Filosofi för alla: Inför Världsfilosofidagen

Bild: Genererad med DALL·E.
Tulsa Jansson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Världsfilosofidagen infaller den tredje torsdagen i november varje år. Den instiftades 2002 av UNESCO som menar att filosofi och praktiserad filosofi (eller filosofisk praxis som det också kallas) är centrala verktyg för att förstå och utveckla oss själva och våra samhällen.

Så här skriver UNESCO på sin hemsida om dagen:

Filosofi är både en inspirerande disciplin och en vardagsaktivitet som har kraften att förändra samhällen. På denna dag av gemensam övning i fritt, resonerande och informerat tänkande över de stora utmaningar vi i vår tid står inför, uppmuntras alla UNESCOs partners att organisera olika typer av aktiviteter – filosofiska dialoger, debatter, konferenser, workshops, kulturevenemang och presentationer runt det allmänna temat för dagen och med deltagande från filosofer och forskare från alla andra inriktningar från natur- och samhällsvetenskaper, utbildare lärare, studenter, journalister och representanter från annan media samt allmänheten.

(UNESCOs hemsida, översatt från engelska)

Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis (SSFP) är en ideell och partipolitiskt obunden förening som i år fyller 10 år. Vi firar världsfilosofidagen sedan 2013 i Sverige i samma anda och med samma upplägg som UNESCOs huvudkontor i Paris: genom att erbjuda en intresserad allmänhet att lyssna på filosofiföreläsningar samt delta i filosofiska workshops med olika inriktningar.

Programmet har förutom föreläsningar av akademiska filosofer innehållit såväl workshops som inspelning på scen av Sveriges Radios program Filosofiska rummet. Föreningen har även bedrivit ”gerillafilosofi”. Exempelvis tryckte vi ett år upp korta instruktioner för dialogiskt samtal samt förslag på frågor att prata om, som placerades ut på pendeltåg och bussar under rubriken ”Tala med en främling”. Under ett annat år samlades svar in på stan, på kontor och i restaurangkök på frågan ”Vad ska ett gott liv innehålla?”. Ett annat år modererades ett stort filosofikafé på en centralstation med resenärer som kom och gick.

Deltagarna formulerar i dessa samtal (modererade av en filosofisk praktiker) själva teser, ger belysande exempel, formulerar argument för och emot, kommenterar och skrattar ihop. Dessa dialoger är väldigt exotiska: det finns inte många forum där människor i olika åldrar och från vitt skilda sociala bakgrunder tillsammans kan mötas i dialog kring ”de stora frågorna”. Det är också bland annat detta som gör samtalen så värdefulla. Att öva kritiskt och kreativt tänkande, logik, argumentationsanalys, att öva mod, lyssnade och nyfikenhet, att förundras ihop ger på en gång praktisk nytta, då centrala demokratiska färdigheter praktiseras, samtidigt som det ger deltagarna utlopp för att undersöka vissa av livets mysterier ihop med andra. Känslan av att inte vara själv med sina grubblerier är ett slags tröst.

Filosofisk praxis utövas i enskilda samtal eller i grupp som exempelvis sokratiska dialoger, filosofiska caféer eller filosofi för barn där den vanligaste modellen är Philosophy for Children (P4C). Varje gren har sitt eget historiska ursprung.

SSFPs ändamål är att i Sverige sprida kunskap om och främja användandet av filosofi i samhället, i yrkeslivet och i vardagen. Föreningen riktar sig mot verksamma inom filosofisk praxis, blivande praktiker och den intresserade allmänheten. Vår vision är att Sverige ska vara ett samhälle som på alla nivåer genomsyras av filosofisk dialog och reflektion.

För att uppnå det erbjuder vi utbildningar och olika (ofta konstadsfria) seminarier samt producerar material för skolor och vårdpersonal m.fl. att fritt ta del av. Vi försöker också påverka politiker och andra beslutsfattare genom att informera om värdet av filosofiska dialoger i exempelvis skola, vård, offentliga rum och i organisationer. SSFP är alltså en plattform för filosofer som vill arbeta med filosofi genom praktik eller för de filosofer som helt enkelt inte hittar möjlighet till anställning på någon högskola men som vill nyttja sin utbildning i en karriär utanför akademin. SSFP är också en plattform för de som inte nödvändigtvis har en högre utbildning inom filosofi men som vill praktisera inom sitt yrke exempelvis lärare, vårdpersonal, bibliotekarier, HR-personal eller personal i kriminalvården.

I år firas Världsfilosofidagen på Södra Teatern i Stockholm lördagen den 20 november (läs mer om detta här). Men SSFP är en ideell förening med små resurser. Vi hoppas att institutioner i Sverige som undervisar och forskar inom filosofi, gemensamt med oss framöver vill arrangera firandet av Världsfilosofidagen. Gärna på flera orter och gärna i flera dagar!

För mer inblick i filosofisk praxis, se Kalle Grills artikel för Svensk filosofi om ämnet.

  • Adjunkt i Mänskliga rättigheter vid Malmö universitet, ordförande för Svenska Sällskapet för Filosofisk Praxis och styrelseledamot i Stiftelsen Svensk filosofi.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Ahmad Odeh/Unsplash
Är filosofi att greppa tag i själen och vända den bort från felaktiga livsmål, och i stället rikta själen mot det mål som på riktigt kommer att göra människan lycklig? Hektor Löfgren skriver om Platons tankar om kärlekens betydelse för filosofin.
Hektor Löfgren
Foto: Liza Polyanskaya/Unsplash
Är filosofi nödvändig för det goda livet? Eller är det grubblarens självbedrägeri? Ulrika Carlsson reflekterar över vad filosofin gör och vilka det är som gör filosofi, grundläggande och samtidigt personliga frågor om filosofins ursprung och värde.
Ulrika Carlsson
Foto: Amandus Lindblad
Emma Jakobsson har sett en inspirerande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.
Emma Jakobsson
Foto: Yutacar/Unsplash
Elsa Magnell, nybliven doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet, delar med sig av sin resa från ensamt grubblande till gemensamt tänkande.
Elsa Magnell
Foto: David Matos/Unsplash
Kritiker av Etikprövningslagen är förvånansvärt tysta om vad lagen är till för. Erik Angner, professor i praktisk filosofi och före detta ledamot vid Etikprövningsmyndigheten, menar att lagen befrämjar viktiga värden som inte får hamna i skymundan.
Erik Angner
En lång rad av män vars filosofi vi bara får snudda vid. Per Algander recenserar en bok om Rainer Maria Rilke (1875–1926) som sätter tänkarna framför tankarna.
Per Algander
Foto: Cristina Gottardi/Unsplash
Debatten om kvinnors plats i filosofihistorien blossar upp med jämna mellanrum och verkar aldrig dö ut. Varför är det så svårt att enas om att kvinnliga filosofer både har existerat och förtjänar en plats i läroplanen?
Sara Mehri, Julie Noorda
Foto: Robert Bye/Unsplash
Det talas ofta om vikten av akademisk frihet. Men vad innebär egentligen akademisk frihet, och vad är den bra för?
David Brax
Foto: Oscar Keys/Unsplash.
En utlyst forskartjänst väcker filosofiska frågor: Kan man göra skada genom att erbjuda?
Jesper Ahlin Marceta
Foto: Niclas Fasth
Vad ska man göra när marken plötsligt sviktar, när vardagen börjar skava och livet krisar? Rut Vinterkvist recenserar Maria Lindquists bok Filosofi för livskrisare.
Rut Vinterkvist