Tidskrift för politisk filosofi

Katharina Berndt Rasmussen, William Bülow O’Nils

Tidskrift för politisk filosofi är ett svenskspråkigt forum för alla de akademiska discipliner som tangerar den politiska filosofin, i bred bemärkelse. Dessa innefattar ekonomi, ekonomisk historia, filosofi, idéhistoria, rättsvetenskap, sociologi och statsvetenskap. Tidskriften försvarar inga speciella ideologiska eller teoretiska ställningstaganden, utan välkomnar olika perspektiv och metodologiska angreppssätt. Den gemensamma nämnaren för texterna är att de undersöker samhällsrelevanta frågor som är av grundläggande normativ karaktär. Sådana frågor handlar exempelvis om vad rättvisa är, hur medborgarna bör fatta beslut i gemensamma angelägenheter, och hur rättsväsendet bör utformas.

Förutom vetenskapliga samt essäistiskt och populärt inriktade artiklar publiceras även repliker på tidigare texter i tidskriften, samt recensioner av aktuell svensk och utländsk politisk-filosofisk litteratur. Intervjuserien Politisk filosofi idag låter olika forskare som verkar inom eller med anknytning till en svensk akademisk kontext komma till tals för att berätta om sin syn på politisk filosofi och om sin aktuella forskning.

Tidskriften, som grundades 1997, är sedan starten tänkt att fungera som en länk mellan forskare som i sitt arbete intresserar sig för just samhällsrelevanta och normativa politisk-filosofiska frågeställningar. Då denna grupp är väldigt utspridd, såväl geografiskt som över en mängd olika discipliner och institutioner, behövs det mötesplatser där forskningsfrågor, -projekt, och -resultat kan synliggöras, spridas och sammanlänkas. Tidskriften vill vara en sådan idéernas mötesplats. Den vill även vara ett forum där en politisk-filosofiskt intresserad allmänhet ska kunna få en inblick i aktuell forskning kring dessa frågor. Sist men inte minst är ambitionen också att bidra till att hålla det svenska språket levande inom en höggradigt internationaliserad politisk-filosofisk forskningskontext. Då engelskan utgör flertalet tidskrifters och allt oftare även seminarierummens lingua franca, behövs arenor där forskare även kan mynta nya termer och formulera principer och argument, så att den politiska filosofin hålls tillgänglig och relevant också för den bredare svenska samhällsdebatten.

Sedan 2013 är Tidskrift för politisk filosofi en ren nättidskrift, som varken kräver prenumeration eller inloggning. Den utkommer med tre nummer per år, och ges ut av Bokförlaget Thales, i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Redaktionen består av  Katharina Berndt Rasmussen (redaktör och ansvarig utgivare), William Bülow O’Nils (redaktör och ansvarig utgivare), Sebastian Östlund (redaktionsassistent), samt Anna Wedin (ansvarig för intervjuserien Politisk filosofi idag). 

Den som vill få uppdateringar om nya nummer och förhandspublikationer kan följa tidskriften på Facebook eller Twitter. Den som föredrar att notifieras om nya nummer via e-post är varmt välkommen att meddela redaktionen. För kontaktinformation, samt information för skribenter, se tidskriftens hemsida: www.politiskfilosofi.se.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Zbynek Burival/Unsplash
Få har undgått vetskapen om att vi drastiskt behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser. Simon Rosenqvist menar att exakt hur detta ska mätas är i grund och botten en filosofisk fråga.
Simon Rosenqvist
Foto: Dan DeAlmeida/Unsplash
Trots att vi inte har direkt kontroll över vad vi tror, har vi handlingsutrymme i situationer av tvivel och osäkerhet, argumenterar religionsfilosofen Carl-Johan Palmqvist. I tvivlets kölvatten framträder en kreativ zon för existentiell och intellektuell orientering. Här utforskar Palmqvist vilka alternativ som står till buds när tron sviktar.
Carl-Johan Palmqvist
Foto: Ani Sebastian/Unsplash
Platons unika användning av analogier förmedlade komplexa idéer på ett enkelt sätt. Genom att studera dem kan vi förstå analogiers centrala plats i rationella resonemang och hur de bidrar till klarhet i tänkandet.
Oscar Jablon
Rom blev en republik efter att den siste av sju kungar hade störtats. Isak Hammar noterar att balansen i den romerska republikens politiska system återkommande har idealiserats genom historien – men att även nutida jämförelser ofta kräver att vi betraktar historien i ett förenklat och selektivt ljus.
Isak Hammar
Foto: Rosie Steggle/Unsplash
Filosofi ska vara på allvar. Så varför inte tala klarspråk? Anton Emilsson om att tänka med Bernard Williams och att tänka på stil som filosofisk metod.
Anton Emilsson
Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein