Hur värden hänger ihop, och hur det hänger ihop med rättvisa

Lars Lindblom

Om rättvisan är något så är den viktig. Den handlar om vem som bära vilka kostnader och vem som ska få vilka fördelar. Rättvisa handlar om grundvalarna för våra liv. I en ny artikel skriver jag om rättvisa, men utan att ta upp egentligen något av detta viktiga. Jag fokuserar i stället på frågan om hur moraliska värden hänger ihop. ”Typiskt forskare” skulle man kunna tänka och det vore nog inte en helt orimlig första reaktion. I stället för att diskutera frågor om vem som får vad, så fokuserar jag på om värden bäst förstås så att de ger upphov till tragiska målkonflikter eller inte. Så låt mig förklara varför detta ändå är en viktig fråga att titta på.

Anta att någon, vi kan kalla hen Rawls, säger att en rättvis fördelning är den vi får om vi börjar från strikt jämlikhet. Men att vi sen bör tillåta de ojämlikheter som på ett effektivt sätt är till fördel för alla. Speciellt kräver rättvisan då att den sämst ställda gruppen i samhället har det så bra som möjligt. Rättvisan skulle då kräva effektiva förbättringar från jämlika startpunkter. Då skulle någon annan, låt oss kalla denne Cohen, kunna säga att detta sätta att tänka om rättvisa är att göra våld på rättvisebegreppet, snarare än en god teori om vad rättvisan kräver. Rättvisan är vad den är och effektivitet är vad det är. Att blanda jämlikhet och effektivitet är att blanda bort korten. En mix av rättvisa och ett annat värde är ju något annat än rättvisa.

Debatten mellan John Rawls och G.A. Cohen avseende om man kan kombinera värden på sättet Rawls föreslår är alltså en debatt om ifall rättvisan kräver strikt jämlikhet eller om den tillåter ojämlikheter som är bättre för alla. Om man kan balansera värden och därmed så att säga konstruera en teori om rättvisa på basis av ett antal andra värden, så hamnar vi i en Rawlsiansk konstruktivism. Men om värden är sådana att vi ger upp lite rättvisa när vi gör en avvägning mot effektivitet så får vi Cohens teori om värden.

I min artikel ”Justice and Exploitation in Cohen’s Account of Socialism” försöker jag visa att Cohens egen teori om värden ställer till en massa problem för hans egen position om det goda samhället. Hans teori om socialism verkar vara både orättvis och exploaterande givet den teori om värden han förespråkar. Detta tycks ge vissa skäl för honom att byta teori om värden.

För Cohen är socialism en kombination av två principer, en rättviseprincip och en solidaritetsprincip. Och redan här kan man nog se problemet. Om socialismen är en kombination av rättvisa och en annan princip så kommer socialismen att kräva fördelningar som inte överensstämmer med vad endast rättviseprincipen kräver. Socialismen blir därför orättvis. Ett annat problem är att sättet att se på värden som att de ofrånkomligen kommer i konflikt innebär att socialismen blir exploaterande på egna villkor. Att exploatera någon är att dra orättvis fördel på någon annans bekostnad. Men den som då tjänar på en omfördelning på basis av både solidaritet och rättvisa drar ju en fördel som inte kan berättigas på grundval av bara rättvisa.

En teori om ideal socialism som gör idealet både orättvist och exploaterande verkar inte lyckad, speciellt givet att socialismen nog historisk varit en rörelse vars självförståelse historiskt har varit att den verkat för rättvisa och mot exploatering. Notera dock att skälet till dessa problem för Cohens socialism inte har att göra med policy utan med hur han förstår värden och hur de hänger ihop. Det kan nog vara så att i ett gott samhälle kommer både rättvisa och solidaritet till uttryck, men Cohens teori om värden slår undan benen för denna hans egen uppfattning. Rättvisa är viktigt men för att få till det rätt gäller det inte bara att förändra världen. Vi måste också förstå den rätt, annars riskerar vi att göra fel förändringar. Cohens teori om hur värden hänger ihop riskerar att leda oss fel när den implicerar att solidaritet kan vara orättvist och att en i övrigt ganska attraktiv form av socialism är just exploaterande. Det är därför jag skrivit en text som kan verka ligga långt ifrån dagen brännande frågor om rättvisa.

  • Biträdande professor i filosofi vid Linköpings universitet.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Hur kan man locka fler människor till filosofins värld utan att det krävs år av studier? I boken Filosofera tillsammans visar Kalle Grill, Erica Jonvallen och Sofia Wrangsjö hur alla kan delta i filosofiska samtal. Genom konkreta verktyg och lättillgängliga teman bjuder boken in till reflektion och gemensamt sökande efter insikter.
Kalle Grill
Foto: James Webb-teleskopet/NASA.
Mörk materia används som en förklaring till många astronomiska och kosmologiska observationer, trots att vetenskapen har svårt att bevisa dess existens. Simon Allzén reder ut vad som skiljer mörk materia från enhörningar, tomtar och troll.
Simon Allzén
Foto: Giorgio Grani/Unsplash
Filosofer söker ofta efter rättvisan vid sina skrivbord, men ibland ger de sig ut i verkligheten på jakt efter svar. Anders Melin och Patrik Baard visar hur det kan gå till.
Anders Melin, Patrik Baard
Foto: Claudio Schwarz/Unsplash
Kanske tänker vi på världen som vi gör endast på grund av hur våra språk fungerar. Tänk om det finns andra möjliga språk än dem vi förstår? Vad skulle det innebära för vårt sätt att tänka?
Matti Eklund
Foto: Mark Williams/Unsplash
För att kunna teoretisera om orättvisan kan man behöva lyssna på människor som upplever den. Lena Halldenius och Moa Petersén beskriver hur de själva bedriver "fältfilosofi".
Lena Halldenius, Moa Petersén
Den kristna feminismen utmanar patriarkala idéer om subjektivitet genom att betona hur vår identitet formas i relation till andra. Den lyfter därtill fram hur maktstrukturer påverkar subjektiviteten och förespråkar en mer inkluderande syn på människan och hennes subjektivitet, skriver Martin Langby, doktorand i etik.
Martin Langby
Foto: Danist Soh/Unsplash
Ett helt nytt sätt att förhålla sig till vår begreppsvärld? Eller bara gammal vanlig filosofi, med ny flashig etikett? Oavsett är begreppslig ingenjörskonst i dag ett hett diskuterat ämne inom filosofin. Här ger Fredrik Österblom oss en introduktion till metoden och dess varianter.
Fredrik Österblom
Foto: Ospan Ali/Unsplash
Blir världen bättre av fler lyckliga varelser? Vanliga svar på den frågan leder till den så kallade "motbjudande slutsatsen". Det har visat sig svårt att hitta en teori inom populationsetik som inte leder till den motbjudande slutsatsen eller till andra lika oacceptabla slutsatser.
Erik Carlson
Den 10 maj 2024 försvarade Andreas Stephens sin avhandling i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Här presenterar han en kort sammanfattning.
Andreas Stephens
Den 6 april i år försvarade jag min avhandling i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Då läsarkretsen av hela boken nog är begränsad så ges här en något kortare sammanfattning.
Anton Emilsson