Filosofisk tidskrift

Jens Johansson

Filosofisk tidskrift grundades 1980 och har sedan dess kommit ut med fyra nummer per år. Tidskriften publicerar texter från olika filosofiska inriktningar och skolor och vänder sig inte bara till fackfilosofer utan i minst lika hög grad till en bredare läsekrets av filosofiskt intresserade. Utöver längre artiklar innehåller tidskriften kortare replikskiften, recensioner och notiser. Det är inte ovanligt med specialnummer utifrån något specifikt tema.

De ämnen som avhandlas varierar vitt och brett. Många texter rör förstås klassiska filosofiska frågor inom exempelvis kunskapsteori, metafysik och etik. Men lika ofta handlar texterna i tidskriften om mer tillämpade frågor, som till exempel implicit bias, medborgarskap, idrott och genteknik.

Tidskriftens uppsatser berör ofta ämnen vid den filosofiska forskningsfronten, men på ett sätt som i regel är långt mer lättillgängligt än i vetenskapliga facktidskrifter. På så sätt är tidskriften en möjlighet för den intresserade allmänheten att ta del av den aktuella akademiska filosofiska forskningen. Flera namnkunniga filosofer har genom åren figurerat i tidskriften, däribland Ingemar Hedenius, Konrad Marc-Wogau, Dagfinn Føllesdal, Georg Henrik von Wright, Torbjörn Tännsjö, Åsa Wikforss och till och med Axel Hägerström, som i ett av de allra första numren bidrog (om än postumt) med sin uppsats ”Filosofien som vetenskap”. Tidskriftens sidor är dock inte reserverade för fackfilosofer, eller forskare överlag, utan vem som helst som känner sig manad är varmt välkommen att skicka in sin text för eventuell publicering.

Efter att ha grundat tidskriften år 1980 var Lars Bergström dess redaktör i hela 40 imponerande år. Nu har han lämnat över rodret till oss, Jens Johansson (redaktör och ansvarig utgivare), Olle Risberg (redaktör) och Karin Enflo (redaktionsassistent), som sedan 2020 utgör tidskriftens nya redaktion. Till vår glädje fortsätter Bergström även efter att ha slutat som redaktör att bidra med sina synnerligen läsvärda texter till tidskriften. 

Vi har flera nya initiativ på gång, som vi hoppas kommer att hjälpa tidskriften att nå ut till en ännu större läsekrets. Ett nytt inslag är boksymposier om nyutgiven filosofisk litteratur. I nummer 3/2020 diskuterade Lars Bergström sin bok Varats dunkla skrymslen (Thales 2018) med sina kommentatorer och nummer 4/2020 innehöll ett symposium om Fredrik Svenaeus Det naturliga (Gidlunds 2019). Dessutom kommer vår hemsida att göras om för att bli mer lättnavigerad och innehållsrik. I samband med detta kommer tidskriftens layout att förnyas (eller kanske snarare föråldras – dess nya design kommer att inspireras av hur tidskriften såg ut i sin begynnelse på 80-talet). Inom kort kommer vi också att lansera en podcast, Filosofisk podcast, som görs av redaktionen tillsammans med Stockholmsfilosoferna Stina Björkholm och Nils Sylvan. Där kommer filosofiska frågor att diskuteras med inbjudna gäster. Likt tidskriftens uppsatser kommer dessa diskussioner inte att förutsätta några särskilda förkunskaper hos lyssnaren, utan alla som är intresserade kommer att kunna ta del av dem.

Om man vill ha mer information om tidskriften (exempelvis om hur man blir prenumerant) så kan man gå in på dess hemsida. Man kan också ”gilla” tidskriften på Facebook för att på så sätt få regelbundna uppdateringar om nya nummer, podcastavsnitt och andra nyheter om tidskriften.

  • Professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och ansvarig utgivare för Filosofisk tidskrift.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Pavan Trikutan/Unsplash
Christian Munthe brukar förklara för de som frågar om hans filosofiska verksamhet att han jobbar mycket tvärvetenskapligt. Men vad innebär det? Och på vilka sätt kan filosofin användas tvärvetenskapligt? Det beror delvis på vad man menar med tvärvetenskap, delvis på vad som räknas som filosofi.
Christian Munthe
Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
Foto: Adrien Converse/Unsplash
En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.
Karl Bergman
Foto: Florian Krumm/Unsplash
Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.
Ellen Davidsson
Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.
Frits Gåvertsson
Foto: Javier Miranda/Unsplash
Vad vår planet tål sätter gränser för vad vi människor får göra. Planetär etik erbjuder ett etiskt ramverk där jorden, snarare än människan, står i centrum för moraliska överväganden.
Silvana Hultsch
Foto: Manta X/Unsplash.
Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken och samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin som sammanvävda.
Olli Lagerspetz
Den 12 september 2025 försvarade Melina Tsapos sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här sammanfattar hon dess innehåll, ansats och syfte.
Melina Tsapos
Foto: Mathieu Stern/Unsplash
Är rikedom och snygghet nyckeln till lycka? Pauliina Remes visar att antika filosofer kan lära oss hur vi omdirigerar våra begär till något mer genuint gott.
Pauliina Remes
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
Den moderna vetenskapen närmar sig möjligheten att skapa barn helt syntetiskt, utan biologiskt tillskott från verkliga människor. Vad betyder det för mänskligheten? Vilka etiska frågor väcker tekniken?
Daniela Cutas