Är demokratiska datorer verkligen önskvärt?

Foto: Steve Johnson/Unsplash
Ludvig Beckman

Svaret beror både på vad vi menar med artificiell intelligens (AI) och demokrati men också på vilka sammanhang som avses. AI består av algoritmer som utför beräkningar och används till exempel flitigt för att styra och anpassa innehållet i sociala medier. Om det leder till att medborgaren får ”mer av samma” eller blir utsatt för förenklade och extrema budskap, kan det vara ett problem för en upplyst offentlighet.

Ett helt annan fråga är hur demokratin påverkas när AI blir ett verktyg för offentligt beslutsfattande. Skulle det vara ett demokratiskt problem om en myndighet tar ett beslut med hjälp av en algoritm i stället för att basera beslutet på en tjänstemans bedömning?

Det är knappast ett problem att ett myndighetsbeslut tas med stöd av en AI som utgörs av algoritmer som utför beräkningar utifrån givna parametrar. Mer utmanande är tanken att offentliga beslut tas av en AI med kapacitet för maskininlärning utan att någon människa deltagit i beslutet.

För att ringa in frågan behöver vi skilja på AI i den enkla betydelsen av ett program som ger ett förutbestämt svar givet bestämda parametrar och AI i den mer avancerade betydelsen av ett program som har förmågan att förbättra sig själv och därför ge svar som inte är förutbestämda. Det senare kallas också för maskininlärning. En ytterligare distinktion är mellan AI som beslutsstöd och AI som ersättning för mänskligt beslutsfattande. Endast i det senare fallet är det AI som beslutar.

Det är knappast ett problem att ett myndighetsbeslut tas med stöd av en AI som utgörs av algoritmer som utför beräkningar utifrån givna parametrar. Mer utmanande är tanken att offentliga beslut tas av en AI med kapacitet för maskininlärning utan att någon människa deltagit i beslutet. I en sådan situation går det inte att få svar på varför beslutet blivit som det blivit, förutom att det är vad ”maskinen” kommit fram till.

Det finns alltså en risk att maskininlärning som ersätter mänskligt beslutsfattande undergräver principen att demokratiska beslut ska vara möjliga att försvara inför alla medborgare.

I det fallet utmanas föreställningen att demokratiska beslut får sin moraliska särställning av att vara grundade på offentligt tillgängliga skäl. Till skillnad från auktoritära politiska system, utgår demokratin från att den makt som utövas av staten och andra offentliga organ ska vara möjlig att försvara inför alla medborgare. Men för att det ska vara möjligt, måste offentliga beslut baseras på skäl som är tillgängliga för den enskilde. Utan tillgång till skälen för ett beslut går det inte att begripa varför beslutet blivit som det blivit. 

Det finns alltså en risk att maskininlärning som ersätter mänskligt beslutsfattande undergräver principen att demokratiska beslut ska vara möjliga att försvara inför alla medborgare.

Samtidigt går det att invända mot den slutsatsen. Det är till exempel inte självklart att ett beslut som tagits av en människa alltid är baserat på tillgängliga skäl. Många enkla beslut tas snarast på rutin. En annan möjlig invändning är att en ökad användning av AI erbjuder stora fördelar. Det blir inte bara billigare men också mindre risk för felaktiga beslut. Är det verkligen viktigare att få tillgång till skälen för ett beslut än att beslutet är effektivt och korrekt? Dessa normativa frågor behöver studeras närmare om vi vill försäkra oss om att AI används på ett sätt som är förenligt med demokratins principer.

Läs mer:

Beckman, Ludvig; Rosenberg Hultin, Jonas; Jebari, Karim, 2022. ”Artificial intelligence and democratic legitimacy. The problem of publicity in public authority”, AI and Society (open access).

  • Professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson
Foto: Joshua Kettle/Unsplash
Hur kan vi egentligen veta någonting? Det har nog varit den mest centrala frågan inom epistemologin sedan Platon. En av de största debatterna handlar om huruvida kunskap är ett normativt begrepp eller inte. Balder Ask Zaar ger här en överblick av debatten och sina skäl för varför kunskapsbegreppet i slutänden inte är normativt.
Balder Ask Zaar
Faltonia Betitia Proba, född i Rom omkring år 320, betraktas i dag som den första kristna kvinnliga poeten. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om Probas liv och gärning – och om hur hon under senantiken förde samman kristendomen och den romerska traditionen.
Sigrid Schottenius Cullhed
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
I sitt forskningsprojekt undersöker Ellen Svensson frågor kring AI-paternalism inom sjukvården. Hur påverkar AI relationen mellan läkare och patient? Och vilka risker medför AI-baserade beslut för patienter?
Ellen Svensson
Foto: Stefano Zocca/Unsplash
Antikens filosofer hade en föreställningsvärld som skilde sig fundamentalt från vår. I vår läsning av dem bär vi med oss våra egna idéer till deras texter, vilket kan påverka vår förståelse. Idéhistorikern Anton Svanqvist reflekterar över problemet med att försöka förstå över tid och rum.
Anton Svanqvist
Foto: Patrick Tomasso/Unsplash
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund
Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash
Martin Heidegger beskrev ångesten som en spricka i vardagens blick. Hanna Tillberg har i sin litteraturvetenskapliga forskning tagit vara på Heideggers ångestteori. Här berättar hon hur.
Hanna Tillberg
Den antika tanken hade närhet till en levande praktik. Antikens filosofer riktade blicken mot hur makten utövades, vad för slags människor som hade makt och hur deras karaktärer påverkar styret. Sådana tankar tappar aldrig sin aktualitet, menar Hans Ruin.
Hans Ruin
Foto: Mia Swerbs/Unsplash
De flesta är överens om att människor behöver tvingande institutioner som upprätthåller ordningen i samhället. Tänk om de har fel. Kanske är det enda rättfärdiga styrelseskicket inget styrelseskick alls. Andrés G. Garcia skriver om anarkismens filosofi.
Andrés G. Garcia