Theoria

Sven Ove Hansson

År 1935 grundade Åke Petzäll (1901-1957) en ny tidskrift i filosofi och psykologi, Theoria. Redan från början var det en filosofitidskrift; det blev inte så mycket psykologi. De två första årgångarna gavs tidskriften ut på svenska, danska och norska. Därefter övergick den till tre andra språk, nämligen engelska, tyska och franska. Sedan 1962 har den bara publicerat på engelska. Theoria har alltså gamla anor, och många av 1900-talets mest kända filosofer har skrivit artiklar i Theoria. (En artikel om tidskriftens historia finns i volym 75, nr 1, 2009.)

Under hela sin existens har Theoria varit öppen för artiklar inom filosofins alla områden. Redan i det första numret deklarerade tidskriften sitt oberoende från alla skolbildningar, och uttryckte sin vilja att främja dialog mellan olika filosofiska ståndpunkter. Till vår tradition hör också att sträva efter klarhet och precision i den filosofiska diskussionen. Därtill vill vi främja samarbete mellan filosofi och andra discipliner. Tidskriftens bredd ställer förstås stora krav på referentgranskningen. Vi har ett stort nätverk av granskare som bedömer inkomna manuskript inom sina respektive specialområden. 

Rent juridiskt var det länge oklart vem som ägde och kontrollerade tidskriften. Efter mer än ett halvsekel av juridisk oklarhet – som dock inte verkar ha skadat verksamheten – bildades år 1993 Stiftelsen Theoria. Den grundades av de svenska filosofiinstitutionerna. Stiftelsen äger tidskriften, och dess styrelse utser redaktör och redaktionsråd. Sedan 2008 ges Theoria ut av Wiley, ett internationellt förlag, på stiftelsens uppdrag. 

Från 1935 till och med 2004 kom Theoria ut med tre nummer per år, tidvis med en hel del sammanslagningar till dubbel- och trippelnummer. Åren 2005-2019 gav vi ut fyra nummer per år, och sedan 2019 publicerar vi sex nummer per år. Sedan 2008 är Theoria elektroniskt tillgänglig via universitetsbiblioteken, inklusive alla gamla volymer sedan starten. 

Hur ”svensk” är Theoria? Vår årliga bibliografi över svenska avhandlingar i filosofi är ett uttryck för vårt särskilda intresse för vad som händer i svensk filosofi. Vi följer också regelbundet upp Rolf-Schockpriserna med temanummer om pristagarnas bidrag till filosofin. Dessutom har många svenska filosofer bidragit till tidskriften, till exempel genom att recensera en bok, göra en intervju för tidskriften, eller redigera ett temanummer. (Sådana ska vi nu ha fler av.) Theoria är en internationell filosofitidskrift, uppbyggd av det svenska filosofisamfundet och med ett särskilt intresse av att spegla vad som händer där. 

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Federico Di Dio/Unsplash
Genom historien har filosofin knoppat av sig den ena akademiska disciplinen efter den andra. Ett av de senaste ämnena är kognitionsvetenskap. Peter Gärdenfors diskuterar här hur separationen från filosofin gick till och hur kognitionsvetenskapen utvecklats därefter.
Peter Gärdenfors
Foto: Pavan Trikutan/Unsplash
Christian Munthe brukar förklara för de som frågar om hans filosofiska verksamhet att han jobbar mycket tvärvetenskapligt. Men vad innebär det? Och på vilka sätt kan filosofin användas tvärvetenskapligt? Det beror delvis på vad man menar med tvärvetenskap, delvis på vad som räknas som filosofi.
Christian Munthe
Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
Foto: Adrien Converse/Unsplash
En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.
Karl Bergman
Foto: Florian Krumm/Unsplash
Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.
Ellen Davidsson
Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.
Frits Gåvertsson
Foto: Javier Miranda/Unsplash
Vad vår planet tål sätter gränser för vad vi människor får göra. Planetär etik erbjuder ett etiskt ramverk där jorden, snarare än människan, står i centrum för moraliska överväganden.
Silvana Hultsch
Foto: Manta X/Unsplash.
Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken och samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin som sammanvävda.
Olli Lagerspetz
Den 12 september 2025 försvarade Melina Tsapos sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här sammanfattar hon dess innehåll, ansats och syfte.
Melina Tsapos
Foto: Mathieu Stern/Unsplash
Är rikedom och snygghet nyckeln till lycka? Pauliina Remes visar att antika filosofer kan lära oss hur vi omdirigerar våra begär till något mer genuint gott.
Pauliina Remes