Nils Franzén är forskare vid Uppsala universitet och postdok vid Humboldtuniversitet i Berlin, Victor Moberger är forskare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg är forskare i praktisk filosofi vid Uppsala universitet. De forskar inom metaetik och är aktuella med en ny lärobok i ämnet.

Vad är metaetik?

Inom praktisk filosofi brukar man dela in filosofiska frågor som rör etik, eller moral, i två huvudsakliga grupper. Anta till exempel att Anna anser att det är moraliskt fel att äta kött. Huruvida Anna har rätt – det vill säga huruvida det verkligen är fel att äta kött – är en fråga som diskuteras inom normativ etik (inklusive tillämpad etik och politisk filosofi). Inom normativ etik försöker man ge systematiska svar på frågor om vad som är rätt och fel, och varför det är det.

Men det finns också andra filosofiska frågor man kan ställa om Annas uppfattning att det är moraliskt fel att äta kött. Vad betyder egentligen uttryck som ”moraliskt fel”? Kan meningen hos dessa termer till exempel förstås i termer av vad en fullt ut opartisk person skulle rekommendera? Syftar dessa termer till att beskriva något överhuvudtaget, eller är deras funktion snarare att ge uttryck för våra känslor? Kan vi veta om Annas uppfattning är korrekt eller ej, och hur går vi i så fall tillväga för att ta reda på det?

En annan fråga är om moraliska uppfattningar är fundamentalt annorlunda än exempelvis uppfattningar om vad klockan är, vilket väder det är ute, eller vad som är kvadratroten ur 144. Är moraliska uppfattningar till exempel speciella på så sätt att de (till skillnad från andra typer av uppfattningar) är essentiellt knutna till våra känslor?

En särskilt brännande fråga rör moralens objektivitet. Finns det svar på moraliska frågor ”där ute”, oberoende av oss, ungefär som svaret på frågan huruvida jorden är rund är oberoende av oss? Eller är all moral egentligen relativ till specifika kulturer eller andra grupper? Kan det till och med vara så, vilket hävdas av den moraliska nihilismen, att all moral vilar på en illusion och att alla moraliska uppfattningar egentligen är falska?

Dessa frågor om moralens objektivitet, moralisk kunskap, moraliskt språk och moraliska uppfattningar hör alla till den gren av filosofin som brukar kallas metaetik. Namnet syftar till att det rör sig om filosofiska frågor om moralen som inte direkt handlar om vad som är rätt och fel, utan snarare om ”metafrågor” om hur moraliska frågor ska förstås och hur de kan besvaras.

Grundbok i metaetik

Introduktionskurser i metaetik uppfattas ofta som ett av de svårare momenten inom grundkurser i praktisk filosofi. Ett av skälen kan vara att metaetiken är tätt sammanknuten med många andra filosofiska områden. Exempelvis leder frågor om meningen hos moraliska termer in i språkfilosofins domäner. Likaså är frågor om möjligheten till moralisk kunskap förstås nära relaterade till frågor om vad kunskap i allmänhet är. Metaetiska diskussioner tenderar alltså att kräva att man sätter sig in många andra filosofiska frågor, på ett sätt som ibland gör dem svåra att överblicka.

Denna aspekt av metaetiska frågor är emellertid också något som i mångas ögon gör dem extra intressanta och spännande. I vår nyskrivna introduktionsbok till ämnet, Grundbok i metaetik (Studentlitteratur 2021), har vi försökt ta fasta på att metaetiken så att säga befinner sig i skärningspunkten mellan flera olika filosofiska ämnen. Boken handlar om metaetik, men vi hoppas att läsaren också kommer att lära sig en hel del om hur filosofer har tänkt om till exempel kunskap, sanning, språk, och om relationen mellan filosofi och empirisk vetenskap.

Varje kapitel behandlar en metaetisk helhetsbild, det vill säga en teori som besvarar (eller åtminstone indikerar ett svar på) samtliga centrala metaetiska frågor. Det rör sig om allt från enkla former av moralisk subjektivism och relativism till en långtgående form av moralisk objektivism – den så kallade non-naturalismen – enligt vilken det finns objektiva moraliska fakta som skiljer sig radikalt från de fakta som vetenskaperna studerar. Totalt behandlas sju olika sådana helhetsbilder, varav vissa även inkluderar flera olika versioner. Fokus ligger i hög grad på diverse inflytelserika argument för och emot de olika teorier som behandlas.

Boken är främst avsedd att användas vid introduktionskurser i metaetik på universitetsnivå, men den förutsätter inga särskilda filosofiska förkunskaper. Vår förhoppning är att alla som någon gång har funderat på frågor om moralens natur kan finna boken intressant.

Boken kan beställas här: https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/humaniora-och-samhallsvetenskap/filosofi/grundbok-i-metaetik/

%d bloggare gillar detta: