Theoria

Sven Ove Hansson

År 1935 grundade Åke Petzäll (1901-1957) en ny tidskrift i filosofi och psykologi, Theoria. Redan från början var det en filosofitidskrift; det blev inte så mycket psykologi. De två första årgångarna gavs tidskriften ut på svenska, danska och norska. Därefter övergick den till tre andra språk, nämligen engelska, tyska och franska. Sedan 1962 har den bara publicerat på engelska. Theoria har alltså gamla anor, och många av 1900-talets mest kända filosofer har skrivit artiklar i Theoria. (En artikel om tidskriftens historia finns i volym 75, nr 1, 2009.)

Under hela sin existens har Theoria varit öppen för artiklar inom filosofins alla områden. Redan i det första numret deklarerade tidskriften sitt oberoende från alla skolbildningar, och uttryckte sin vilja att främja dialog mellan olika filosofiska ståndpunkter. Till vår tradition hör också att sträva efter klarhet och precision i den filosofiska diskussionen. Därtill vill vi främja samarbete mellan filosofi och andra discipliner. Tidskriftens bredd ställer förstås stora krav på referentgranskningen. Vi har ett stort nätverk av granskare som bedömer inkomna manuskript inom sina respektive specialområden. 

Rent juridiskt var det länge oklart vem som ägde och kontrollerade tidskriften. Efter mer än ett halvsekel av juridisk oklarhet – som dock inte verkar ha skadat verksamheten – bildades år 1993 Stiftelsen Theoria. Den grundades av de svenska filosofiinstitutionerna. Stiftelsen äger tidskriften, och dess styrelse utser redaktör och redaktionsråd. Sedan 2008 ges Theoria ut av Wiley, ett internationellt förlag, på stiftelsens uppdrag. 

Från 1935 till och med 2004 kom Theoria ut med tre nummer per år, tidvis med en hel del sammanslagningar till dubbel- och trippelnummer. Åren 2005-2019 gav vi ut fyra nummer per år, och sedan 2019 publicerar vi sex nummer per år. Sedan 2008 är Theoria elektroniskt tillgänglig via universitetsbiblioteken, inklusive alla gamla volymer sedan starten. 

Hur ”svensk” är Theoria? Vår årliga bibliografi över svenska avhandlingar i filosofi är ett uttryck för vårt särskilda intresse för vad som händer i svensk filosofi. Vi följer också regelbundet upp Rolf-Schockpriserna med temanummer om pristagarnas bidrag till filosofin. Dessutom har många svenska filosofer bidragit till tidskriften, till exempel genom att recensera en bok, göra en intervju för tidskriften, eller redigera ett temanummer. (Sådana ska vi nu ha fler av.) Theoria är en internationell filosofitidskrift, uppbyggd av det svenska filosofisamfundet och med ett särskilt intresse av att spegla vad som händer där. 

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Patrick Tomasso/Unsplash
Ingenting finns bevarat av de texter som våra stora grekiska tänkare skrev. Det enda vi har tillgång till är kopior av kopior. Vad betyder det för hur vi läser antika filosofer? Hur långt från deras tankar står vi egentligen? Henrik Lagerlund reflekterar kring några av svårigheterna med att förstå antikens filosofi.
Henrik Lagerlund
Foto: Aarón Blanco Tejedor/Unsplash
Martin Heidegger beskrev ångesten som en spricka i vardagens blick. Hanna Tillberg har i sin litteraturvetenskapliga forskning tagit vara på Heideggers ångestteori. Här berättar hon hur.
Hanna Tillberg
Den antika tanken hade närhet till en levande praktik. Antikens filosofer riktade blicken mot hur makten utövades, vad för slags människor som hade makt och hur deras karaktärer påverkar styret. Sådana tankar tappar aldrig sin aktualitet, menar Hans Ruin.
Hans Ruin
Foto: Mia Swerbs/Unsplash
De flesta är överens om att människor behöver tvingande institutioner som upprätthåller ordningen i samhället. Tänk om de har fel. Kanske är det enda rättfärdiga styrelseskicket inget styrelseskick alls. Andrés G. Garcia skriver om anarkismens filosofi.
Andrés G. Garcia
Foto: Edgar Serrano (CC BY-NC-SA)
Platons dialoger visar vilket pris vi får betala om vi överlåter styret åt någon annan, i stället för att själva engagera oss som medborgare. Charlotta Weigelt skriver om Platon och demokratin.
Charlotta Weigelt
Foto: Saad Salim/Unsplash
Upptäcker vi moraliska värden, eller konstruerar vi dem? Om vi konstruerar dem, vad betyder det – och hur går det till? Emma Jakobsson skriver om olika teorier om metaetisk konstruktivism.
Emma Jakobsson
Foto: Alexander Awerin/Unsplash
Kan vi förena vår vetenskapliga syn på världen med vår vardagliga syn av den? Wilfrid Sellars försökte göra just detta. Här presenterar Niklas Dahl vad som är så inspirerande med Sellars ansats.
Niklas Dahl
Foto: Andrew Butler/Unsplash
För att vara ärlig räcker det inte med att undvika att medvetet fara med osanning. Vi måste vara djupare rotade i sanningen om världen och oss själva än så.
Jeremy Page
Foto: Anika Huizinga/Unsplash
Filosofer och litteraturvetare läser samma texter, men på helt olika sätt. Kanske har de mycket att lära av varandra – inte trots, utan på grund av att de talar olika språk. Maria Trejling resonerar kring disciplinernas skilda förhållningssätt till text.
Maria Trejling
Foto: Ksenia Yakovleva/Unsplash
Sofia Jeppsson trodde att demoner från en annan verklighet förföljde och försökte döda henne. Som forskare i filosofi har hon studerat det psykotiska tillståndet. Vad ska man tro på, när man inte vet vad man kan tro på?
Sofia Jeppsson