Inom vetenskapsfilosofi diskuteras förutsättningarna för vetenskaplig kunskap. Detta inkluderar att utvärdera vetenskapliga metoder och deras styrka, vetenskapens syfte och värderingars roll i vetenskap.

Är vetenskap till för att ge en bokstavligen sann beskrivning av hur världen är, som måste kunna testas och verifieras eller falsifieras – och finns det ens ett enstaka syfte för alla vetenskaper?

En klassisk tanke om god vetenskap är att man måste ha en teori som förutsätter existensen av sådant som kan empiriskt upptäckas eller mätas. Men detta kan anses vara en för enkelspårig syn på vetenskapens roll, då vetenskap även behandlar sådant som inte kan upptäckas genom traditionella vetenskapliga metoder (exempelvis mörk materia). Även samhällsvetenskapliga discipliner, såsom nationalekonomi eller sociologi, kan ha svårt att göra förutsägelser som empiriskt kan verifieras eller bekräftas. Vetenskapsfilosofer kan då bidra till att utveckla nya sätt att förstå hur vetenskapliga hypoteser kan och bör utvärderas, även om de inte går att bekräfta empiriskt.

En annan klassisk tanke som numera ifrågasätts är att vetenskapen ska vara helt fri från värderingar. Vissa har i dag en mer accepterande syn på hur värderingar har en roll att spela i vetenskapen. Kanske är det varken möjligt eller ens önskvärt att ha en vetenskap fri från värderingar – utan kanske ska vi snarare sträva efter en medvetenhet om värderingarnas roll och hur de påverkar vetenskapen.

Det senaste avsnittet av Filosofisk podcast handlar om just detta. Medverkande i avsnittet är Erik Angner, professor i filosofi vid Stockholms universitet och doktor i nationalekonomi, och Simon Allzén, forskare vid Stockholms universitet, samt Stina Björkholm (programledare).

Podden finns där poddar finns och kan bland annat höras på Spotify, Apple podcasts och Soundcloud.

Mer information om podden finns här på Filosofisk tidskrifts hemsida. Filosofisk tidskrift finns även på Facebook.