Många av världens invånare bor i kustnära lägen, vilket gör dem sårbara inför de stigande havsnivåer som vi kommer se som en följd av klimatförändringarna. Redan idag arbetar många städer med att anpassa sig till stigande havsnivåer och svenska städer är inget undantag. I Ystad pumpas sand upp på stränderna för att bromsa kusterosionen, i Vellinge har bygget av en vall påbörjats och i Göteborg diskuteras lösningar med barriärer som kan stängas vid högvattenstånd och stormar för att skydda staden undan havet. Kostnaderna för dessa insatser kommer bli stora, men priset för att inte göra någonting riskerar att bli ännu högre.
Anpassning till stigande havsnivåer är en utmaning för många kustsamhällen, som sannolikt kommer att bli än mer krävande när havet fortsätter stiga, kanske flera meter under de närmaste seklerna. Detta väcker många frågor om bland annat ansvar, fördelning, och hur man ska förhålla sig till stor osäkerhet över långa tidshorisonter.
Frågor som dessa är fokus för oss inom forskningsprojektet Sea-rims, vilket står för Sustainable and Ethical Adaptation to Rising Mean Sea Levels. Inom Sea-rims försöker vi dels identifiera vilka etiska problem som uppstår i samband med anpassning till stigande havsnivåer och dels undersöka hur vi ska bemöta dessa. Vi håller på så sätt på med väldigt tillämpad och verklighetsnära filosofi i direkt dialog med olika aktörer involverade i anpassning till stigande havsnivåer.
Sea-rims drivs gemensamt av forskare på Avdelningen för filosofi på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och på Statens Geotekniska Institut (SGI). Utöver det är ett antal kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och organisationer involverade som projektpartners och referensgrupp inom projektet.
Under de snart tre år som projektet har pågått har vi arbetat tillsammans med dessa aktörer på olika sätt för att driva forskningen framåt. Ibland har vi varit oroliga att det filosofiska ska kännas för abstrakt eller ”flummigt” för kommunala planerare att ta till sig, men vi har gång på gång blivit positivt överraskade av det engagemang som projektmedlemmarna har visat inför vårt arbete och deras vilja att vara del i att undersöka vad en etisk anpassning kan innebära.
Med deras hjälp har vi på KTH utvecklat en metod för att diskutera etiska frågor i anpassning till stigande havsnivåer över ovanligt lång tid (till 2200). Denna metod ger ingen direkt handlingsvägledning i specifika situationer men bidrar med ett ramverk för att lyfta in etiska frågeställningar i anpassningsprocessen. Vi hoppas att detta kan bidra till att bredda bilden av vilka värden som bör tas hänsyn till i klimatanpassning och att detta perspektiv kan förankras inom kommunal och regional planering.
Utöver detta bidrar vi även teoretiskt till det förhållandevis nya men växande forskningsområdet etisk klimatanpassning. Detta kan i sin tur leda till att än fler får upp ögonen för vikten av en etisk analys när vi möter denna globala utmaning, och att diskursen om exakt hur detta ska ske kan vidareutvecklas.
Fil.dr. i filosofi.
