Tidskrift för politisk filosofi

Katharina Berndt, William Bülow O’Nils

Tidskrift för politisk filosofi är ett svenskspråkigt forum för alla de akademiska discipliner som tangerar den politiska filosofin, i bred bemärkelse. Dessa innefattar ekonomi, ekonomisk historia, filosofi, idéhistoria, rättsvetenskap, sociologi och statsvetenskap. Tidskriften försvarar inga speciella ideologiska eller teoretiska ställningstaganden, utan välkomnar olika perspektiv och metodologiska angreppssätt. Den gemensamma nämnaren för texterna är att de undersöker samhällsrelevanta frågor som är av grundläggande normativ karaktär. Sådana frågor handlar exempelvis om vad rättvisa är, hur medborgarna bör fatta beslut i gemensamma angelägenheter, och hur rättsväsendet bör utformas.

Förutom vetenskapliga samt essäistiskt och populärt inriktade artiklar publiceras även repliker på tidigare texter i tidskriften, samt recensioner av aktuell svensk och utländsk politisk-filosofisk litteratur. Intervjuserien Politisk filosofi idag låter olika forskare som verkar inom eller med anknytning till en svensk akademisk kontext komma till tals för att berätta om sin syn på politisk filosofi och om sin aktuella forskning.

Tidskriften, som grundades 1997, är sedan starten tänkt att fungera som en länk mellan forskare som i sitt arbete intresserar sig för just samhällsrelevanta och normativa politisk-filosofiska frågeställningar. Då denna grupp är väldigt utspridd, såväl geografiskt som över en mängd olika discipliner och institutioner, behövs det mötesplatser där forskningsfrågor, -projekt, och -resultat kan synliggöras, spridas och sammanlänkas. Tidskriften vill vara en sådan idéernas mötesplats. Den vill även vara ett forum där en politisk-filosofiskt intresserad allmänhet ska kunna få en inblick i aktuell forskning kring dessa frågor. Sist men inte minst är ambitionen också att bidra till att hålla det svenska språket levande inom en höggradigt internationaliserad politisk-filosofisk forskningskontext. Då engelskan utgör flertalet tidskrifters och allt oftare även seminarierummens lingua franca, behövs arenor där forskare även kan mynta nya termer och formulera principer och argument, så att den politiska filosofin hålls tillgänglig och relevant också för den bredare svenska samhällsdebatten.

Sedan 2013 är Tidskrift för politisk filosofi en ren nättidskrift, som varken kräver prenumeration eller inloggning. Den utkommer med tre nummer per år, och ges ut av Bokförlaget Thales, i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Redaktionen består av  Katharina Berndt Rasmussen (redaktör och ansvarig utgivare), William Bülow O’Nils (redaktör och ansvarig utgivare), Sebastian Östlund (redaktionsassistent), samt Anna Wedin (ansvarig för intervjuserien Politisk filosofi idag). 

Den som vill få uppdateringar om nya nummer och förhandspublikationer kan följa tidskriften på Facebook eller Twitter. Den som föredrar att notifieras om nya nummer via e-post är varmt välkommen att meddela redaktionen. För kontaktinformation, samt information för skribenter, se tidskriftens hemsida: www.politiskfilosofi.se.

  • Lektor på Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier

  • Lektor i biomedicinsk etik vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
Foto: Adrien Converse/Unsplash
En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.
Karl Bergman
Foto: Florian Krumm/Unsplash
Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.
Ellen Davidsson
Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.
Frits Gåvertsson
Foto: Javier Miranda/Unsplash
Vad vår planet tål sätter gränser för vad vi människor får göra. Planetär etik erbjuder ett etiskt ramverk där jorden, snarare än människan, står i centrum för moraliska överväganden.
Silvana Hultsch
Foto: Manta X/Unsplash.
Hur förhåller sig logiken, filosofins mest abstrakta underavdelning, till etiken och samhällsvetenskaperna? Olli Lagerspetz presenterar här Peter Winch tankesätt på logiken, etiken och samhällsfilosofin som sammanvävda.
Olli Lagerspetz
Den 12 september 2025 försvarade Melina Tsapos sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här sammanfattar hon dess innehåll, ansats och syfte.
Melina Tsapos
Foto: Mathieu Stern/Unsplash
Är rikedom och snygghet nyckeln till lycka? Pauliina Remes visar att antika filosofer kan lära oss hur vi omdirigerar våra begär till något mer genuint gott.
Pauliina Remes
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
Den moderna vetenskapen närmar sig möjligheten att skapa barn helt syntetiskt, utan biologiskt tillskott från verkliga människor. Vad betyder det för mänskligheten? Vilka etiska frågor väcker tekniken?
Daniela Cutas
Foto: Vince Fleming/Unsplash
Både idéhistoriker och filosofihistoriker ägnar sig åt historiska filosofiska tankar. Men de gör det på olika sätt, och med olika syften. Här diskuterar Victoria Fareld vad som skiljer ämnena åt.
Victoria Fareld