Forskning i etik vid Teologiska fakulteten bedrivs av flera disputerade etiker och ett antal doktorander. Självklart är våra projekt olika men flera av oss arbetar inom ramen för kritisk teori och förstår etik som kritiska studier av moralen. Våra profilområden är politisk och social etik.
2019 publicerade jag, tillsammans med professor Carl-Henric Grenholm, boken Etik (Studentlitteratur, Lund) där vi diskuterar ämnets olika områden och teorier. I boken argumenterar vi för att etikens uppgift inte är att erbjuda lösningar på moraliska problem. Att hitta rimliga lösningar är uppgiften för en demokratisk deliberation. Som etiker bidrar vi med kritiska perspektiv på olika institutioner, åskådningar och ideologier.
Ett exempel på detta slags kritik är min forskning om de mänskliga rättigheterna. I boken Human Rights as Ethics, Politics, and Law (2014) visar jag hur olika förståelser av relationen mellan moraliska, rättsliga och politiska dimensioner av mänskliga rättigheter påverkar hur de tolkas och implementeras samt hur mänskliga rättigheter kan fungera både som ett instrument för befrielse och en legitimerande ideologi. Etiska analyser kan bidra till att vi tydligare ser när de mänskliga rättigheterna riskerar att perverteras och bli en ideologisk legitimering för orättvisor.
Etiker i Uppsala arbetar gärna med olika teologiska och religiösa traditioner – relaterar filosofiska analyser till konkreta kontexter och livsåskådningar. Vi menar att teologisk etik har viktiga bidrag att ge till kritik av moralen. Moralen inom olika traditioner behöver också granskas och etiker behöver djupa kunskaper om de konventioner som kritiseras. Carl-Henric Grenholm har bedrivit forskning om luthersk etik och visat vilka delar av Luthers och luthersk etik som lämpar sig för legitimering av patriarkat, nationalism och andra former av förtryck och orättvisor. Vidare argumenterar han för en speciell form av luthersk etik som tar vara på traditionens resurser och får dem att arbeta för social kritik, alltså mot orättvisor som alltid antar nya former.
Ett annat exempel på kritiskt teologiskt arbete är Teresa Callewaerts avhandling Theologies speak of justice (Acta Universitatis Upsaliensis 2017). I sin bok studerar Callewaert några former av muslimsk och kristen etik för att särskilt undersöka olika traditioners kritiska och politiska resurser.
Ett annat särdrag i hur etiken bedrivs på teologiska fakulteten är att vi framför allt utvecklar kantiansk etik och är kritiska mot utilitarism som fortfarande dominerar filosofiska miljöer i Sverige. Utilitarism är en teori som har flera fördelar och historiskt har visat sig vara progressiv. Dock menar jag att dess resurser för kritik av samtida orättvisor är sämre än vad nya former av kantiansk etik kan erbjuda. Flera forskare inom etikämnet utvecklar alltså kantiansk etik där principen om lika respekt för vars och ens värdighet är ett grundläggande normativt kriterium. I ett av sina arbeten (monografin Egalitarian Liberalism Revisited) analyserar Per Sundman olika utformningar av teori om social rättvisa.
Jag är stolt över att vara ämnesföreträdare för etikämnet på Teologiska fakulteten. För närvarande är också två docenter, två lektorer och fem doktorander verksamma inom ämnet. I vårt forskarseminarium som träffas varje onsdag kl. 15.15 deltar också två professorer emeriti, flera forskare som tidigare disputerat i ämnet och några master studenter i mänskliga rättigheter. Etiker i Uppsala samarbetar gärna med kolleger vid olika institutioner i Sverige, Norden och internationellt. Under mandatperioden 2021-2023 kommer jag att vara president för det europeiska sällskapet för filosofisk, teologisk och tillämpad etik – Societas Ethica.
