Tidskrift för politisk filosofi

Katharina Berndt, William Bülow O’Nils

Tidskrift för politisk filosofi är ett svenskspråkigt forum för alla de akademiska discipliner som tangerar den politiska filosofin, i bred bemärkelse. Dessa innefattar ekonomi, ekonomisk historia, filosofi, idéhistoria, rättsvetenskap, sociologi och statsvetenskap. Tidskriften försvarar inga speciella ideologiska eller teoretiska ställningstaganden, utan välkomnar olika perspektiv och metodologiska angreppssätt. Den gemensamma nämnaren för texterna är att de undersöker samhällsrelevanta frågor som är av grundläggande normativ karaktär. Sådana frågor handlar exempelvis om vad rättvisa är, hur medborgarna bör fatta beslut i gemensamma angelägenheter, och hur rättsväsendet bör utformas.

Förutom vetenskapliga samt essäistiskt och populärt inriktade artiklar publiceras även repliker på tidigare texter i tidskriften, samt recensioner av aktuell svensk och utländsk politisk-filosofisk litteratur. Intervjuserien Politisk filosofi idag låter olika forskare som verkar inom eller med anknytning till en svensk akademisk kontext komma till tals för att berätta om sin syn på politisk filosofi och om sin aktuella forskning.

Tidskriften, som grundades 1997, är sedan starten tänkt att fungera som en länk mellan forskare som i sitt arbete intresserar sig för just samhällsrelevanta och normativa politisk-filosofiska frågeställningar. Då denna grupp är väldigt utspridd, såväl geografiskt som över en mängd olika discipliner och institutioner, behövs det mötesplatser där forskningsfrågor, -projekt, och -resultat kan synliggöras, spridas och sammanlänkas. Tidskriften vill vara en sådan idéernas mötesplats. Den vill även vara ett forum där en politisk-filosofiskt intresserad allmänhet ska kunna få en inblick i aktuell forskning kring dessa frågor. Sist men inte minst är ambitionen också att bidra till att hålla det svenska språket levande inom en höggradigt internationaliserad politisk-filosofisk forskningskontext. Då engelskan utgör flertalet tidskrifters och allt oftare även seminarierummens lingua franca, behövs arenor där forskare även kan mynta nya termer och formulera principer och argument, så att den politiska filosofin hålls tillgänglig och relevant också för den bredare svenska samhällsdebatten.

Sedan 2013 är Tidskrift för politisk filosofi en ren nättidskrift, som varken kräver prenumeration eller inloggning. Den utkommer med tre nummer per år, och ges ut av Bokförlaget Thales, i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Redaktionen består av  Katharina Berndt Rasmussen (redaktör och ansvarig utgivare), William Bülow O’Nils (redaktör och ansvarig utgivare), Sebastian Östlund (redaktionsassistent), samt Anna Wedin (ansvarig för intervjuserien Politisk filosofi idag). 

Den som vill få uppdateringar om nya nummer och förhandspublikationer kan följa tidskriften på Facebook eller Twitter. Den som föredrar att notifieras om nya nummer via e-post är varmt välkommen att meddela redaktionen. För kontaktinformation, samt information för skribenter, se tidskriftens hemsida: www.politiskfilosofi.se.

  • Lektor på Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier

  • Lektor i biomedicinsk etik vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Bell C./Unsplash
Människan har alltid drömt om att undkomma döden. Men är det verkligen önskvärt att aldrig dö? Andrea Asker utforskar frågan.
Andrea Asker
Foto: Christina @ wocintechchat.com/Unsplash
Hur används filosofiska inslag i etnologisk forskning? Och vad kan filosofer lära sig av etnologer?
Elin Wallner
Foto: Matthew Henry/Unsplash
Filosofi och ekonomi kan låta som två helt skilda världar. Joakim Sandberg är professor i både filosofi och ekonomi och hans forskning handlar ofta om skärningspunkten mellan dessa ämnen. Här berättar han mer om hur han brottats med denna motsättning.
Joakim Sandberg
Foto: Laura Clark. Modifierad bild.
Nyttan kanske är stor, men vad går vi miste om när användandet av AI blir mer och mer utbrett? Och varför har AI-användade denna effekt på våra liv? Sven Nyholm diskuterar här detta betydelsefulla tema inom AI-etik.
Sven Nyholm
Foto: Federico Di Dio/Unsplash
Genom historien har filosofin knoppat av sig den ena akademiska disciplinen efter den andra. Ett av de senaste ämnena är kognitionsvetenskap. Peter Gärdenfors diskuterar här hur separationen från filosofin gick till och hur kognitionsvetenskapen utvecklats därefter.
Peter Gärdenfors
Foto: Pavan Trikutan/Unsplash
Christian Munthe brukar förklara för de som frågar om hans filosofiska verksamhet att han jobbar mycket tvärvetenskapligt. Men vad innebär det? Och på vilka sätt kan filosofin användas tvärvetenskapligt? Det beror delvis på vad man menar med tvärvetenskap, delvis på vad som räknas som filosofi.
Christian Munthe
Den fjärde oktober 2025 försvarade Jiwon Kim sin avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Här ger hon en sammanfattning och introduktion till varför moralisk rådgivning är så intressant.
Jiwon Kim
Foto: Adrien Converse/Unsplash
En gyllene nyckel som låser upp många nya vägar framåt. Så beskriver Karl Bergman det filosofiska system som filosofen Ruth Millikans tänkande utgör.
Karl Bergman
Foto: Florian Krumm/Unsplash
Vad är egentligen filosofins uppgift, till skillnad från sociologins, politikens eller aktivismens uppgift? Ellen Davidsson visar hur frågan allt mer ställs på sin spets inom socialontologi.
Ellen Davidsson
Frits Gåvertsson skriver om moralfilosofins relation till idéer om det goda livet och skiftet från frågan 'hur bör jag leva?' till 'vad bör jag göra i en given situation?'.
Frits Gåvertsson