Filosofisk tidskrift

Jens Johansson

Filosofisk tidskrift grundades 1980 och har sedan dess kommit ut med fyra nummer per år. Tidskriften publicerar texter från olika filosofiska inriktningar och skolor och vänder sig inte bara till fackfilosofer utan i minst lika hög grad till en bredare läsekrets av filosofiskt intresserade. Utöver längre artiklar innehåller tidskriften kortare replikskiften, recensioner och notiser. Det är inte ovanligt med specialnummer utifrån något specifikt tema.

De ämnen som avhandlas varierar vitt och brett. Många texter rör förstås klassiska filosofiska frågor inom exempelvis kunskapsteori, metafysik och etik. Men lika ofta handlar texterna i tidskriften om mer tillämpade frågor, som till exempel implicit bias, medborgarskap, idrott och genteknik.

Tidskriftens uppsatser berör ofta ämnen vid den filosofiska forskningsfronten, men på ett sätt som i regel är långt mer lättillgängligt än i vetenskapliga facktidskrifter. På så sätt är tidskriften en möjlighet för den intresserade allmänheten att ta del av den aktuella akademiska filosofiska forskningen. Flera namnkunniga filosofer har genom åren figurerat i tidskriften, däribland Ingemar Hedenius, Konrad Marc-Wogau, Dagfinn Føllesdal, Georg Henrik von Wright, Torbjörn Tännsjö, Åsa Wikforss och till och med Axel Hägerström, som i ett av de allra första numren bidrog (om än postumt) med sin uppsats ”Filosofien som vetenskap”. Tidskriftens sidor är dock inte reserverade för fackfilosofer, eller forskare överlag, utan vem som helst som känner sig manad är varmt välkommen att skicka in sin text för eventuell publicering.

Efter att ha grundat tidskriften år 1980 var Lars Bergström dess redaktör i hela 40 imponerande år. Nu har han lämnat över rodret till oss, Jens Johansson (redaktör och ansvarig utgivare), Olle Risberg (redaktör) och Karin Enflo (redaktionsassistent), som sedan 2020 utgör tidskriftens nya redaktion. Till vår glädje fortsätter Bergström även efter att ha slutat som redaktör att bidra med sina synnerligen läsvärda texter till tidskriften. 

Vi har flera nya initiativ på gång, som vi hoppas kommer att hjälpa tidskriften att nå ut till en ännu större läsekrets. Ett nytt inslag är boksymposier om nyutgiven filosofisk litteratur. I nummer 3/2020 diskuterade Lars Bergström sin bok Varats dunkla skrymslen (Thales 2018) med sina kommentatorer och nummer 4/2020 innehöll ett symposium om Fredrik Svenaeus Det naturliga (Gidlunds 2019). Dessutom kommer vår hemsida att göras om för att bli mer lättnavigerad och innehållsrik. I samband med detta kommer tidskriftens layout att förnyas (eller kanske snarare föråldras – dess nya design kommer att inspireras av hur tidskriften såg ut i sin begynnelse på 80-talet). Inom kort kommer vi också att lansera en podcast, Filosofisk podcast, som görs av redaktionen tillsammans med Stockholmsfilosoferna Stina Björkholm och Nils Sylvan. Där kommer filosofiska frågor att diskuteras med inbjudna gäster. Likt tidskriftens uppsatser kommer dessa diskussioner inte att förutsätta några särskilda förkunskaper hos lyssnaren, utan alla som är intresserade kommer att kunna ta del av dem.

Om man vill ha mer information om tidskriften (exempelvis om hur man blir prenumerant) så kan man gå in på dess hemsida. Man kan också ”gilla” tidskriften på Facebook för att på så sätt få regelbundna uppdateringar om nya nummer, podcastavsnitt och andra nyheter om tidskriften.

  • Professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och ansvarig utgivare för Filosofisk tidskrift.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Anika Huizinga/Unsplash
Filosofer och litteraturvetare läser samma texter, men på helt olika sätt. Kanske har de mycket att lära av varandra – inte trots, utan på grund av att de talar olika språk. Maria Trejling resonerar kring disciplinernas skilda förhållningssätt till text.
Maria Trejling
Foto: Ksenia Yakovleva/Unsplash
Sofia Jeppsson trodde att demoner från en annan verklighet förföljde och försökte döda henne. Som forskare i filosofi har hon studerat det psykotiska tillståndet. Vad ska man tro på, när man inte vet vad man kan tro på?
Sofia Jeppsson
Foto: NATO
Hur fundamentala är principerna i krigets doktriner? Vilken betydelse har soldatens omdömesförmåga? Søren Sjøgren är officer och filosof. Här berättar han om sin forskning.
Søren Sjøgren
Hur kan man locka fler människor till filosofins värld utan att det krävs år av studier? I boken Filosofera tillsammans visar Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö hur alla kan delta i filosofiska samtal. Genom konkreta verktyg och lättillgängliga teman bjuder boken in till reflektion och gemensamt sökande efter insikter.
Kalle Grill
Foto: James Webb-teleskopet/NASA.
Mörk materia används som en förklaring till många astronomiska och kosmologiska observationer, trots att vetenskapen har svårt att bevisa dess existens. Simon Allzén reder ut vad som skiljer mörk materia från enhörningar, tomtar och troll.
Simon Allzén
Foto: Giorgio Grani/Unsplash
Filosofer söker ofta efter rättvisan vid sina skrivbord, men ibland ger de sig ut i verkligheten på jakt efter svar. Anders Melin och Patrik Baard visar hur det kan gå till.
Anders Melin, Patrik Baard
Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén
Den kristna feminismen utmanar patriarkala idéer om subjektivitet genom att betona hur vår identitet formas i relation till andra. Den lyfter därtill fram hur maktstrukturer påverkar subjektiviteten och förespråkar en mer inkluderande syn på människan och hennes subjektivitet, skriver Martin Langby, doktorand i etik.
Martin Langby
Foto: Danist Soh/Unsplash
Ett helt nytt sätt att förhålla sig till vår begreppsvärld? Eller bara gammal vanlig filosofi, med ny flashig etikett? Oavsett är begreppslig ingenjörskonst i dag ett hett diskuterat ämne inom filosofin. Här ger Fredrik Österblom oss en introduktion till metoden och dess varianter.
Fredrik Österblom