År 2011 disputerade jag i praktisk filosofi vid Uppsala universitet med en avhandling i deontisk logik, det vill säga logiska relationer som rör normativa begrepp, exempelvis förbud, tillåtelse och förpliktelse. Jag hade ambitionen att fortsätta min forskning inom detta område rörande bland annat en del problem jag identifierat i min avhandling och inte ansåg att jag där kunnat lösa på ett fullt tillfredsställande sätt. Därför sökte jag under åren närmast efter min disputation postdoktjänster och andra tjänster, både i Sverige och utomlands.

Efter två års fruktlöst sökande insåg jag att jag behövde någon mer stabil försörjning. Jag hade tidigare, utöver filosofi, bland annat studerat en del datavetenskap, och hade ett intresse för arkiv- och biblioteksområdet och tidigare haft en del funderingar på en yrkesbana inom detta.

Hösten 2013 började jag studera masterprogrammet i ABM vid Uppsala universitet med inriktning arkivvetenskap. 2015 tog jag min examen med en uppsats om problem med digitalt bevarande av text. Under ett par år därefter hade jag tidsbegränsade anställningar som arkivarie inom skolan och Regionen i Stockholm. 2017 fick jag fast anställning som arkivarie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med min anställning förlagd i Uppsala och där har jag stannat sedan dess.

För närvarande arbetar jag på enheten för arkiv, informationshantering och registratur vid SLU i en grupp bestående av sex personer: arkivarier, huvudregistrator och systemutvecklare. Mitt arbete där består i huvudsak av administration och utveckling av e-arkiv och rådgivning till verksamheten när det gäller arkivering.

Dessutom har jag en del av min tjänst under avdelningen SLU Data Management Support (DMS) som organisatoriskt ligger under biblioteket och arbetar med stöd för olika aspekter av hantering av forsknings- och miljöanalysdata. Mitt arbete där består i stöd när det gäller frågor som rör arkivering av data och framtagande av vägledningar för datahantering.

Mer specifikt arbetar jag en del med kurering av databeskrivningar som publiceras via Researchdata.se, vilket innebär hjälp att se till att data är väl beskrivna, att filer är i lämpliga format och att eventuellt ingående programkod fungerar och är dokumenterad samt att data ges en lämplig nivå av tillgänglighet med hänsyn till bland annat känsliga uppgifter. Detta är kopplat till de så kallade FAIR-principerna som syftar till att säkra tillgänglighet och användbarhet hos forskning. Data som kommer från SLU behöver också tas om hand för arkivering vid SLU, oavsett om den publiceras externt eller inte.

En viktig del av mitt arbete utgörs av stöd för forskare och i det sammanhanget är det alltid till hjälp att själv ha erfarenhet av forskning. De grundläggande villkoren för att bedriva forskningsverksamhet med projekt, ansökningar, publikationer och så vidare är till stor del likartade. Samtidigt är det otvivelaktigt så att filosofisk forskning skiljer sig på många sätt från den mer empiriskt orienterade forskning som bedrivs på ett universitet som SLU, bland annat genom att den senare ofta ger upphov till stora mängder data som kan arkiveras och publiceras fristående från artiklar eller monografier, vilket inom filosofin är ovanligt, med undantag för viss så kallad experimentell filosofi.

I mitt arbete har jag också befattat mig en del med mer formella teoretiska modeller, där det har varit till nytta att ha erfarenhet av formella modeller inom filosofin. Ett exempel är CERIF som är en modell för att representera olika typer av information kopplad till forskning som projekt, forskare och resultat, och där jag, tillsammans med personer från SLU-biblioteket, publicerat en artikel om hur denna skulle kunna tillämpas för elektronisk arkivering.

Jag har även ett intresse för statistik som varit av mer privat natur, men även kan kopplas till områden inom den praktiska filosofin så som mätning av välfärd. Detta har varit till hjälp i mitt arbete med stöd åt forskare, inte minst när det gäller bekantskap med mjukvara som R, som många använder för analys och visualisering av data. Det blir allt vanligare med publicering även av programkod som forskare utveckla för sådana ändamål och den måste också tas om hand för arkivering.

Innan jag började doktorera i filosofi hade jag bland annat funderat på att arbeta inom biblioteksområdet. Under min tid som doktorand planerade jag inte aktivt för en yrkesbana utanför den akademiska filosofin, även om jag kunde tänka att det kanske skulle bli aktuellt, framför allt på grund av de osäkra möjligheterna att försörja sig på filosofisk forskning. När dessa farhågor besannades kunde jag vidareutbilda mig och påbörja en karriär inom ett område som ligger närmare det jag tidigare sett som realistiskt.

Det jag beskrivit ovan kan ändå illustrera hur filosofin, genom sitt sysslande med generella frågeställningar, kan kopplas till områden som kanske inte intuitivt förknippas med filosofi.