Theoria

Sven Ove Hansson

År 1935 grundade Åke Petzäll (1901-1957) en ny tidskrift i filosofi och psykologi, Theoria. Redan från början var det en filosofitidskrift; det blev inte så mycket psykologi. De två första årgångarna gavs tidskriften ut på svenska, danska och norska. Därefter övergick den till tre andra språk, nämligen engelska, tyska och franska. Sedan 1962 har den bara publicerat på engelska. Theoria har alltså gamla anor, och många av 1900-talets mest kända filosofer har skrivit artiklar i Theoria. (En artikel om tidskriftens historia finns i volym 75, nr 1, 2009.)

Under hela sin existens har Theoria varit öppen för artiklar inom filosofins alla områden. Redan i det första numret deklarerade tidskriften sitt oberoende från alla skolbildningar, och uttryckte sin vilja att främja dialog mellan olika filosofiska ståndpunkter. Till vår tradition hör också att sträva efter klarhet och precision i den filosofiska diskussionen. Därtill vill vi främja samarbete mellan filosofi och andra discipliner. Tidskriftens bredd ställer förstås stora krav på referentgranskningen. Vi har ett stort nätverk av granskare som bedömer inkomna manuskript inom sina respektive specialområden. 

Rent juridiskt var det länge oklart vem som ägde och kontrollerade tidskriften. Efter mer än ett halvsekel av juridisk oklarhet – som dock inte verkar ha skadat verksamheten – bildades år 1993 Stiftelsen Theoria. Den grundades av de svenska filosofiinstitutionerna. Stiftelsen äger tidskriften, och dess styrelse utser redaktör och redaktionsråd. Sedan 2008 ges Theoria ut av Wiley, ett internationellt förlag, på stiftelsens uppdrag. 

Från 1935 till och med 2004 kom Theoria ut med tre nummer per år, tidvis med en hel del sammanslagningar till dubbel- och trippelnummer. Åren 2005-2019 gav vi ut fyra nummer per år, och sedan 2019 publicerar vi sex nummer per år. Sedan 2008 är Theoria elektroniskt tillgänglig via universitetsbiblioteken, inklusive alla gamla volymer sedan starten. 

Hur ”svensk” är Theoria? Vår årliga bibliografi över svenska avhandlingar i filosofi är ett uttryck för vårt särskilda intresse för vad som händer i svensk filosofi. Vi följer också regelbundet upp Rolf-Schockpriserna med temanummer om pristagarnas bidrag till filosofin. Dessutom har många svenska filosofer bidragit till tidskriften, till exempel genom att recensera en bok, göra en intervju för tidskriften, eller redigera ett temanummer. (Sådana ska vi nu ha fler av.) Theoria är en internationell filosofitidskrift, uppbyggd av det svenska filosofisamfundet och med ett särskilt intresse av att spegla vad som händer där. 

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Hur kan man locka fler människor till filosofins värld utan att det krävs år av studier? I boken Filosofera tillsammans visar Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö hur alla kan delta i filosofiska samtal. Genom konkreta verktyg och lättillgängliga teman bjuder boken in till reflektion och gemensamt sökande efter insikter.
Kalle Grill
Foto: James Webb-teleskopet/NASA.
Mörk materia används som en förklaring till många astronomiska och kosmologiska observationer, trots att vetenskapen har svårt att bevisa dess existens. Simon Allzén reder ut vad som skiljer mörk materia från enhörningar, tomtar och troll.
Simon Allzén
Foto: Giorgio Grani/Unsplash
Filosofer söker ofta efter rättvisan vid sina skrivbord, men ibland ger de sig ut i verkligheten på jakt efter svar. Anders Melin och Patrik Baard visar hur det kan gå till.
Anders Melin, Patrik Baard
Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén
Den kristna feminismen utmanar patriarkala idéer om subjektivitet genom att betona hur vår identitet formas i relation till andra. Den lyfter därtill fram hur maktstrukturer påverkar subjektiviteten och förespråkar en mer inkluderande syn på människan och hennes subjektivitet, skriver Martin Langby, doktorand i etik.
Martin Langby
Foto: Danist Soh/Unsplash
Ett helt nytt sätt att förhålla sig till vår begreppsvärld? Eller bara gammal vanlig filosofi, med ny flashig etikett? Oavsett är begreppslig ingenjörskonst i dag ett hett diskuterat ämne inom filosofin. Här ger Fredrik Österblom oss en introduktion till metoden och dess varianter.
Fredrik Österblom
Foto: Ospan Ali/Unsplash
Blir världen bättre av fler lyckliga varelser? Vanliga svar på den frågan leder till den så kallade "motbjudande slutsatsen". Det har visat sig svårt att hitta en teori inom populationsetik som inte leder till den motbjudande slutsatsen eller till andra lika oacceptabla slutsatser.
Erik Carlson
Den 10 maj 2024 försvarade Andreas Stephens sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här presenterar han en kort sammanfattning.
Andreas Stephens
Den 6 april i år försvarade jag min avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Då läsarkretsen av hela boken nog är begränsad så ges här en något kortare sammanfattning.
Anton Emilsson