Vi ser en växande trend med fler och fler filosofiprogram på universiteten i Sverige. Förra året startades ett nytt masterprogram i filosofi och policy vid Linköpings universitet, och från och med i höst kan studenter läsa praktisk filosofi, politik och ekonomi (PPE) även i Göteborg.

Nu till hösten startar också Lunds universitet ett nytt kandidatprogram: Kritisk utredare. Till skillnad från det andra kandidatprogrammet i filosofi som erbjuds i Lund – PPE – är huvudämnet i det nya programmet teoretisk filosofi.

Jag frågar Ana María Mora Márquez, ny lektor i teoretisk filosofi i Lund och även programansvarig för det nya programmet, vad hon tror om den här trenden.

– Filosofi ger oss verktyg att ifrågasätta våra antaganden och förstå varför vi tycker och tror som vi gör. Det hjälper oss att navigera genom komplexa samhällsfrågor och fatta välgrundade beslut, något som är avgörande både i privatlivet och på arbetsplatsen.

Martin Jönsson, docent i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, har varit en av de drivande krafterna bakom det nya programmet.

Vad var tanken med att starta just det här programmet?

– Det finns en stark koppling mellan teoretisk filosofi och utredningsarbete. Filosofin ger oss en grundläggande förståelse för vad vi kan veta och hur vi bör tänka om världen.

– Det som saknas är mer praktiska färdigheter. Vi ville skapa ett program som kombinerar de här två delarna, så att studenterna inte bara får en teoretisk utbildning utan också praktiska verktyg för att hantera statistik och olika former av informationsinhämtning.

– Filosofin ger oss förutsättningarna för att tänka klart, medan de praktiska delarna gör att man kan tillämpa det i verkliga situationer, kompletterar Ana María.

Det är förstås roligt att fler och fler ser värdet av att studera filosofi. Men hur skiljer sig egentligen det här programmet från de som redan erbjuds i Sverige? 

– Kandidatprogrammet Kritisk utredare är inte bara ett kurspaket där vi har satt ihop intressanta kurser, förklarar Martin. I stort sett är samtliga terminer anpassade för att utveckla de specifika färdigheter som en utredare behöver. Det gör att studenter inte bara får en filosofisk grund utan också lär sig att tillämpa sina kunskaper i praktiska sammanhang kopplade till utredningsarbete.

Utbildningen består av tre terminer teoretisk filosofi, en termin statistik, en termin metodkurser och en termin med valfria kurser eller praktik.

– Och några av kurserna som ingår, till exempel “Social och Kognitiv Bias”, har designats specifikt för det här programmet, berättar Ana María.

Just kognitionsvetenskap är ett område där utbildningen kan förankras i den lokala forskningsmiljön, eftersom det är ett av ämnena förlagda vid Lunds filosofiska institution.

Både Ana María och Martin återkommer till de praktiska färdigheter som utbildningen ger. Men hur passar teoretisk filosofi in här? Är inte det ett väldigt abstrakt ämne?

– Ja, jag förstår att det kan verka abstrakt, instämmer Martin. Men teoretisk filosofi ger oss en bred och allmängiltig förståelse för hur vi kan tänka om världen och organisera vår kunskap. Det handlar bland annat om stora frågor som vad vi kan veta, vad som existerar och hur vi förstår språklig innebörd.

– Den här kunskapen blir ett slags ramverk som vi sedan kan applicera på mer konkreta problem. Till exempel, om vi lär oss om olika teorier om vetenskapens utveckling, kan vi också förstå de ramar inom vilka vetenskap kan ge oss kunskap, och därigenom lättare förstå specifika vetenskaper och på så sätt bli bättre på att värdera information. Filosofi är en sorts genväg till att snabbare förstå andra saker.

Även kunskapsfilosofi är något som det bedrivs särskilt mycket forskning om i Lund, och Ana María betonar rollen av detta i utbildningen.

– Epistemologi är viktigt för utredare eftersom det ger verktyg att kunna urskilja bra och dålig evidens från olika informationskällor, säger hon.

– Detsamma gäller för argumentationsanalys och logik, fortsätter Martin. Det handlar om att förstå hur ett argument är uppbyggt, olika sätt premisser kan stödja en slutsats och att kunna se ett arguments anatomi. De här färdigheterna är ovärderliga när man arbetar med att analysera komplexa frågor och fatta beslut baserade på argument och data.

Men mer konkret, vad ser ni som det största behovet eller gapet på arbetsmarknaden som programmet svarar mot?

– När vi designade programmet gjorde vi en arbetsmarknadsundersökning där vi kontaktade potentiella arbetsgivare för att ta reda på vad de söker hos en utredare, berättar Martin.

– Ett återkommande önskemål var personer med förmåga att förstå och uttrycka sig klart i text, samt att mer praktiskt kunna hantera och analysera numerisk data. Den kombinationen är inte så vanlig – många har antingen den ena förmågan eller den andra, men inte båda. 

Båda två trycker på att det är just det gapet som motiverat starten av ett program som ger studenter både en teoretisk bas och de praktiska verktyg som krävs för att navigera bland komplexa utmaningar och analyser.

Och det finns det onekligen ett behov av. I en tid när världen tycks förändras snabbare än vi kan förstå den, växer behovet av människor som kan förhålla sig kritiskt och analytiskt till den ökande mängden information och desinformation vi omges av.

Men kommer programmet verkligen kunna lära studenterna att hantera de ständigt nya och växande utmaningarna som vi ställs inför?

– En av fördelarna med programmet och fokuset på filosofi är att det bygger på generella och allmängiltiga färdigheter, förklarar Martin. Det gör att våra studenter blir väldigt flexibla. De får både en fast grund att stå på och samtidigt en förmåga att hantera nya och föränderliga utmaningar.

– De lär sig hur man värderar och bearbetar information på ett kritiskt sätt, vilket är avgörande i en tid där vi hela tiden konfronteras med nya former av data och desinformation. Programmet ger dem verktyg för att snabbt förstå nya frågor och anpassa sina metoder för att besvara dem.

Det är tydligt att ett centralt mål har varit att utveckla ett program som ger viktiga kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Men kan det också vara ett bra steg för den som vill fortsätta med avancerade studier i filosofi?

– Absolut, menar Martin. Efter utbildningen har man en kandidatexamen i teoretisk filosofi och samma behörighet som andra filosofistudenter att fortsätta med studier på avancerad nivå.

Tanken är alltså att det ska vara ett program där alla dörrar står öppna när de tre studieåren är avklarade, oavsett om man vill fortsätta i akademin eller komma väl förberedd ut på arbetsmarknaden?

Båda instämmer entusiastiskt. 

– Man kan välja, avslutar Ana María. Och jag tror att det är viktigt för filosofins framtid som akademisk disciplin att det finns en väg ut ur akademien för de som vill ha det.

Mer information om programmet finns här.

Ansökningsperioden för höstterminen 2025 är 17 mars till 15 april.