nytt sätt att klassificera svåra jämförelser.

Vår föreslagna klassificering fokuserar inte på de metafysiska förklaringsmodellerna, utan är neutral i avseende på vad som kan tänkas ha gett upphov till den svåra jämförelsen, till exempel vaga måttstockar eller okonventionella värderelationer. Snarare bygger klassificeringen på vad som krävs av handlingsagenten för att gå vidare och fatta ett rationellt beslut. Vår förhoppning är att vår föreslagna klassificering kan vara ett hjälpsamt medel i att hitta lösningar på hur man faktiskt bör handla då man står inför en svår jämförelse. Det är en sak att ha svårighet att ranka och välja mellan olika viner, men en annan sak att ranka och välja mellan olika typer av liv att leva.

Läs mer:

Value Incommensurability: Ethics, Risk, and Decision-Making. Redigerad av Henrik Andersson och Anders Herlitz.

Svåra val och rationella agenter. Av Ruth Chang.