Filosofisk tidskrift

Jens Johansson

Filosofisk tidskrift grundades 1980 och har sedan dess kommit ut med fyra nummer per år. Tidskriften publicerar texter från olika filosofiska inriktningar och skolor och vänder sig inte bara till fackfilosofer utan i minst lika hög grad till en bredare läsekrets av filosofiskt intresserade. Utöver längre artiklar innehåller tidskriften kortare replikskiften, recensioner och notiser. Det är inte ovanligt med specialnummer utifrån något specifikt tema.

De ämnen som avhandlas varierar vitt och brett. Många texter rör förstås klassiska filosofiska frågor inom exempelvis kunskapsteori, metafysik och etik. Men lika ofta handlar texterna i tidskriften om mer tillämpade frågor, som till exempel implicit bias, medborgarskap, idrott och genteknik.

Tidskriftens uppsatser berör ofta ämnen vid den filosofiska forskningsfronten, men på ett sätt som i regel är långt mer lättillgängligt än i vetenskapliga facktidskrifter. På så sätt är tidskriften en möjlighet för den intresserade allmänheten att ta del av den aktuella akademiska filosofiska forskningen. Flera namnkunniga filosofer har genom åren figurerat i tidskriften, däribland Ingemar Hedenius, Konrad Marc-Wogau, Dagfinn Føllesdal, Georg Henrik von Wright, Torbjörn Tännsjö, Åsa Wikforss och till och med Axel Hägerström, som i ett av de allra första numren bidrog (om än postumt) med sin uppsats ”Filosofien som vetenskap”. Tidskriftens sidor är dock inte reserverade för fackfilosofer, eller forskare överlag, utan vem som helst som känner sig manad är varmt välkommen att skicka in sin text för eventuell publicering.

Efter att ha grundat tidskriften år 1980 var Lars Bergström dess redaktör i hela 40 imponerande år. Nu har han lämnat över rodret till oss, Jens Johansson (redaktör och ansvarig utgivare), Olle Risberg (redaktör) och Karin Enflo (redaktionsassistent), som sedan 2020 utgör tidskriftens nya redaktion. Till vår glädje fortsätter Bergström även efter att ha slutat som redaktör att bidra med sina synnerligen läsvärda texter till tidskriften. 

Vi har flera nya initiativ på gång, som vi hoppas kommer att hjälpa tidskriften att nå ut till en ännu större läsekrets. Ett nytt inslag är boksymposier om nyutgiven filosofisk litteratur. I nummer 3/2020 diskuterade Lars Bergström sin bok Varats dunkla skrymslen (Thales 2018) med sina kommentatorer och nummer 4/2020 innehöll ett symposium om Fredrik Svenaeus Det naturliga (Gidlunds 2019). Dessutom kommer vår hemsida att göras om för att bli mer lättnavigerad och innehållsrik. I samband med detta kommer tidskriftens layout att förnyas (eller kanske snarare föråldras – dess nya design kommer att inspireras av hur tidskriften såg ut i sin begynnelse på 80-talet). Inom kort kommer vi också att lansera en podcast, Filosofisk podcast, som görs av redaktionen tillsammans med Stockholmsfilosoferna Stina Björkholm och Nils Sylvan. Där kommer filosofiska frågor att diskuteras med inbjudna gäster. Likt tidskriftens uppsatser kommer dessa diskussioner inte att förutsätta några särskilda förkunskaper hos lyssnaren, utan alla som är intresserade kommer att kunna ta del av dem.

Om man vill ha mer information om tidskriften (exempelvis om hur man blir prenumerant) så kan man gå in på dess hemsida. Man kan också ”gilla” tidskriften på Facebook för att på så sätt få regelbundna uppdateringar om nya nummer, podcastavsnitt och andra nyheter om tidskriften.

  • Professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och ansvarig utgivare för Filosofisk tidskrift.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
View all posts
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén
View all posts
View all posts
Foto: Clay Banks/Unsplash
Den kristna feminismen utmanar patriarkala idéer om subjektivitet genom att betona hur vår identitet formas i relation till andra. Den lyfter därtill fram hur maktstrukturer påverkar subjektiviteten och förespråkar en mer inkluderande syn på människan och hennes subjektivitet, skriver Martin Langby, doktorand i etik.
Martin Langby
View all posts
Foto: Danist Soh/Unsplash
Ett helt nytt sätt att förhålla sig till vår begreppsvärld? Eller bara gammal vanlig filosofi, med ny flashig etikett? Oavsett är begreppslig ingenjörskonst i dag ett hett diskuterat ämne inom filosofin. Här ger Fredrik Österblom oss en introduktion till metoden och dess varianter.
Fredrik Österblom
View all posts
Foto: Ospan Ali/Unsplash
Blir världen bättre av fler lyckliga varelser? Vanliga svar på den frågan leder till den så kallade "motbjudande slutsatsen". Det har visat sig svårt att hitta en teori inom populationsetik som inte leder till den motbjudande slutsatsen eller till andra lika oacceptabla slutsatser.
Erik Carlson
View all posts
Den 10 maj 2024 försvarade Andreas Stephens sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här presenterar han en kort sammanfattning.
Andreas Stephens
View all posts
Den 6 april i år försvarade jag min avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Då läsarkretsen av hela boken nog är begränsad så ges här en något kortare sammanfattning.
Anton Emilsson
View all posts
Foto: Dmitry Ratushny/Unsplash
Många filosofiska problem består av antaganden som var för sig verkar rimliga, men som tillsammans leder till motsägelser. Varför bekymrar sig filosofer över denna typ av problem? Och går det ens att lösa alla paradoxer?
Sofia Bokros
View all posts
Den 12 januari försvarade Dorna Behdadi sin avhandling i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Här ger hen en sammanfattning av avhandlingen.
Dorna Behdadi
View all posts
Foto: Braydon Anderson (braydona)/Unsplash
Idag talas det om hur dolda politiska budskap förmedlas genom ”dogwhistles”, som på svenska kallas för ”hundvisslor”. Men hur ska vi förstå fenomenet filosofiskt? Och hur blir vi bättre på att genomskåda samt bemöta problematiska hundvisslor?
Jesper Olsson
View all posts