Filosofi för alla: Inför Världsfilosofidagen

Bild: Genererad med DALL·E.
Tulsa Jansson

Världsfilosofidagen infaller den tredje torsdagen i november varje år. Den instiftades 2002 av UNESCO som menar att filosofi och praktiserad filosofi (eller filosofisk praxis som det också kallas) är centrala verktyg för att förstå och utveckla oss själva och våra samhällen.

Så här skriver UNESCO på sin hemsida om dagen:

Filosofi är både en inspirerande disciplin och en vardagsaktivitet som har kraften att förändra samhällen. På denna dag av gemensam övning i fritt, resonerande och informerat tänkande över de stora utmaningar vi i vår tid står inför, uppmuntras alla UNESCOs partners att organisera olika typer av aktiviteter – filosofiska dialoger, debatter, konferenser, workshops, kulturevenemang och presentationer runt det allmänna temat för dagen och med deltagande från filosofer och forskare från alla andra inriktningar från natur- och samhällsvetenskaper, utbildare lärare, studenter, journalister och representanter från annan media samt allmänheten.

(UNESCOs hemsida, översatt från engelska)

Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis (SSFP) är en ideell och partipolitiskt obunden förening som i år fyller 10 år. Vi firar världsfilosofidagen sedan 2013 i Sverige i samma anda och med samma upplägg som UNESCOs huvudkontor i Paris: genom att erbjuda en intresserad allmänhet att lyssna på filosofiföreläsningar samt delta i filosofiska workshops med olika inriktningar.

Programmet har förutom föreläsningar av akademiska filosofer innehållit såväl workshops som inspelning på scen av Sveriges Radios program Filosofiska rummet. Föreningen har även bedrivit ”gerillafilosofi”. Exempelvis tryckte vi ett år upp korta instruktioner för dialogiskt samtal samt förslag på frågor att prata om, som placerades ut på pendeltåg och bussar under rubriken ”Tala med en främling”. Under ett annat år samlades svar in på stan, på kontor och i restaurangkök på frågan ”Vad ska ett gott liv innehålla?”. Ett annat år modererades ett stort filosofikafé på en centralstation med resenärer som kom och gick.

Deltagarna formulerar i dessa samtal (modererade av en filosofisk praktiker) själva teser, ger belysande exempel, formulerar argument för och emot, kommenterar och skrattar ihop. Dessa dialoger är väldigt exotiska: det finns inte många forum där människor i olika åldrar och från vitt skilda sociala bakgrunder tillsammans kan mötas i dialog kring ”de stora frågorna”. Det är också bland annat detta som gör samtalen så värdefulla. Att öva kritiskt och kreativt tänkande, logik, argumentationsanalys, att öva mod, lyssnade och nyfikenhet, att förundras ihop ger på en gång praktisk nytta, då centrala demokratiska färdigheter praktiseras, samtidigt som det ger deltagarna utlopp för att undersöka vissa av livets mysterier ihop med andra. Känslan av att inte vara själv med sina grubblerier är ett slags tröst.

Filosofisk praxis utövas i enskilda samtal eller i grupp som exempelvis sokratiska dialoger, filosofiska caféer eller filosofi för barn där den vanligaste modellen är Philosophy for Children (P4C). Varje gren har sitt eget historiska ursprung.

SSFPs ändamål är att i Sverige sprida kunskap om och främja användandet av filosofi i samhället, i yrkeslivet och i vardagen. Föreningen riktar sig mot verksamma inom filosofisk praxis, blivande praktiker och den intresserade allmänheten. Vår vision är att Sverige ska vara ett samhälle som på alla nivåer genomsyras av filosofisk dialog och reflektion.

För att uppnå det erbjuder vi utbildningar och olika (ofta konstadsfria) seminarier samt producerar material för skolor och vårdpersonal m.fl. att fritt ta del av. Vi försöker också påverka politiker och andra beslutsfattare genom att informera om värdet av filosofiska dialoger i exempelvis skola, vård, offentliga rum och i organisationer. SSFP är alltså en plattform för filosofer som vill arbeta med filosofi genom praktik eller för de filosofer som helt enkelt inte hittar möjlighet till anställning på någon högskola men som vill nyttja sin utbildning i en karriär utanför akademin. SSFP är också en plattform för de som inte nödvändigtvis har en högre utbildning inom filosofi men som vill praktisera inom sitt yrke exempelvis lärare, vårdpersonal, bibliotekarier, HR-personal eller personal i kriminalvården.

I år firas Världsfilosofidagen på Södra Teatern i Stockholm lördagen den 20 november (läs mer om detta här). Men SSFP är en ideell förening med små resurser. Vi hoppas att institutioner i Sverige som undervisar och forskar inom filosofi, gemensamt med oss framöver vill arrangera firandet av Världsfilosofidagen. Gärna på flera orter och gärna i flera dagar!

För mer inblick i filosofisk praxis, se Kalle Grills artikel för Svensk filosofi om ämnet.

  • Adjunkt i Mänskliga rättigheter vid Malmö universitet, ordförande för Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis och styrelseledamot i Stiftelsen Svensk filosofi.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson
Foto: Joshua Kettle/Unsplash
Hur kan vi egentligen veta någonting? Det har nog varit den mest centrala frågan inom epistemologin sedan Platon. En av de största debatterna handlar om huruvida kunskap är ett normativt begrepp eller inte. Balder Ask Zaar ger här en överblick av debatten och sina skäl för varför kunskapsbegreppet i slutänden inte är normativt.
Balder Ask Zaar
Faltonia Betitia Proba, född i Rom omkring år 320, betraktas i dag som den första kristna kvinnliga poeten. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om Probas liv och gärning – och om hur hon under senantiken förde samman kristendomen och den romerska traditionen.
Sigrid Schottenius Cullhed
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
I sitt forskningsprojekt undersöker Ellen Svensson frågor kring AI-paternalism inom sjukvården. Hur påverkar AI relationen mellan läkare och patient? Och vilka risker medför AI-baserade beslut för patienter?
Ellen Svensson
Foto: Stefano Zocca/Unsplash
Antikens filosofer hade en föreställningsvärld som skilde sig fundamentalt från vår. I vår läsning av dem bär vi med oss våra egna idéer till deras texter, vilket kan påverka vår förståelse. Idéhistorikern Anton Svanqvist reflekterar över problemet med att försöka förstå över tid och rum.
Anton Svanqvist
Foto: Patrick Tomasso/Unsplash
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund
Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash
Martin Heidegger beskrev ångesten som en spricka i vardagens blick. Hanna Tillberg har i sin litteraturvetenskapliga forskning tagit vara på Heideggers ångestteori. Här berättar hon hur.
Hanna Tillberg
Den antika tanken hade närhet till en levande praktik. Antikens filosofer riktade blicken mot hur makten utövades, vad för slags människor som hade makt och hur deras karaktärer påverkar styret. Sådana tankar tappar aldrig sin aktualitet, menar Hans Ruin.
Hans Ruin
Foto: Mia Swerbs/Unsplash
De flesta är överens om att människor behöver tvingande institutioner som upprätthåller ordningen i samhället. Tänk om de har fel. Kanske är det enda rättfärdiga styrelseskicket inget styrelseskick alls. Andrés G. Garcia skriver om anarkismens filosofi.
Andrés G. Garcia
Foto: Edgar Serrano (CC BY-NC-SA)
Platons dialoger visar vilket pris vi får betala om vi överlåter styret åt någon annan, i stället för att själva engagera oss som medborgare. Charlotta Weigelt skriver om Platon och demokratin.
Charlotta Weigelt