Theoria

Sven Ove Hansson

År 1935 grundade Åke Petzäll (1901-1957) en ny tidskrift i filosofi och psykologi, Theoria. Redan från början var det en filosofitidskrift; det blev inte så mycket psykologi. De två första årgångarna gavs tidskriften ut på svenska, danska och norska. Därefter övergick den till tre andra språk, nämligen engelska, tyska och franska. Sedan 1962 har den bara publicerat på engelska. Theoria har alltså gamla anor, och många av 1900-talets mest kända filosofer har skrivit artiklar i Theoria. (En artikel om tidskriftens historia finns i volym 75, nr 1, 2009.)

Under hela sin existens har Theoria varit öppen för artiklar inom filosofins alla områden. Redan i det första numret deklarerade tidskriften sitt oberoende från alla skolbildningar, och uttryckte sin vilja att främja dialog mellan olika filosofiska ståndpunkter. Till vår tradition hör också att sträva efter klarhet och precision i den filosofiska diskussionen. Därtill vill vi främja samarbete mellan filosofi och andra discipliner. Tidskriftens bredd ställer förstås stora krav på referentgranskningen. Vi har ett stort nätverk av granskare som bedömer inkomna manuskript inom sina respektive specialområden. 

Rent juridiskt var det länge oklart vem som ägde och kontrollerade tidskriften. Efter mer än ett halvsekel av juridisk oklarhet – som dock inte verkar ha skadat verksamheten – bildades år 1993 Stiftelsen Theoria. Den grundades av de svenska filosofiinstitutionerna. Stiftelsen äger tidskriften, och dess styrelse utser redaktör och redaktionsråd. Sedan 2008 ges Theoria ut av Wiley, ett internationellt förlag, på stiftelsens uppdrag. 

Från 1935 till och med 2004 kom Theoria ut med tre nummer per år, tidvis med en hel del sammanslagningar till dubbel- och trippelnummer. Åren 2005-2019 gav vi ut fyra nummer per år, och sedan 2019 publicerar vi sex nummer per år. Sedan 2008 är Theoria elektroniskt tillgänglig via universitetsbiblioteken, inklusive alla gamla volymer sedan starten. 

Hur ”svensk” är Theoria? Vår årliga bibliografi över svenska avhandlingar i filosofi är ett uttryck för vårt särskilda intresse för vad som händer i svensk filosofi. Vi följer också regelbundet upp Rolf-Schockpriserna med temanummer om pristagarnas bidrag till filosofin. Dessutom har många svenska filosofer bidragit till tidskriften, till exempel genom att recensera en bok, göra en intervju för tidskriften, eller redigera ett temanummer. (Sådana ska vi nu ha fler av.) Theoria är en internationell filosofitidskrift, uppbyggd av det svenska filosofisamfundet och med ett särskilt intresse av att spegla vad som händer där. 

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein
Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om tematiken i sin nypublicerade avhandling.
Johan Marticki
Foto: Sint-Katelijne-Waver
Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.
Martin Westerholm
Foto: aitac/Unsplash
Alla har någon gång i livet upplevt kärlek – antingen genom att älska eller bli älskade. Men vad är kärlek egentligen? För att hitta svar vänder sig Felix Maier till de antika grekiska filosoferna.
Felix Maier
Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson