I min avhandling undersöker jag vad klander är, vad som gör någon klandervärd, vad det är för någon att vara klandervärd, rätten att klandra, vad det är för klander att vara proportionerligt, och ger originella svar till dessa frågor som för debatten om klander framåt.

Det är vanligt att tro att vara arg på en person är att klandra henne. Det är också vanligt att tro att säga till en person att de borde be om ursäkt för sitt beteende är att klandra henne. Jag argumenterar mot dessa vanliga trosföreställningar genom att visa att vi ibland klandrar personer utan att vara arga på dem samt att vi ibland klandrar personer utan att låta någon veta att vi klandrar dem. På liknande sätt visar jag att andra teorier om vad klander är, eller vanliga föreställningar om vad klander är, är falska.

Till slut landar jag i slutsatsen att klandra en person är att vara disponerad att i olika omständigheter känna, tro och önska olika saker mot henne, till exempel tänka att andra borde klandra henne när man ser att hon går runt som att hon inte gjort något klandervärt samt känna sig ledsen när man tänker på hur relationen till henne förändrats på grund av hennes klandervärda handling. Vi hade inte tänkt dessa tankar eller känt dessa känslor om vi inte klandrade henne.

Inom värdeteori är en vanlig position att förstå värdeegenskaper med hjälp av idén om passande attityder. Leo Tolstojs bok Anna Karenina är till exempel en bra bok när det är passande för vem som helst att tycka om den. På liknande sätt har några föreslagit att vi kan förstå egenskapen ”klandervärd”: En person är klandervärd för att ha utfört en viss handling när det är passande för vem som helst att klandra henne för att ha utfört den. Få har dock undersökt denna typ av analys av klandervärdhet noggrant. I min avhandling både formulerar jag en informativ sådan analys och testar den. Jag gör den informativ genom att säga vad ”klander” i analysen betyder samt vad som gör det passande för vem som helst att klandra någon för att ha utfört en viss handling.

Bara för ett en person är klandervärd för att ha utfört en viss handling betyder det inte att det är tillåtet att klandra henne hur som helts. Det finns normer som påverkar hur du kan klandra henne. Två sådana normer är att du har rätt att klandra henne samt att ditt klander är proportionerligt. Trots att de flesta i klanderdebatten accepterar dessa normer är det oklart vad normerna menar med ”klander” och vad det innebär mer exakt för klander att vara proportionerligt. Min avhandling fyller dessa forskningsluckor.

Johansson Werkmäster, Marta (2023). Aspects of Blame: In which the nature of blame, blameworthiness, standing to blame and proportional blame are discussed. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Avhandlingen är fritt tillgänglig och kan laddas ner antingen från Lunds universitets forskningsportal eller från PhilPapers.