Filosofi, krig och konflikt

Foto: Randy Fath/Unsplash
Vetenskapliga modeller har kommit att hamna allt mer i det filosofiska blickfånget. Hur förhåller sig modellen till verkligheten? Vilken status ska den ha i relation till teori? Filosofen Karl Sörenson ägnar sig åt modeller inom militärt beslutsfattande.
Karl Sörenson

Sedan andra världskriget har modeller av krig och krigföring kommit att spela en allt större roll såväl inom militärväsendet som inom konfliktforskningen. Modeller har fördelen att de kan förenkla komplexa dynamiker och möjliggöra mer precisa studier. Att modeller har en central roll inom de ingenjörsbetonade delarna av krigföringen som rör materiel och system är knappast förvånande, de har även en given plats i hur man ser på och modellerar risk. Men modeller har även kommit att användas för att förstå och förutsäga dynamiken av olika typer av konflikter. Denna typ av modell lånar mycket av sitt tankegods från nationalekonomin, men kanske framförallt från besluts- och spelteorin.

Med andra ord finns det en uppsjö av olika typer av situationer där modeller används för att strukturera arbetet, ta fram, pröva och valdiera nya vapensystem, analytiskt bryta ner risker och belysa specifika konflikter. Däremot är långt ifrån alla modeller problemfria. Är det rimligt att dra slutsatsen att risken för terrorism mot svensk trupp är högre om det finns en öken i området? Stämmer Lanchesters kvadratiska lag för bekämpning?

Klimatkris, gängvåld, pandemi, aktiekrascher och militära konflikter – alla dessa företeelser betraktas nu med hjälp av modeller.

Som operationsanalytiker med uppgift att försöka skatta hur den marina operationen Atalanta lyckades med att avskräcka de somaliska piraternas angrepp på handelsfartyg, insåg vi att vi inte bara sakande relevant data utan även vettiga modeller för att kunna avgöra huruvida operationen lyckades. Blev piraterna avskräckta? Eller fann de helt enkelt andra mer lukrativa inkomstmöjligheter? Eller var det en kombination? Och hur kunde i så fall den dynamiken fångas?

Efter att i flera år ha arbetat som operationsanalytiker med inriktning på att bereda, följa upp och utvärdera militära insatser i olika delar av Afrika fick jag möjligheten att börja doktorera på KTH:s avdelning för filosofi, finansierat genom Försvarshögskolan (FHS). Då föll det sig naturligt att studera filosofiska aspekter på modeller. Vetenskapliga modeller har kommit att hamna allt mer i det filosofiska blickfånget. Hur förhåller sig modellen till verkligheten? Vilken status ska den ha i relation till teori? Kan man jämföra modeller med varandra?

Med utgångspunkt i spelteoretiskt modellerande av avskräckning har jag i min avhandling undersökt bland annat hur vi kan jämföra olika modeller, hur vi ska se på relationen modell – empiri – teori och vad som händer när man ändrar rationalitetsantagandet av aktörer till begränsat rationella spelare. Förståelsen för den vetenskapliga modellen kommer att bli än mer avgörande för hur vi ser på vår omvärld. Klimatkris, gängvåld, pandemi, aktiekrascher och militära konflikter – alla dessa företeelser betraktas nu med hjälp av modeller. Då kommer det inte att räcka med att vara insatt i själva modellerandet, vi kommer även att behöva bli bättre på att diskutera vad modellerna säger oss i ett större perspektiv.

  • Doktor i filosofi och universitetsadjunkt vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan.

Bidra till att främja filosofins roll och närvaro i samhället.

Foto: Abed Ismail/Unsplash
Vissa tänkare har varit så inflytelserika att det knappt går att filosofera om vissa saker utan att tänka med dem. När det gäller frågor om mening och kommunikation kan Paul Grice sägas ha en sådan roll. Hubert Hågemark reflekterar här över vilken betydelse Grice har haft för hans egna studier inom dessa fält.
Hubert Hågemark
Foto: Alessia Cocconi/Unsplash
Hur är det att leva med Søren Kierkegaard som ens husspöke, och som ens bästa vän? Ulrika Carlsson reflekterar över hur och varför han har bosatt sig i hennes tankevärld.
Ulrika Carlsson
Foto: Kamil Klyta/Unsplash
Ursäkter, och moralisk reparation i allmänhet, är en ofrånkomlig del av våra gemensamma etiska liv. Därför är de värda att undersöka filosofiskt.
Elsa Magnell
De antika stoikerna lärde att människan skulle stå oberörd inför världens flyktiga händelser. Bo Lindberg skriver här om den romerske statsmannen och filosofen Seneca, som förde vidare stoicismens filosofi.
Bo Lindberg
Foto: Nathalia Segato/Unsplash
Under 1900-talet vande vi oss vid att tänka på ”mänskliga rättigheter”. Kanske borde vi på ungefär samma sätt börja tänka på naturens rättigheter? Filosofen Patrik Baard och juristen Yaffa Epstein resonerar kring om, och i sådana fall hur, rättigheter kan vara ett lämpligt sätt att erkänna naturvärden.
Patrik Baard, Yaffa Epstein
Är AI en ny form av agens som påverkar människor? Vad gör denna nya teknologi med vår relation till oss själva, varandra och det icke-mänskliga? Johan Marticki forskar om vad som händer med mänsklig agens i en värld som blir alltmer fylld av algoritmer och AI. Här berättar han om tematiken i sin nypublicerade avhandling.
Johan Marticki
Foto: Sint-Katelijne-Waver
Augustinus av Hippo är en av historiens viktigaste teologer. Han vördas som helgon i flera av de största kyrkorna och hans skrifter studeras än i dag flitigt i humanistiska ämnen. Martin Westerholm skriver om vad vi kan lära oss av Augustinus filosofi.
Martin Westerholm
Foto: aitac/Unsplash
Alla har någon gång i livet upplevt kärlek – antingen genom att älska eller bli älskade. Men vad är kärlek egentligen? För att hitta svar vänder sig Felix Maier till de antika grekiska filosoferna.
Felix Maier
Foto: Oscar Chevillard/Unsplash
På 1950-talet utforskade Maurice Merleau-Ponty det litterära skrivandet genom närläsningar av romankonstens stora mästare. Han fann att litteraturen för oss närmare den verklighet som skildras. Lovisa Andén skriver om tänkaren som bröt med Jean-Paul Sartre och förenade modernismens litteratur med fenomenologins filosofi.
Lovisa Andén
Foto: Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
Mikael Johansson har gjort den första översättningen av Marcus Aurelius ”Självbetraktelser” på över hundra år. Här berättar han om den romerske kejsarens stoiska livsfilosofi och om vad vi kan lära oss av stoikerna i dag.
Mikael Johansson