Vad ska jag köpa till middag idag? Vart och hur ska jag åka på semester? Vilket parti ska jag rösta på? Dagligen ställs vi inför olika mer eller mindre svåra val – men vad är det egentligen som sker när vi väljer och vilket ansvar har vi för våra val och handlingar? Att vi kan välja att handla på ena eller andra sättet känns självklart för de flesta, men är fria val ens en möjlighet?

Sådana frågor har man ställt sig åtminstone sedan antikens dagar, men vad säger dagens vetenskap och filosofi om fri vilja? Och hur påverkar svaret på dessa frågor hur vi kan hantera samtidens globala utmaningar?

Boken Fri vilja och mänskligt ansvar – Illusion eller verklighet, (redaktörer Alf Linderman och Hans Liljenström) förmedlar tankar och perspektiv från många års samtal på Sigtunastiftelsen, där forskare och experter inom både naturvetenskap och humaniora samlat kunskap om människan och hennes natur. Bidragen i den här antologin sträcker sig från strikt biologiska perspektiv via modern fysik till humanistiska discipliner som filosofi och teologi. Bidragen skiljer sig åt i många avseenden, men syftar alla till att utforska människans möjlighet till fria val och ansvar. Tillsammans ger de en inblick i hur aktuella frågor om viljans och frihetens problem kan förstås i ljuset av dagens kunskap och teorier.

Många uppfattar frågan om den fria viljan som självklar eller ointressant, men hela vårt samhälle är konstruerat utifrån föreställningen om att människan har en fri vilja. Det politiska systemet, rättssamhällets uppbyggnad, hela den kommersiella sektorn där reklam och marknadsföring är centrala komponenter, allt består av system där det är en förutsättning att det finns någon form av antagande kring människans förmåga att välja mer eller mindre fritt. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det dock inte alls klart att vi verkligen har den frihet att välja som vi föreställer oss. Hur vi tänker kring detta har betydelse för hur vi ser på människan och hur vi ser på vårt ansvar, men också på många andra frågor, som exempelvis livets mening eller vad som kan åstadkommas med artificiell intelligens. 

Inom naturvetenskapen har man problem med fri vilja, dels för att världen anses styras av deterministiska naturlagar och slump, vilket inte tycks ge utrymme för någon fri vilja. Dels har det gjorts en rad psykofysiska experiment som tycks visa att ett beslut, till exempel att röra ett finger, föregås av en speciell hjärnaktivitet upp till flera sekunder innan vi blir medvetna om ”våra” beslut. Det tolkas som att det är hjärnan som fattar beslut, inte vi som medvetna subjekt. Därför är det en vanlig uppfattning i den vetenskapliga och filosofiska litteraturen att fri vilja är en illusion. Likväl förutsätter vetenskapens teoribildning och experiment, att vi som arbetar med detta gör det av ”fri vilja” och att resultaten inte är givna i förväg. Det är ett dilemma för dagens naturvetenskap, som utvecklats för att beskriva objekt, men inte subjekt.   

Som tydligt framgår i flera av bokens kapitel är frågan om den fria viljan nära kopplad till medvetandeproblematiken, vilken stått i centrum i samarbetet mellan Agora for Biosystems och Sigtunastiftelsen. Som ett led i detta samarbete genomförde vi 2017 en internationell konferens, Agora Conference on Free Will, med några av världens främsta forskare och tänkare inom området. Ett resultat av detta historiska möte blev ett fyraårigt projekt, Neurophilosophy of Free Will, finansierat av Templetonstiftelsen och Fetzer-institutet. Det är ett unikt samarbetsprojekt där 17 hjärnforskare, filosofer och datormodellerare gemensamt försöker gripa sig an den klassiska frågan kring människans fria vilja på ett sätt och i en omfattning som inte tidigare skett.

Förutom att på olika sätt främja dialogen mellan vetenskapare och filosofer, är vårt eget huvudsakliga bidrag i projektet främst inriktat på datormodellering av olika hjärnstrukturer inblandade i viljehandlingar. Syftet är att bistå hjärnforskarna i deras analys av experiment inom projektet, men också för att föreslå nya experiment och tolkningar. En huvudfråga här gäller att utröna de kausala sambanden mellan nervaktiviteten i olika hjärnområden i samband med beslutsfattande.

De inledande texterna i boken Fri vilja och mänskligt ansvar ger uttryck för funderingar och reflektioner kring människors val i olika situationer vilket på olika sätt kan vara avgörande för individen såväl som samhället i stort, liksom för planeten och kommande generationer. Även om de senare texterna i boken främst för fram olika teorier kring den fria viljan, delvis baserade på experimentella resultat, är det ändå de praktiska frågorna vi ställs inför i vardagen, som tydligast visar på att våra val har betydelse för oss själva och världen och att vi ansvarar för våra handlingar, i stort som i smått. Denna upplevelse av att vi kan välja våra tankar och handlingar så att de gagnar inte bara oss själva utan även andra, ger också mening i tillvaron. 

Avsikten med boken är att med olika utgångspunkter lyfta frågan om medvetande och fri vilja bortom den förhärskande bilden av människan som maskin, där robotar och AI anses kunna bli alltmer mänskliga och kanske även få medvetande och fri vilja. Boken försöker problematisera frågan och visa att det inte finns några avgörande vetenskapliga eller andra belägg för att fria viljan skulle vara en illusion. Framtida studier kan sannolikt belysa denna problematik ytterligare, och kanske kommer vi så småningom också få en förståelse för hur vår upplevelse av fri vilja kan passa in i en vetenskaplig beskrivning av världen. En sådan världsbild som tillåter en frihet bortom slump och deterministiska naturlagar står inte heller i konflikt med vår känsla av att kunna styra våra handlingar och ansvara för deras konsekvenser.