Tanken med boken Filosofera tillsammans är att hjälpa människor att göra just det, oavsett förkunskaper. Författare är jag själv, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö. Boken ger konkret vägledning till att föra filosofiska samtal. Man kommer igång snabbt, språket är lättillgängligt och vi har försökt göra innehållet lättsamt och lekfullt. Målgruppen är en bred allmänhet och framför allt människor som inte studerat filosofi på universitet.
Men går det verkligen att filosofera med hjälp av en lättsam liten bok? Behöver man inte läsa de stora filosoferna, eller åtminstone något lite mer filosofiskt fylligt än våra korta introduktioner till ämnen som ”Objektivt och subjektivt” eller ”Robotars moraliska status”? Filosofer har ju genom tiderna formulerat idéer och teorier som kan vara belysande och inspirerande för att besvara dessa och andra frågor.
Mitt svar är tvådelat. Jag är å ena sidan den förste att rekommendera grundliga filosofiska studier för den som känner sig manad. Kanske kan vår bok till och med inspirera till det. Jag tror å andra sidan att det går att filosofera utan att ta vägen över redan formulerade idéer och teorier. Det är inte i första hand teoretiskt djup eller nyansering som gör ett samtal filosofiskt, utan sättet på vilket man närmar sig ett tema eller en fråga.
Vi lyfter i boken fram begreppet gemensam undersökning som grundläggande för den typ av samtal vi hoppas inspirera till. Med det menar vi ett förutsättningslöst sökande efter kunskap, förståelse och perspektiv, utan vidare syften, där samtalsdeltagarna tar gemensamt ansvar för samtalet, respekterar varandra och eftersträvar ett gemensamt sökande som inte behöver leda till gemensamma svar. Målet är alltså inte att övertyga varandra, utan snarare att vara nyfiken både på andras tankar och sina egna. Vi förordar en öppenhet för att de egna tankarna kan förändras, utan förutbestämd agenda för hur.
I kombination med klassiska analytiska filosofiska verktyg som distinktioner, definitioner och argument tror jag att förhållningssättet gör samtal filosofiska. I boken lyfter vi fram just dessa tre analytiska verktyg, tillsammans med grundläggande samtalshandlingar som att lyssna, att fråga, att stanna upp och tänka efter, och att skaffa sig överblick över samtalets innehåll.
I de inledande instruktionerna beskriver vi kort dessa sju olika samtalsverktyg. Vi använder dock inte uttryckligen begreppet ”gemensam undersökning” där, utan först i den avslutande teoridelen. I början lägger vi i stället fram fyra ”samtalsdygder” som vi tror mer effektivt introducerar den sorts samtal vi vill uppmuntra till. En av dygderna är den nyfikenhet jag redan nämnt. Vi rekommenderar också våra läsare och samtalare att bejaka och odla sin eftertänksamhet, sin ödmjukhet och sin lekfullhet, och vi ger korta uttolkningar av dessa fyra dygder. En tanke med detta är den centrala dygdeetiska att bekanta och fylliga begrepp ger rika associationer som är mer informativa och vägledande än regler eller instruktioner.
Jag tror att samtalsdygder och samtalsverktyg kan göra samtal filosofiska, nästan oberoende av innehåll. Det går att använda filosofiska metoder och inställningar för att orientera sig i vardagen, ta ställning i det lilla och det stora, förstå och förhålla sig till sina relationer och sammanhang, utan teoretiska förkunskaper.
Men det är förstås allra mest stimulerande att använda filosofiska metoder för att ta sig an filosofiska frågor, och det är sådana som presenteras i bokens olika samtalsunderlag. Huller om buller kommer metafysiska frågor om tid, hastighet och förändring, politiska och etiska frågor om ansvar, rättvisa och sanningsenlighet, och existentiella frågor om identitet, kön och kroppslighet. Vissa teman spänner över flera filosofiska områden.
Vi har försökt hitta varierade, fruktbara och kanske delvis överraskande ingångar till bokens teman. När samtalet handlar om det goda livet är uppmaningen att dra sig till minnes någon person man tycker levt ett riktigt gott liv. Könets betydelse undersöks genom att tänka sig ett framtida könlöst samhälle. Ingången till att undersöka tidens natur är att rita svaret på frågan ”Vad är tid?”
Vår förhoppning med boken är att sprida idén om filosofiska samtal bredare i Sverige. Att med en låg tröskel bjuda in vem som helst att ta svåra filosofiska frågor på allvar. Att inte bara uppmana till ett respektfullt, eftertänksamt och nyanserat samtalsklimat, utan konkret snitsla banan fram till ett sådant klimat.
Respektfulla, eftertänksamma och nyanserade samtal är kanske något av en bristvara i dagens uppjagade digitala verklighet. Flera recensenter har lyft fram just den aspekten av boken – att den skulle kunna göra stor nytta om den inspirerade det offentliga och politiska samtalet. Det är kanske för mycket att hoppas på. Vi är glada om den till en början inspirerar till privata filosofiska samtal runt om i landet. Men jag har skickat ett gratis exemplar till riksdagens talman.