Om medicinens filosofi

Amanda Thorell

Amanda Thorell är doktorand i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och skriver sin avhandling inom medicinens filosofi. Här berättar hon mer om detta forskningsområde och betydelsen av medicin-filosofiska frågor för samhället.

Medicin är ett ämne som rör oss alla. Vi har alla biologiska kroppar med fysiologiska funktioner. Vi kan alla råka ut för sjukdom. Hälsa, eller hur en fungerar, uppfattar de flesta dessutom som viktigt. Medicinen har också en betydande samhällelig roll. Enorma resurser krävs för att driva sjukhus, vårdcentraler och apotek, för att bedriva forskning, och för hjälpmedels- och läkemedelsproduktion. I och med detta blir det extra viktigt att kritiskt undersöka filosofiska aspekter av medicinen. Ytterst handlar det om vad medicinsk forskning och verksamhet bör ägna sig åt, samt hur man bör man ägna sig åt det.

Medicin är ett speciellt ämne, på ett sätt som bidrar till en stor variation av filosofiska frågor. Ämnet är speciellt på så sätt att det är både teoretiskt och praktiskt orienterat. Teoretiskt handlar medicin om hur kroppen fungerar och påverkas av olika faktorer, till exempel miljöfaktorer eller läkemedel. Praktiskt kan medicin ses som en social verksamhet med välmående som övergripande mål. Här innefattas till exempel mötet mellan vårdgivare och patient. Vissa medicin-filosofiska frågor rör det teoretiska medan andra rör det praktiska. Ytterligare frågor uppstår i gränslandet mellan det teoretiska och det praktiska.

De frågor som oftast lyfts fram som viktiga medicin-filosofiska frågor är etiska, och behandlas typiskt inom ämnet bioetik. Ofta rör dessa frågor det praktiska. De kan till exempel handla om prioritering av patienter vid bristande resurser, eller patienters rättigheter i mötet med vården. Etiska frågor kan också röra det teoretiska. Här kan det till exempel handla om användning av embryonala stamceller i forskning.

Men det finns också andra viktiga medicin-filosofiska frågor. Dessa behandlas inom ämnet medicinens filosofi. Medicinens filosofi angränsar till bioetik, men behandlar de frågor som inte är av enbart etisk karaktär. Frågorna kan istället vara begreppsliga, metafysiska, kunskapsteoretiska eller metodologiska. Ofta rör frågorna det teoretiska eller gränslandet mellan det teoretiska och det praktiska. De relaterar ofta till generell vetenskapsfilosofi eller till biologins filosofi.

Den kanske mest debatterade frågan inom medicinens filosofi är hur ”hälsa” och ”sjukdom” bör definieras. Denna fråga är särskilt problematisk eftersom begreppen hälsa och sjukdom förekommer både teoretiskt och praktiskt inom medicinen. Typiskt uppfattar vi också att begreppen har både en biologisk deskriptiv del (ett organ fungerar, eller fungerar inte, biologiskt adekvat) och en värderande del (ett tillstånd är, eller är inte, bra att ha). Vad som framför allt gör det problematiskt att definiera ”hälsa” och ”sjukdom” är att den teoretiska användningen av termerna och användningen av termerna inom praktisk verksamhet ställer olika, ömsesidigt uteslutande, krav på hur de ska definieras.

Sett som deskriptiva, teoretiska termer bör ”hälsa” och ”sjukdom” definieras på ett värdefritt sätt. De bör inte i sig ha några värderande implikationer, utan endast beskriva typer av fysiologiska tillstånd. Som praktiska termer, däremot, används termerna ”hälsa” och ”sjukdom” ofta som värdeladdade begrepp, till exempel för att motivera beslut om vilka tillstånd som ska behandlas. Denna motsättning gör det svårt att nå en samlad syn på hälsa och sjukdom. Antingen måste den praktiska dimensionen eller den teoretiska dimensionen ges företräde i förståelsen av begreppen, eller så måste vi skilja mellan olika hälso- och sjukdomsbegrepp – teoretisk hälsa och sjukdom å ena sidan, och praktisk hälsa och sjukdom å andra sidan.

