De Ethica

Lars Lindblom

De Ethica är en open access-tidskrift som ges ut av Societas Ethica – Europeiskt sällskap för forskning i filosofisk, teologisk och tillämpad etik. Tidskriftens, liksom sällskapets, huvudidé är att föra samman europeiska etiker från filosofiska och teologiska fakulteter. Societas Ethica anordnar årliga konferenser som är öppna även för de forskare som inte är medlemmar. Konferenserna äger rum i olika europeiska städer och relaterar ofta till ett tema av betydelse för etisk teori och tillämpad etik. Samtidigt är ambitionen att koppla tillämpade problem till teoretiskt sett grundläggande frågor.     

Detta har också varit tidskriften De Ethicas ambition sedan den startades år 2014. Dess första ansvarige utgivare (editor in chief) var professor Brenda Almond (Storbritannien) och dess verkställande redaktör var Marcus Agnafors (Sverige). Idag är det docent Lars Lindblom (Linköping) som är verkställande redaktör och professor Elena Namli (Uppsala) som är ansvarig utgivare. Vi är både en svensk och en internationell tidskrift i det att vi har vår bas i Sverige, men vår grund i internationellt sällskap.

Publiceringen i tidskriften är open access, och vi tillämpar peer review. Att vi är en open access-tidskrift innebär att våra artiklar är tillgängliga för alla utan kostnad eller speciell tillgång till forskningsbibliotek. Peer review innebär att våra artiklar är kvalitetsgranskade av andra forskare innan de publiceras.

Genom åren har vi publicerat exempelvis specialnummer om global rättvisa och om meningen med livet. Våra artiklar spänner fältet från ondskans problem, via frågan vad som kännetecknar moraliskt aktörskap till ämnen som forskningsetik, djurrätt och klimatfrågan.

Vad är då våra framtidsplaner? Vad vill vi göra? I två kommande specialnummer tittar vi på argument för moralisk jämlikhet och lärdomar för prioriteringar efter COVID-19. Jämlikhetstemat är ett där teologer och filosofer kan mötas för de undersöker alla denna grundläggande fråga om än från möjligen olika utgångspunkter. Prioriteringsnumret låter praktiken och etiken mötas för att utveckla den tillämpade etiken.

Titta gärna på våra utlysningstexter (www.de-ethica.com) och skicka era bidrag! Vi tar gärna emot förslag på andra relevanta ämnen för specialnummer – från grundläggande frågor till yttersta tillämpning. Varför inte om AI och etik, barndomens filosofi eller värdeaxiologi?

  • Biträdande professor i filosofi vid Linköpings universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Anika Huizinga/Unsplash
Filosofer och litteraturvetare läser samma texter, men på helt olika sätt. Kanske har de mycket att lära av varandra – inte trots, utan på grund av att de talar olika språk. Maria Trejling resonerar kring disciplinernas skilda förhållningssätt till text.
Maria Trejling
Foto: Ksenia Yakovleva/Unsplash
Sofia Jeppsson trodde att demoner från en annan verklighet förföljde och försökte döda henne. Som forskare i filosofi har hon studerat det psykotiska tillståndet. Vad ska man tro på, när man inte vet vad man kan tro på?
Sofia Jeppsson
Foto: NATO
Hur fundamentala är principerna i krigets doktriner? Vilken betydelse har soldatens omdömesförmåga? Søren Sjøgren är officer och filosof. Här berättar han om sin forskning.
Søren Sjøgren
Hur kan man locka fler människor till filosofins värld utan att det krävs år av studier? I boken Filosofera tillsammans visar Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö hur alla kan delta i filosofiska samtal. Genom konkreta verktyg och lättillgängliga teman bjuder boken in till reflektion och gemensamt sökande efter insikter.
Kalle Grill
Foto: James Webb-teleskopet/NASA.
Mörk materia används som en förklaring till många astronomiska och kosmologiska observationer, trots att vetenskapen har svårt att bevisa dess existens. Simon Allzén reder ut vad som skiljer mörk materia från enhörningar, tomtar och troll.
Simon Allzén
Foto: Giorgio Grani/Unsplash
Filosofer söker ofta efter rättvisan vid sina skrivbord, men ibland ger de sig ut i verkligheten på jakt efter svar. Anders Melin och Patrik Baard visar hur det kan gå till.
Anders Melin, Patrik Baard
Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén
Den kristna feminismen utmanar patriarkala idéer om subjektivitet genom att betona hur vår identitet formas i relation till andra. Den lyfter därtill fram hur maktstrukturer påverkar subjektiviteten och förespråkar en mer inkluderande syn på människan och hennes subjektivitet, skriver Martin Langby, doktorand i etik.
Martin Langby
Foto: Danist Soh/Unsplash
Ett helt nytt sätt att förhålla sig till vår begreppsvärld? Eller bara gammal vanlig filosofi, med ny flashig etikett? Oavsett är begreppslig ingenjörskonst i dag ett hett diskuterat ämne inom filosofin. Här ger Fredrik Österblom oss en introduktion till metoden och dess varianter.
Fredrik Österblom