Forskargruppen i finansiell etik vid Göteborgs universitet

Joakim Sandberg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar själv för åsikterna i den.

Joakim Sandberg är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och föreståndare för forskargruppen i finansiell etik. Här berättar han om gruppens forskning, frågeställningarna som de tar sig an och varför de är viktiga.

En av filosofins viktigaste uppgifter är att syna de försanthållanden (viktiga antaganden och dogmer) som har störst inflytande över våra liv och samhällen. Det finns många sådana försanthållanden vad gäller pengar och ekonomi. Joakim Sandberg är professor i både ekonomi och filosofi och driver sedan 2016 en forskargrupp i ”finansiell etik” vid Göteborgs universitet. Gruppens syfte är att ifrågasätta etablerade dogmer kring hur finansiella aktörer såsom banker och fondbolag bör tänka och agera.

Enligt de flesta ekonomer har finansiella aktörer ett enda syfte: att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det sägs ofta att detta synsätt säkerställer effektivitet och konkurrens och därmed leder till nytta för samhället i stort. Under de senaste åren har dock allt fler blivit kritiska till synsättet, speciellt efter den globala finanskrisen 2008 och efterföljande svåra ekonomiska och sociala problem. Kritikerna menar att finanskrisen delvis orsakades av en brist på etiskt och socialt ansvarstagande bland finansiella aktörer. Banker och fonder tänkte bara på kortsiktiga vinster och blev därför överraskade av hur deras dåliga omdöme kunde slå så hårt på samhället i stort.

I krisens kölvatten har många röster höjts – såväl bland utomstående som inom näringslivet och finansbranschen – för att sektorn måste gå mot ett större socialt ansvarstagande. Man har också föreslagit en stor mängd åtgärder vad gäller hur både regelverket och enskilda aktörers agerande kan förändras. Men det råder fortfarande många oklarheter kring denna nya syn på finansmarknadens och aktörernas roll i samhället. Om bankernas uppgift nu inte bara är att tjäna pengar, vilken roll bör de egentligen ha? För att besvara denna fråga behövs det mer forskning om alternativa synsätt, framför allt om hur man bäst förstår finanssektorns etiska ansvar och samhälleliga roll. 

Forskargruppen i finansiell etik har som syfte att, för det första, utveckla en grundläggande filosofisk teori om de finansiella aktörernas etiska ansvar och samhälleliga roll. Tanken är att en sådan bakgrundsteori ger en bättre grogrund utifrån vilken man sedan kan diskutera lämpligheten i olika konkreta förändringsåtgärder. För det andra syftar gruppen till att genomlysa och utvärdera några av de mest lovande åtgärdsförslagen på området, såsom ny lagstiftning kring ”systemiska risker”, ett starkare hållbarhetsmandat för fondbolag, förändrade belöningssystem för anställda i ledande befattningar, samt åtgärder för att nå ut till de som drabbas negativt av finanskriser. Arbetet med båda syftena fortgår parallellt i avsikt att skapa en enhetlig teoribildning som kan fungera som ett alternativ till den förhärskande ekonomiska synen.

Gruppens arbete har stor relevans för forskning inom såväl praktisk filosofi som de traditionella ekonomiska vetenskaperna. Den tar ett tydligt steg framåt vad gäller både ambition och bredd inom den filosofiska diskussionen kring företagsetik och ansvar. Samtidigt skapas en större tydlighet i vad som utmärker ansvarsfulla aktörer på finansområdet vilket blir användbart även inom många andra forskningsfält, så som företags- och nationalekonomi, samhällsvetenskap och psykologi.

Forskningen har också stor praktisk relevans, framför allt i relation till pågående reformprocesser i finanssektorn. I den mån olika åtgärdsförslag är filosofiskt hållbara ges de här större forskningsförankring och trovärdighet. Förhoppningen är också att den filosofiska analysen kan öka skärpan och effektiviteten i åtgärdsförslagen, både vad gäller regelverket och enskilda aktörers agerande.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Liza Polyanskaya/Unsplash
Är filosofi nödvändigt för det goda livet? Eller är detta grubblarens självbedrägeri? Ulrika Carlsson reflekterar över filosofins ursprung och värde.
Ulrika Carlsson
View all posts
Foto: Amandus Lindblad
Emma Jakobsson har sett en inspirerande föreställning som djupdyker i de ideal, tankegångar och utmaningar som 1700-talets filosofer och vetenskapsmän stod inför.
Emma Jakobsson
View all posts
Foto: Yutacar/Unsplash
Elsa Magnell, nybliven doktorand i praktisk filosofi vid Lunds universitet, delar med sig av sin resa från ensamt grubblande till gemensamt tänkande.
Elsa Magnell
View all posts
Foto: David Matos/Unsplash
Kritiker av Etikprövningslagen är förvånansvärt tysta om vad lagen är till för. Erik Angner, professor i praktisk filosofi och före detta ledamot vid Etikprövningsmyndigheten, menar att lagen befrämjar viktiga värden som inte får hamna i skymundan.
Erik Angner
View all posts
En lång rad av män vars filosofi vi bara får snudda vid. Per Algander recenserar en bok om Rainer Maria Rilke (1875–1926) som sätter tänkarna framför tankarna.
Per Algander
View all posts
Foto: Cristina Gottardi/Unsplash
Debatten om kvinnors plats i filosofihistorien blossar upp med jämna mellanrum och verkar aldrig dö ut. Varför är det så svårt att enas om att kvinnliga filosofer både har existerat och förtjänar en plats i läroplanen?
Sara Mehri, Julie Noorda
View all posts
View all posts
Foto: Robert Bye/Unsplash
Det talas ofta om vikten av akademisk frihet. Men vad innebär egentligen akademisk frihet, och vad är den bra för?
David Brax
View all posts
Foto: Oscar Keys/Unsplash.
En utlyst forskartjänst väcker filosofiska frågor: Kan man göra skada genom att erbjuda?
Jesper Ahlin Marceta
View all posts
Foto: Niclas Fasth
Vad ska man göra när marken plötsligt sviktar, när vardagen börjar skava och livet krisar? Rut Vinterkvist recenserar Maria Lindquists bok Filosofi för livskrisare.
Rut Vinterkvist
View all posts
Henrik Lagerlund har läst en biografi över Carl Yngve Sahlin som närmar sig panegyrik.
Henrik Lagerlund
View all posts