Relaterat till debatten om hälsa och sjukdom finns frågor om diagnoser. Vad är diagnoser, och hur kan det komplexa resonemang som diagnosticering bygger på förstås och motiveras? Andra frågor handlar om huruvida medicinska tillstånd kan reduceras till beskrivningar på genetisk eller molekylär nivå. Kan en sjukdom karaktäriseras fullständigt av enbart molekylär eller genetisk information eller utelämnas då viktig information, till exempel om patientens upplevelser eller beteende? Ytterligare frågor rör medicinsk evidens, det vill säga det vetenskapliga stödet för medicinsk kunskap. Vad bör räknas som bättre och sämre medicinsk evidens? Hur kan patienters upplevda effekt av en behandling mätas på ett vetenskapligt säkert sätt? Hur förhåller sig evidens om en viss testpopulation till en enskild individ?

Begreppen hälsa och sjukdom används flitigt av såväl forskare som vanliga människor. En belysning och problematisering av dessa begrepp kan bidra till klarare och mer genomtänkta diskussioner, inom medicinska såväl som politiska och vardagliga debatter. Diagnoser är ofta avgörande för att erhålla särskilda rättigheter, till exempel till speciella hjälpmedel eller resurser. De uppges också ofta påverka diagnosticerades syn på och förståelse av sig själva. Givet denna betydelse som diagnoser har för mångas liv är det viktigt att användandet av dem är välgrundat. Detta förutsätter i sin tur en förståelse av vad diagnoser är och hur de ställs.

Frågan huruvida medicinska tillstånd kan reduceras till beskrivningar på molekylär- eller gennivå är viktig, bland annat för frågor om vilken forskning som bör premieras. Om sjukdomar typiskt sett inte kan karaktäriseras helt med enbart molekylär/genetisk information, så kan omfattande satsningar på stora genetiska forskningsprojekt på bekostnad av annan forskning ifrågasättas. Frågor om medicinsk evidens är grundläggande för beslut om metoder i medicinska studier. Sådana frågor blir också viktiga i beslut om behandling av enskilda patienter, eftersom en då måste fråga sig både vilken evidens som är mest relevant att luta sig mot och hur denna evidens relaterar till den specifika patienten.

Frågor inom medicinens filosofi är intressanta i sig. Som jag beskrivit ovan är de i förlängningen också av betydelse för samhället och gemene man.

  • Doktorand i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Alexander Awerin/Unsplash
Kan vi förena vår vetenskapliga syn på världen med vår vardagliga syn av den? Wilfrid Sellars försökte göra just detta. Här presenterar Niklas Dahl vad som är så inspirerande med Sellars ansats.
Niklas Dahl
Foto: Andrew Butler/Unsplash
För att vara ärlig räcker det inte med att undvika att medvetet fara med osanning. Vi måste vara djupare rotade i sanningen om världen och oss själva än så.
Jeremy Page
Foto: Anika Huizinga/Unsplash
Filosofer och litteraturvetare läser samma texter, men på helt olika sätt. Kanske har de mycket att lära av varandra – inte trots, utan på grund av att de talar olika språk. Maria Trejling resonerar kring disciplinernas skilda förhållningssätt till text.
Maria Trejling
Foto: Ksenia Yakovleva/Unsplash
Sofia Jeppsson trodde att demoner från en annan verklighet förföljde och försökte döda henne. Som forskare i filosofi har hon studerat det psykotiska tillståndet. Vad ska man tro på, när man inte vet vad man kan tro på?
Sofia Jeppsson
Foto: NATO
Hur fundamentala är principerna i krigets doktriner? Vilken betydelse har soldatens omdömesförmåga? Søren Sjøgren är officer och filosof. Här berättar han om sin forskning.
Søren Sjøgren
Hur kan man locka fler människor till filosofins värld utan att det krävs år av studier? I boken Filosofera tillsammans visar Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö hur alla kan delta i filosofiska samtal. Genom konkreta verktyg och lättillgängliga teman bjuder boken in till reflektion och gemensamt sökande efter insikter.
Kalle Grill
Foto: James Webb-teleskopet/NASA.
Mörk materia används som en förklaring till många astronomiska och kosmologiska observationer, trots att vetenskapen har svårt att bevisa dess existens. Simon Allzén reder ut vad som skiljer mörk materia från enhörningar, tomtar och troll.
Simon Allzén
Foto: Giorgio Grani/Unsplash
Filosofer söker ofta efter rättvisan vid sina skrivbord, men ibland ger de sig ut i verkligheten på jakt efter svar. Anders Melin och Patrik Baard visar hur det kan gå till.
Anders Melin, Patrik Baard
Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén