Filosofi för alla: Inför Världsfilosofidagen

Bild: Genererad med DALL·E.
Tulsa Jansson

Världsfilosofidagen infaller den tredje torsdagen i november varje år. Den instiftades 2002 av UNESCO som menar att filosofi och praktiserad filosofi (eller filosofisk praxis som det också kallas) är centrala verktyg för att förstå och utveckla oss själva och våra samhällen.

Så här skriver UNESCO på sin hemsida om dagen:

Filosofi är både en inspirerande disciplin och en vardagsaktivitet som har kraften att förändra samhällen. På denna dag av gemensam övning i fritt, resonerande och informerat tänkande över de stora utmaningar vi i vår tid står inför, uppmuntras alla UNESCOs partners att organisera olika typer av aktiviteter – filosofiska dialoger, debatter, konferenser, workshops, kulturevenemang och presentationer runt det allmänna temat för dagen och med deltagande från filosofer och forskare från alla andra inriktningar från natur- och samhällsvetenskaper, utbildare lärare, studenter, journalister och representanter från annan media samt allmänheten.

(UNESCOs hemsida, översatt från engelska)

Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis (SSFP) är en ideell och partipolitiskt obunden förening som i år fyller 10 år. Vi firar världsfilosofidagen sedan 2013 i Sverige i samma anda och med samma upplägg som UNESCOs huvudkontor i Paris: genom att erbjuda en intresserad allmänhet att lyssna på filosofiföreläsningar samt delta i filosofiska workshops med olika inriktningar.

Programmet har förutom föreläsningar av akademiska filosofer innehållit såväl workshops som inspelning på scen av Sveriges Radios program Filosofiska rummet. Föreningen har även bedrivit ”gerillafilosofi”. Exempelvis tryckte vi ett år upp korta instruktioner för dialogiskt samtal samt förslag på frågor att prata om, som placerades ut på pendeltåg och bussar under rubriken ”Tala med en främling”. Under ett annat år samlades svar in på stan, på kontor och i restaurangkök på frågan ”Vad ska ett gott liv innehålla?”. Ett annat år modererades ett stort filosofikafé på en centralstation med resenärer som kom och gick.

Deltagarna formulerar i dessa samtal (modererade av en filosofisk praktiker) själva teser, ger belysande exempel, formulerar argument för och emot, kommenterar och skrattar ihop. Dessa dialoger är väldigt exotiska: det finns inte många forum där människor i olika åldrar och från vitt skilda sociala bakgrunder tillsammans kan mötas i dialog kring ”de stora frågorna”. Det är också bland annat detta som gör samtalen så värdefulla. Att öva kritiskt och kreativt tänkande, logik, argumentationsanalys, att öva mod, lyssnade och nyfikenhet, att förundras ihop ger på en gång praktisk nytta, då centrala demokratiska färdigheter praktiseras, samtidigt som det ger deltagarna utlopp för att undersöka vissa av livets mysterier ihop med andra. Känslan av att inte vara själv med sina grubblerier är ett slags tröst.

Filosofisk praxis utövas i enskilda samtal eller i grupp som exempelvis sokratiska dialoger, filosofiska caféer eller filosofi för barn där den vanligaste modellen är Philosophy for Children (P4C). Varje gren har sitt eget historiska ursprung.

SSFPs ändamål är att i Sverige sprida kunskap om och främja användandet av filosofi i samhället, i yrkeslivet och i vardagen. Föreningen riktar sig mot verksamma inom filosofisk praxis, blivande praktiker och den intresserade allmänheten. Vår vision är att Sverige ska vara ett samhälle som på alla nivåer genomsyras av filosofisk dialog och reflektion.

För att uppnå det erbjuder vi utbildningar och olika (ofta konstadsfria) seminarier samt producerar material för skolor och vårdpersonal m.fl. att fritt ta del av. Vi försöker också påverka politiker och andra beslutsfattare genom att informera om värdet av filosofiska dialoger i exempelvis skola, vård, offentliga rum och i organisationer. SSFP är alltså en plattform för filosofer som vill arbeta med filosofi genom praktik eller för de filosofer som helt enkelt inte hittar möjlighet till anställning på någon högskola men som vill nyttja sin utbildning i en karriär utanför akademin. SSFP är också en plattform för de som inte nödvändigtvis har en högre utbildning inom filosofi men som vill praktisera inom sitt yrke exempelvis lärare, vårdpersonal, bibliotekarier, HR-personal eller personal i kriminalvården.

I år firas Världsfilosofidagen på Södra Teatern i Stockholm lördagen den 20 november (läs mer om detta här). Men SSFP är en ideell förening med små resurser. Vi hoppas att institutioner i Sverige som undervisar och forskar inom filosofi, gemensamt med oss framöver vill arrangera firandet av Världsfilosofidagen. Gärna på flera orter och gärna i flera dagar!

För mer inblick i filosofisk praxis, se Kalle Grills artikel för Svensk filosofi om ämnet.

  • Adjunkt i Mänskliga rättigheter vid Malmö universitet, ordförande för Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis och styrelseledamot i Stiftelsen Svensk filosofi.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein
Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om tematiken i sin nypublicerade avhandling.
Johan Marticki
Foto: Sint-Katelijne-Waver
Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.
Martin Westerholm
Foto: aitac/Unsplash
Alla har någon gång i livet upplevt kärlek – antingen genom att älska eller bli älskade. Men vad är kärlek egentligen? För att hitta svar vänder sig Felix Maier till de antika grekiska filosoferna.
Felix Maier
Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson