Innan havet sväljer oss

Foto: Dimitry B/Unsplash
Anna Döhlén Wedin

Många av världens invånare bor i kustnära lägen, vilket gör dem sårbara inför de stigande havsnivåer som vi kommer se som en följd av klimatförändringarna. Redan idag arbetar många städer med att anpassa sig till stigande havsnivåer och svenska städer är inget undantag. I Ystad pumpas sand upp på stränderna för att bromsa kusterosionen, i Vellinge har bygget av en vall påbörjats och i Göteborg diskuteras lösningar med barriärer som kan stängas vid högvattenstånd och stormar för att skydda staden undan havet. Kostnaderna för dessa insatser kommer bli stora, men priset för att inte göra någonting riskerar att bli ännu högre.

Anpassning till stigande havsnivåer är en utmaning för många kustsamhällen, som sannolikt kommer att bli än mer krävande när havet fortsätter stiga, kanske flera meter under de närmaste seklerna. Detta väcker många frågor om bland annat ansvar, fördelning, och hur man ska förhålla sig till stor osäkerhet över långa tidshorisonter.

Frågor som dessa är fokus för oss inom forskningsprojektet Sea-rims, vilket står för Sustainable and Ethical Adaptation to Rising Mean Sea Levels. Inom Sea-rims försöker vi dels identifiera vilka etiska problem som uppstår i samband med anpassning till stigande havsnivåer och dels undersöka hur vi ska bemöta dessa. Vi håller på så sätt på med väldigt tillämpad och verklighetsnära filosofi i direkt dialog med olika aktörer involverade i anpassning till stigande havsnivåer.

Sea-rims drivs gemensamt av forskare på Avdelningen för filosofi på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och på Statens Geotekniska Institut (SGI). Utöver det är ett antal kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och organisationer involverade som projektpartners och referensgrupp inom projektet.

Under de snart tre år som projektet har pågått har vi arbetat tillsammans med dessa aktörer på olika sätt för att driva forskningen framåt. Ibland har vi varit oroliga att det filosofiska ska kännas för abstrakt eller ”flummigt” för kommunala planerare att ta till sig, men vi har gång på gång blivit positivt överraskade av det engagemang som projektmedlemmarna har visat inför vårt arbete och deras vilja att vara del i att undersöka vad en etisk anpassning kan innebära.  

Med deras hjälp har vi på KTH utvecklat en metod för att diskutera etiska frågor i anpassning till stigande havsnivåer över ovanligt lång tid (till 2200). Denna metod ger ingen direkt handlingsvägledning i specifika situationer men bidrar med ett ramverk för att lyfta in etiska frågeställningar i anpassningsprocessen. Vi hoppas att detta kan bidra till att bredda bilden av vilka värden som bör tas hänsyn till i klimatanpassning och att detta perspektiv kan förankras inom kommunal och regional planering.

Utöver detta bidrar vi även teoretiskt till det förhållandevis nya men växande forskningsområdet etisk klimatanpassning. Detta kan i sin tur leda till att än fler får upp ögonen för vikten av en etisk analys när vi möter denna globala utmaning, och att diskursen om exakt hur detta ska ske kan vidareutvecklas. 

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Zbynek Burival/Unsplash
Få har undgått vetskapen om att vi drastiskt behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser. Simon Rosenqvist menar att exakt hur detta ska mätas är i grund och botten en filosofisk fråga.
Simon Rosenqvist
Foto: Dan DeAlmeida/Unsplash
Trots att vi inte har direkt kontroll över vad vi tror, har vi handlingsutrymme i situationer av tvivel och osäkerhet, argumenterar religionsfilosofen Carl-Johan Palmqvist. I tvivlets kölvatten framträder en kreativ zon för existentiell och intellektuell orientering. Här utforskar Palmqvist vilka alternativ som står till buds när tron sviktar.
Carl-Johan Palmqvist
Foto: Ani Sebastian/Unsplash
Platons unika användning av analogier förmedlade komplexa idéer på ett enkelt sätt. Genom att studera dem kan vi förstå analogiers centrala plats i rationella resonemang och hur de bidrar till klarhet i tänkandet.
Oscar Jablon
Rom blev en republik efter att den siste av sju kungar hade störtats. Isak Hammar noterar att balansen i den romerska republikens politiska system återkommande har idealiserats genom historien – men att även nutida jämförelser ofta kräver att vi betraktar historien i ett förenklat och selektivt ljus.
Isak Hammar
Foto: Rosie Steggle/Unsplash
Filosofi ska vara på allvar. Så varför inte tala klarspråk? Anton Emilsson om att tänka med Bernard Williams och att tänka på stil som filosofisk metod.
Anton Emilsson
Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein