Om jag gillar romantiska komedifilmer och du gillar skräckfilmer, så är vi visserligen inte eniga med varandra om vilken filmgenre som är bäst, men vi tycks ändå inte vara i konflikt. Vilken filmgenre som är bäst är ju en smaksak. Om vi däremot är oeniga om sådant som huruvida ett vaccin är ett bra smittskydd, om dödshjälp är moraliskt fel, eller om Gud är treenig, så tycks vi vara i en konflikt. Påståenden om vetenskap, moral och religion är nämligen ofta formulerade som att de handlar om fakta, alltså om vad som är sant eller falskt.
Oenighet om vetenskapliga påståenden
För att reda ut oenighet om faktapåståenden kan vi vända oss till experter – alltså de som är mest kunniga och pålitliga på just det området. Inom vetenskapen är det ofta tydligt vem som är expert och vad som är sant eller falskt. Om det råder oenighet om huruvida ett visst vaccin är ett bra smittskydd, så behöver vi hitta de bästa experterna på vaccin. Detta syns ofta på hur erfarna de är och hur bra koll de har på den senaste forskningen. Vi behöver också identifiera hur pålitliga experterna är; är någon av dem partisk eller kanske slarvig? När vi har utvärderat dessa egenskaper så kan vi identifiera vem som troligen har rätt svar i en oenighet om vaccin eller ett annat vetenskapligt påstående.
Det är förhållandevis tydligt hur man hittar experter och sanna påståenden inom vetenskap, eftersom vetenskapliga påståenden ofta handlar om objektiva fakta. Om vi däremot vill hitta experter och sanna påståenden om sådant som moral och religion, så blir situationen mycket mer komplicerad.
Oenighet om moraliska påståenden
Inom moralfilosofin är det inte lika tydligt vem som är mest kunnig och om moraliska påståenden är sanna eller falska. Om två moralfilosofer är oeniga om huruvida dödshjälp är moraliskt fel, så kan vi förhålla oss lite olika inför detta beroende på vad vi tror att ”moraliskt fel” innebär. Om vi med ”moraliskt fel” menar att det är objektivt sant att dödshjälp är moraliskt fel, så är det en genuin konflikt mellan de oeniga moralfilosoferna. Då kan man vända sig till den av dem som är mest kunnig och pålitlig, precis som i fallet med den vetenskapliga experten.
Men om vi däremot inte menar att det är objektivt sant att dödshjälp är moraliskt fel, utan snarare menar att påståendet ger uttryck för en preferens, så tycks det som att de oeniga moralfilosoferna inte är i en genuin konflikt. Att förespråka en viss attityd inför dödshjälp är då jämförbart med att förespråka en viss filmgenre: Jag kan gilla möjligheten till dödshjälp medan du inte gillar möjligheten till dödshjälp, utan att vi är i konflikt med varandra.
Ståndpunkten att det inte finns objektiv moralisk sanning är omstridd, och det finns flera olika filosofiska teorier om hur man kan förstå sant och falskt inom moral. Med andra ord så är moralfilosoferna både oeniga om huruvida dödshjälp är moraliskt fel och hur man borde tolka det påståendet.
Oenighet om religiösa påståenden
Även inom religionsfilosofin är det otydligt vem som är mest kunnig och om religiösa påståenden är sanna eller falska. När två religionsfilosofer är oeniga om huruvida en gud kan vara treenig, så har vi flera möjliga sätt att förhålla oss till detta. Precis som i fallen med vetenskapliga experter och moralfilosofer, så kan vi utvärdera om någon av religionsfilosoferna är mer kunnig och pålitlig än den andra. Vi kan också anamma den andra positionen om moralisk oenighet som nämndes ovan, det att påståendet ”Gud är treenig” uttrycker något annat än en objektiv sanning. Man kanske bejakar eller förnekar påståendet för att det ingår i ens religiösa tradition. En preferens för en religiös tradition liknar då en preferens för en viss filmgenre: Jag kan gilla en kristen tradition som kallar gud treenig, och du kan gilla en muslimsk tradition som inte kallar gud treenig, utan att vi är i konflikt med varandra.
Ett tredje möjligt förhållningssätt till oenigheten är att hävda att båda påståendena ”Gud är treenig” och ”Gud är inte treenig” är sanna samtidigt. Om vi har en pluralistisk syn på religion, så kan vi hävda att båda påståendena är sanna eftersom de beskriver olika perspektiv på samma gudomliga väsen, ett gudomligt väsen som i sin helhet är obeskrivlig.
Ståndpunkten att flera till synes motsägande religiösa påståenden kan vara sanna samtidigt är omstridd, och precis som i fallet med moralisk sanning så finns det flera olika filosofiska och teologiska teorier om hur man kan förstå sant och falskt inom religion.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att beroende på om moraliska eller religiösa påståenden handlar om fakta, preferens, perspektiv eller något annat, så kan vi alltså tolka oenighet om dessa påståenden på olika sätt. Det är en av anledningarna till att det är svårt att hänvisa till en tydlig expert som har de rätta svaren när vi är oeniga om moraliska eller religiösa påståenden – som vi ofta kan göra när vi är oeniga om vetenskapliga påståenden.
Även om det är svårt att peka ut en filosof som har de rätta svaren, så kan filosofer ändå fungera som rådgivare i konflikter om sådant som moral eller religion. Vi filosofer kan då ge människor bra förutsättningar för att själva göra goda omdömen.
