Filosofisk tidskrift

Jens Johansson

Filosofisk tidskrift grundades 1980 och har sedan dess kommit ut med fyra nummer per år. Tidskriften publicerar texter från olika filosofiska inriktningar och skolor och vänder sig inte bara till fackfilosofer utan i minst lika hög grad till en bredare läsekrets av filosofiskt intresserade. Utöver längre artiklar innehåller tidskriften kortare replikskiften, recensioner och notiser. Det är inte ovanligt med specialnummer utifrån något specifikt tema.

De ämnen som avhandlas varierar vitt och brett. Många texter rör förstås klassiska filosofiska frågor inom exempelvis kunskapsteori, metafysik och etik. Men lika ofta handlar texterna i tidskriften om mer tillämpade frågor, som till exempel implicit bias, medborgarskap, idrott och genteknik.

Tidskriftens uppsatser berör ofta ämnen vid den filosofiska forskningsfronten, men på ett sätt som i regel är långt mer lättillgängligt än i vetenskapliga facktidskrifter. På så sätt är tidskriften en möjlighet för den intresserade allmänheten att ta del av den aktuella akademiska filosofiska forskningen. Flera namnkunniga filosofer har genom åren figurerat i tidskriften, däribland Ingemar Hedenius, Konrad Marc-Wogau, Dagfinn Føllesdal, Georg Henrik von Wright, Torbjörn Tännsjö, Åsa Wikforss och till och med Axel Hägerström, som i ett av de allra första numren bidrog (om än postumt) med sin uppsats ”Filosofien som vetenskap”. Tidskriftens sidor är dock inte reserverade för fackfilosofer, eller forskare överlag, utan vem som helst som känner sig manad är varmt välkommen att skicka in sin text för eventuell publicering.

Efter att ha grundat tidskriften år 1980 var Lars Bergström dess redaktör i hela 40 imponerande år. Nu har han lämnat över rodret till oss, Jens Johansson (redaktör och ansvarig utgivare), Olle Risberg (redaktör) och Karin Enflo (redaktionsassistent), som sedan 2020 utgör tidskriftens nya redaktion. Till vår glädje fortsätter Bergström även efter att ha slutat som redaktör att bidra med sina synnerligen läsvärda texter till tidskriften. 

Vi har flera nya initiativ på gång, som vi hoppas kommer att hjälpa tidskriften att nå ut till en ännu större läsekrets. Ett nytt inslag är boksymposier om nyutgiven filosofisk litteratur. I nummer 3/2020 diskuterade Lars Bergström sin bok Varats dunkla skrymslen (Thales 2018) med sina kommentatorer och nummer 4/2020 innehöll ett symposium om Fredrik Svenaeus Det naturliga (Gidlunds 2019). Dessutom kommer vår hemsida att göras om för att bli mer lättnavigerad och innehållsrik. I samband med detta kommer tidskriftens layout att förnyas (eller kanske snarare föråldras – dess nya design kommer att inspireras av hur tidskriften såg ut i sin begynnelse på 80-talet). Inom kort kommer vi också att lansera en podcast, Filosofisk podcast, som görs av redaktionen tillsammans med Stockholmsfilosoferna Stina Björkholm och Nils Sylvan. Där kommer filosofiska frågor att diskuteras med inbjudna gäster. Likt tidskriftens uppsatser kommer dessa diskussioner inte att förutsätta några särskilda förkunskaper hos lyssnaren, utan alla som är intresserade kommer att kunna ta del av dem.

Om man vill ha mer information om tidskriften (exempelvis om hur man blir prenumerant) så kan man gå in på dess hemsida. Man kan också ”gilla” tidskriften på Facebook för att på så sätt få regelbundna uppdateringar om nya nummer, podcastavsnitt och andra nyheter om tidskriften.

  • Professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och ansvarig utgivare för Filosofisk tidskrift.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Ani Sebastian/Unsplash
Platons unika användning av analogier förmedlade komplexa idéer på ett enkelt sätt. Genom att studera dem kan vi förstå analogiers centrala plats i rationella resonemang och hur de bidrar till klarhet i tänkandet.
Oscar Jablon
Rom blev en republik efter att den siste av sju kungar hade störtats. Isak Hammar noterar att balansen i den romerska republikens politiska system återkommande har idealiserats genom historien – men att även nutida jämförelser ofta kräver att vi betraktar historien i ett förenklat och selektivt ljus.
Isak Hammar
Foto: Rosie Steggle/Unsplash
Filosofi ska vara på allvar. Så varför inte tala klarspråk? Anton Emilsson om att tänka med Bernard Williams och att tänka på stil som filosofisk metod.
Anton Emilsson
Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard och Yaffa Epstein
Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om tematiken i sin nypublicerade avhandling.
Johan Marticki
Foto: Sint-Katelijne-Waver
Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.
Martin Westerholm