En av filosofins viktigaste uppgifter är att syna de försanthållanden (viktiga antaganden och dogmer) som har störst inflytande över våra liv och samhällen. Det finns många sådana försanthållanden vad gäller pengar och ekonomi. Joakim Sandberg är professor i både ekonomi och filosofi och driver sedan 2016 en forskargrupp i ”finansiell etik” vid Göteborgs universitet. Gruppens syfte är att ifrågasätta etablerade dogmer kring hur finansiella aktörer såsom banker och fondbolag bör tänka och agera.
Enligt de flesta ekonomer har finansiella aktörer ett enda syfte: att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det sägs ofta att detta synsätt säkerställer effektivitet och konkurrens och därmed leder till nytta för samhället i stort. Under de senaste åren har dock allt fler blivit kritiska till synsättet, speciellt efter den globala finanskrisen 2008 och efterföljande svåra ekonomiska och sociala problem. Kritikerna menar att finanskrisen delvis orsakades av en brist på etiskt och socialt ansvarstagande bland finansiella aktörer. Banker och fonder tänkte bara på kortsiktiga vinster och blev därför överraskade av hur deras dåliga omdöme kunde slå så hårt på samhället i stort.
I krisens kölvatten har många röster höjts – såväl bland utomstående som inom näringslivet och finansbranschen – för att sektorn måste gå mot ett större socialt ansvarstagande. Man har också föreslagit en stor mängd åtgärder vad gäller hur både regelverket och enskilda aktörers agerande kan förändras. Men det råder fortfarande många oklarheter kring denna nya syn på finansmarknadens och aktörernas roll i samhället. Om bankernas uppgift nu inte bara är att tjäna pengar, vilken roll bör de egentligen ha? För att besvara denna fråga behövs det mer forskning om alternativa synsätt, framför allt om hur man bäst förstår finanssektorns etiska ansvar och samhälleliga roll.
Forskargruppen i finansiell etik har som syfte att, för det första, utveckla en grundläggande filosofisk teori om de finansiella aktörernas etiska ansvar och samhälleliga roll. Tanken är att en sådan bakgrundsteori ger en bättre grogrund utifrån vilken man sedan kan diskutera lämpligheten i olika konkreta förändringsåtgärder. För det andra syftar gruppen till att genomlysa och utvärdera några av de mest lovande åtgärdsförslagen på området, såsom ny lagstiftning kring ”systemiska risker”, ett starkare hållbarhetsmandat för fondbolag, förändrade belöningssystem för anställda i ledande befattningar, samt åtgärder för att nå ut till de som drabbas negativt av finanskriser. Arbetet med båda syftena fortgår parallellt i avsikt att skapa en enhetlig teoribildning som kan fungera som ett alternativ till den förhärskande ekonomiska synen.
Gruppens arbete har stor relevans för forskning inom såväl praktisk filosofi som de traditionella ekonomiska vetenskaperna. Den tar ett tydligt steg framåt vad gäller både ambition och bredd inom den filosofiska diskussionen kring företagsetik och ansvar. Samtidigt skapas en större tydlighet i vad som utmärker ansvarsfulla aktörer på finansområdet vilket blir användbart även inom många andra forskningsfält, så som företags- och nationalekonomi, samhällsvetenskap och psykologi.
Forskningen har också stor praktisk relevans, framför allt i relation till pågående reformprocesser i finanssektorn. I den mån olika åtgärdsförslag är filosofiskt hållbara ges de här större forskningsförankring och trovärdighet. Förhoppningen är också att den filosofiska analysen kan öka skärpan och effektiviteten i åtgärdsförslagen, både vad gäller regelverket och enskilda aktörers agerande.
