Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Men mänskliga rättigheter har varit i politikens, juridikens och filosofins blickfång längre än så. Åtminstone sedan 1600-talet har politiska filosofer argumenterat för dem, och den filosofiska diskussionen är levande än idag.
Inom diskursen finns det två grundinställningar. Den ena ser på mänskliga rättigheter som resultatet av en deliberativ process, som ett slags förhandlingslösning. Mänskliga rättigheter är en fråga om vad vi kan komma överens om. Den andra ser i stället på mänskliga rättigheter som ett slags måttstock som kan användas för att kritisera rådande orättvisor. Kritiken kan baseras på idéer om att det finns en djupt mänsklig moral som har blivit kränkt, eller – från mer aktivistiskt håll – på samhällsanalyser som identifierar missförhållanden och problemområden som behöver lösas. Andra filosofiska frågor på temat rör vad själva definitionen av en mänsklig rättighet är, vad rättigheterna ger rätt till, vem som har dem och varför.
Detta och mycket annat diskuteras i det senaste avsnittet av Filosofisk podcast som handlar om just mänskliga rättigheter. Medverkande i avsnittet är Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och docent i praktisk filosofi, och Eric Brandstedt, lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och docent i praktisk filosofi (gäster), samt Nils Sylvan (programledare).
Podden finns där poddar finns och kan bland annat höras på Spotify, Apple podcasts och Soundcloud.
Mer information om podden finns på Filosofisk tidskrifts hemsida. Filosofisk tidskrift finns även på Facebook.
