Tidskrift för politisk filosofi

Katharina Berndt Rasmussen, William Bülow O'Nils

Tidskrift för politisk filosofi är ett svenskspråkigt forum för alla de akademiska discipliner som tangerar den politiska filosofin, i bred bemärkelse. Dessa innefattar ekonomi, ekonomisk historia, filosofi, idéhistoria, rättsvetenskap, sociologi och statsvetenskap. Tidskriften försvarar inga speciella ideologiska eller teoretiska ställningstaganden, utan välkomnar olika perspektiv och metodologiska angreppssätt. Den gemensamma nämnaren för texterna är att de undersöker samhällsrelevanta frågor som är av grundläggande normativ karaktär. Sådana frågor handlar exempelvis om vad rättvisa är, hur medborgarna bör fatta beslut i gemensamma angelägenheter, och hur rättsväsendet bör utformas.

Förutom vetenskapliga samt essäistiskt och populärt inriktade artiklar publiceras även repliker på tidigare texter i tidskriften, samt recensioner av aktuell svensk och utländsk politisk-filosofisk litteratur. Intervjuserien Politisk filosofi idag låter olika forskare som verkar inom eller med anknytning till en svensk akademisk kontext komma till tals för att berätta om sin syn på politisk filosofi och om sin aktuella forskning.

Tidskriften, som grundades 1997, är sedan starten tänkt att fungera som en länk mellan forskare som i sitt arbete intresserar sig för just samhällsrelevanta och normativa politisk-filosofiska frågeställningar. Då denna grupp är väldigt utspridd, såväl geografiskt som över en mängd olika discipliner och institutioner, behövs det mötesplatser där forskningsfrågor, -projekt, och -resultat kan synliggöras, spridas och sammanlänkas. Tidskriften vill vara en sådan idéernas mötesplats. Den vill även vara ett forum där en politisk-filosofiskt intresserad allmänhet ska kunna få en inblick i aktuell forskning kring dessa frågor. Sist men inte minst är ambitionen också att bidra till att hålla det svenska språket levande inom en höggradigt internationaliserad politisk-filosofisk forskningskontext. Då engelskan utgör flertalet tidskrifters och allt oftare även seminarierummens lingua franca, behövs arenor där forskare även kan mynta nya termer och formulera principer och argument, så att den politiska filosofin hålls tillgänglig och relevant också för den bredare svenska samhällsdebatten.

Sedan 2013 är Tidskrift för politisk filosofi en ren nättidskrift, som varken kräver prenumeration eller inloggning. Den utkommer med tre nummer per år, och ges ut av Bokförlaget Thales, i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Redaktionen består av  Katharina Berndt Rasmussen (redaktör och ansvarig utgivare), William Bülow O’Nils (redaktör och ansvarig utgivare), Sebastian Östlund (redaktionsassistent), samt Anna Wedin (ansvarig för intervjuserien Politisk filosofi idag). 

Den som vill få uppdateringar om nya nummer och förhandspublikationer kan följa tidskriften på Facebook eller Twitter. Den som föredrar att notifieras om nya nummer via e-post är varmt välkommen att meddela redaktionen. För kontaktinformation, samt information för skribenter, se tidskriftens hemsida: www.politiskfilosofi.se.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson
Foto: Joshua Kettle/Unsplash
Hur kan vi egentligen veta någonting? Det har nog varit den mest centrala frågan inom epistemologin sedan Platon. En av de största debatterna handlar om huruvida kunskap är ett normativt begrepp eller inte. Balder Ask Zaar ger här en överblick av debatten och sina skäl för varför kunskapsbegreppet i slutänden inte är normativt.
Balder Ask Zaar
Faltonia Betitia Proba, född i Rom omkring år 320, betraktas i dag som den första kristna kvinnliga poeten. Sigrid Schottenius Cullhed berättar om Probas liv och gärning – och om hur hon under senantiken förde samman kristendomen och den romerska traditionen.
Sigrid Schottenius Cullhed
Foto: National Cancer Institute/Unsplash
I sitt forskningsprojekt undersöker Ellen Svensson frågor kring AI-paternalism inom sjukvården. Hur påverkar AI relationen mellan läkare och patient? Och vilka risker medför AI-baserade beslut för patienter?
Ellen Svensson
Foto: Stefano Zocca/Unsplash
Antikens filosofer hade en föreställningsvärld som skilde sig fundamentalt från vår. I vår läsning av dem bär vi med oss våra egna idéer till deras texter, vilket kan påverka vår förståelse. Idéhistorikern Anton Svanqvist reflekterar över problemet med att försöka förstå över tid och rum.
Anton Svanqvist
Foto: Patrick Tomasso/Unsplash
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund
Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash
Martin Heidegger beskrev ångesten som en spricka i vardagens blick. Hanna Tillberg har i sin litteraturvetenskapliga forskning tagit vara på Heideggers ångestteori. Här berättar hon hur.
Hanna Tillberg
Den antika tanken hade närhet till en levande praktik. Antikens filosofer riktade blicken mot hur makten utövades, vad för slags människor som hade makt och hur deras karaktärer påverkar styret. Sådana tankar tappar aldrig sin aktualitet, menar Hans Ruin.
Hans Ruin
Foto: Mia Swerbs/Unsplash
De flesta är överens om att människor behöver tvingande institutioner som upprätthåller ordningen i samhället. Tänk om de har fel. Kanske är det enda rättfärdiga styrelseskicket inget styrelseskick alls. Andrés G. Garcia skriver om anarkismens filosofi.
Andrés G. Garcia